Läs – litteraturtips

År 1922 utmärkte sig Sverige genom att som första land i världen inrätta ett statligt institut för rasbiologi, Rasbiologiska institutet. En skrift om de politiska och idéhistoriska perspektiv som låg till grund för rasbiologins ställning och konsekvenser i Sverige under 1800- och 1900- talen. Går att ladda ner här.

LKABs första disponent och grundaren av Kiruna, Hjalmar Lundbohm, spelade en aktiv roll i svensk rasbiologi. Det skriver historikern Curt Persson i en biografi om Lundbohm. Curt Persson beskriver Lundbohm som en dualist som dels bidrog till att Johan Turi kunde ge ut sin bok Muitalus sámiid birra, dels finaniserade rasbiologiska studier av samer. Lundbohm…

Läs om hur rasism och främlingsfientlighet har studerats inom svensk forskning, och vilka resultat den forskningen har kommit fram till. Martin Ericsson, fil dr vid historiska institutionen i Lund, har skrivit en analyserande kunskapsöversikt på uppdrag av Forum för levande historia. I översikten sammanställer och analyserar Ericsson svensk historisk forskning på området i en lättillgänglig rapport. Går…

Läkaren och professorn Herman Lundborg var chef för världens första statliga rasbiologiska institut 1922-1935 i Uppsala. Lundborg hyllar Hitler och utvecklar metoder för rasundersökning, som senare kom att användas inom SS. Han var mannen som åtog sig ett storslaget uppdrag: att ”rädda det svenska folket”. Käraste Herman är den första biografi som skrivits om honom….

I svensk nittonhundratalshistoria har Statens Institut för rasbiologi ofta uppmärksammats som ett lik i lasten. Institutet har framställts som belägg för en statligt sanktionerad rasism och som en härd för nazism. Institutets skamfilade rykte har använts i diskussionen om den svenska folkhemspolitiken och i bedömningen av det svenska forskarsamhället. Syftet med den här framställningen är…

Från bokens baksidetext: ”Den svenska regeringen uppdrog 2003 åt en senior diplomat att förhandla med Norge om en konvention om det gränsöverskridande renbetet. Han förväntades följa den etablerade politik som går ut på att offra svenska samers intressen för att komma överens med Norge. Men det gjorde han inte. Det förklaras av att han vuxit…

Från bokens baksidetext: ”För den samiska befolkningen, liksom för samhället i övrigt, har mycket förändrats under de senaste hundra åren. Samer har aldrig levt isolerade från andra människor, och lagstiftningar, gränsstängningar och industrialismen är exempel på faktorer som påverkat levnadsvillkoren. Ett viktigt budskap i boken är att fjäll och skog inte är någon ”vildmark” utan…

Herrarna satte oss hit är en gripande skildring av Sveriges tvångsförflyttning av samerna som går rakt in i själen. De övergrepp som begicks om som kan kännas långt borta om man läser om dem idag som utomstående, blir i denna bok verkliga och kännbara. Det här är ingen bok man läser på kafferasten och lägger…

En ung kvinna finner nötta men vackert vävda skoband i en ask på sin mors vind. Hennes mamma, som aldrig velat kännas vid sitt samiska ursprung förnekar att hon vet varifrån banden kommer. Den unga kvinnan känner att banden bär på en historia och börjar nysta i sin släkts förflutna. Lappskatteland är en släktkrönika och…

”Det som verkligen motiverade mig var min frustration över det ointresse som majoritetsbefolkningen i Norden har för samer. De bryr sig helt enkelt inte”. Det skriver den Gabriel Kuhn i förordet till ”Liberating Sápmi”. ”Det finns en märklig förutfattad mening om konflikter inom minoriteter. Som om deras missnöje skulle förlora trovärdighet om de inte är…

När Mats farfar dör öppnar familjen för första gången den förslutna och förbjudna svepask som alltid funnits i farfaderns hem. Där ligger renmärkesbevis, brev från lappfogden i Västerbottens län och foton från renskiljningar. Det visar sig att Mats härstammar från en släkt av skogssamer i Malåtrakten. Varför har det varit hemligt? Varför slutade de vara samer?…

”Boken ger en fin och rättvis bild av samisk kultur och det samiska samhället som det ser ut idag, som jag tror att många samer kan känna igen sig i. Den ju väldigt spännande, jag njöt av varje sida. Jag hade en klump i halsen av en blandad spänning med nostalgi och vemod för Ann-Helén…

Historikern Lennart Lundmark har ägnat decennier åt forskning om den svenska statens politik gentemot samerna från 1500-talet till allra senaste tid. Han har grävt djupt i arkiven och avslöjar hur övergreppen mot samerna egentligen gick till. FN:s kommitté mot rasdiskriminering och Europarådets kommission för mänskliga rättigheter är skarpa i sin kritik av Sveriges behandling av samerna….

Den första riksdagsmotionen som pläderade för att man skulle skydda samerna kom 1828. Den väcktes av bergsrådet Carl Magnus af Robson i adelsståndet. Han hade sysslat med gruvdriften i Lappland och visste en del om samernas förhållanden. Genom att räkna i kyrkböckerna hade han kommit fram till att samernas antal halverats och nybyggarnas fördubblats i…

Kommittén ”Demokratin 100 år” har haft i uppdrag att under åren 2018 – 2021 planera och genomföra olika insatser för en stark demokrati under ledning av Peter Örn, tidigare vd för Sveriges Radio och generalsekreterare för Röda Korset.  Kommittén har bland annat gett ut fyra rapporter, varav en innehåller en viktig artikel om samernas urfolksstatus…

Kommittén ”Demokratin 100 år” har haft i uppdrag att under 2018 – 2021 genomföra olika insatser kring demokrati och demokratibegreppet. Kommittén har bland annat gett ut fyra rapporter, varav en innehåller en viktig artikel där Lennart Rohdin skriver om svensk minoritetspolitik och lyfter fram urfolket samerna.  Nationella minoriteter – en viktig del av Sveriges demokrati  ”Det politiska…

”Jag skriver inte böcker för att någon ska tycka synd om mig. Jag skriver för att jag är skyldig mina rötter det, och det är en skyldighet som är fri från skuld. Det är en skyldighet fylld av kärlek till det som har format mig. Jag skriver för att de som har orsakat och orsakar…

”Straff” är en berättelse baserad på verkliga händelser kring ett av den svenska statens svek mot samerna – nomadskolan. Det är en skildring av ett trauma som har gått i arv i generationer och lett till språkförlust, skam och brutna familjeband.Det är 1950-tal och renskötarbarnen Jon-Ante, Else-Maj, Nilsa, Marge och Anne-Risten är sju år när…

Boken tar sin utgångspunkt i de svenska rasbiologernas spår, övergrepp och andra ljusskygga förehavanden i Sápmi. Det är även en krönika över släkten Pirak Klementsson där författaren söker förklaringar till reaktioner och relationer. Det är också en berättelse om Katarina Pirak Sikkus eget konstnärskap, om de val som hon har gjort för att kunna utvecklas och leva…

”I juni 1671 gav sig lantmätaren Jonas Persson Gedda och notarien Anders Olofsson Holm iväg till Umeå lappmark på uppdrag av landshövding Johan Graan. Syftet var att kartlägga möjligheterna att anlägga nybyggen för att öka lappmarkernas befolkning och därmed få fler skattebetalare.”  Geddas karta är välkänd bland forskare, men har varit svårtillgänglig för allmänheten. Holms…

”Under de senaste decennierna har motsättningarna i Västerbottens fjällvärld ökat dramatiskt. Stämningen är på sina håll mycket infekterad. I centrum står frågorna om vilka som har störst rätt till jakt, fiske och mark. Nybyggarättlingarna har kallats knäppgökar och rättshaverister. De utmålas ofta som mindre vetande och behandlas med en blandning av överseende och förakt. Renägarna…

Den undersökande journalisten Svante Isaksson blev nominerad till Guldspaden 2002 för boken. ”Den svenska staten tog land, vatten och naturtillgångar i de svenska fjällen värda hundratals miljarder kronor från det fattiga svenska och samiska fjällfolket. Myndigheterna följde inte lagarna, domstolarna godkände stölderna och politiker och forskare hjälptes åt med att begrava sanningen. Men de stal också…

”Berättelsen om den stora gröna omställningen är vacker, men den scen där pjäsen spelas är bräckligare än på mycket länge. För det är vad vi bör se en större berättelse om världen som utspelas i ett koncentrerat format i norra Sverige. Det är en berättelse som angår oss alla.” Under industrialiseringen antog Norrland bilden av…

Kunskap om samernas historia och den kolonisation som Sápmi har upplevt och fortfarande upplever, skapar förtroende och tillit i mötet med samiska personer, skriver Digiteket och erbjuder en digital kostnadsfri kurs till de som vill öka sin kunskap om urfolket samerna. Det är en digital kurs, som du kan gå när det passar dig. Kursen…

En ny bok, ”Gabna sameby i förändringens tid 1890–1940”, beskriver en omvälvande tid för Gabna sameby från slutet av 1800-talet och femtio år framåt. Gabna sameby har sina åretruntmarker i Kiruna kommun, och boken skildrar en förändringens tid då malmbanan byggdes och Kiruna stad växte fram. Författaren Lars Petter Niia var själv född och uppväxt…

Augustprisvinnaren Elin Anna Labba romandebuterar med en stark mor- och dotterskildring där det krypande, stigande vattnet är som en egen varelse. Det som en gång gav liv, blir ett ständigt hot. Om en mor som protesterar och blir alltmer isolerad, och dottern som önskar lägga det som krävs bakom sig, för att få det som…

”Älven i mig” följer den resa författaren gör längs Lule älv, i ett försök att hitta hem. Undervägs ger sig älvens historia och samtida spänningar till känna. Det handlar om den svenska vattenkraften. Om utveckling och exploatering, minne, makt och ansvar. Och om det som ständigt rör sig: tiden, livet, kärleken. Det blir till en…

En batterifabrik i Skellefteå, ett helt nytt stålverk i Boden, vätgasbaserad framställning av järnsvamp i Gällivare och Kiruna. Det är bara några av de stora industriprojekt med koppling till klimatomställningen som har presenterats i norra Sverige. Det handlar om enorma investeringar. Totalt handlar det om mer än 1000 miljarder under de närmaste årtionden. Detta har…

” Sammanflätning ” av Pia Mariana Raattamaa Visén (2024) Anna och Lis-Mari möts i mamma Fridas lägenhet i ett litet samhälle i södra Norrland. Frida närmar sig livets slut och de vuxna döttrarna anar tystade berättelser i släktens minnen. Som en fladdrande oro bär Frida mörka fragment från sin mormor Ingas öde. Hon som fördes…

Hur har samer och samisk kultur skildrats på vita duken och i tv-rutan under 1900-talet? Den här antologin försöker besvara frågan genom att ta avstamp i KB:s nya samlingskollektion ”Sápmi på film och TV”, som rymmer cirka 500 filmer och 8500 tv-program. Med hjälp av bland annat filmvetare, historiker, etnologer och statsvetare diskuteras innehållet i…

Petra Carlsson Redell, präst och professor i systematisk teologi, är i höst aktuell med boken Marken, andligheten, en rannsakande berättelse om hur Sverige och Svenska kyrkan har hanterat Sápmi och den samiska befolkningen.  Frågor kring identitet, tro, folkbildning och vårt förhållningssätt till den svenska naturen är centrala i boken. Det är på samma gång en djupt personlig och…

Tina Harnesk debutroman ”Folk som sår i snö” röstades fram till Årets bok 2023 av svenska folket. I september 2024 kom boken ”Mödramärg” där Tina Harnesk fördjupar sig i den samiska historien och sin egen lulesamiska släkts öden. Vi får följa två kvinnoöden i två tidsåldrar. I fokus står såväl moderskap som exploateringen av Sápmi….

Berättelsen skildrar hur Anne, i samband med sonens besvärliga skilsmässoprocess och dramatiska händelser i omvärlden, flyr in i men också tar stöd av minnen. Minnena omfattar Annes barndomstid, inklusive tiden i sameskolan, och annat som är kopplat till norra Lapplands samiska historia, kultur och religion. Flytten av Kiruna och andra händelser i samtiden väcker också,…

Boken innehåller ett tjugotal artiklar. ”För att förstå hur etniska grupper uppstår, behöver vi först göra oss av med seglivade föreställningar. Det finns föreställningar om hur samer lever som inte stämmer, påståenden som till exempel är placerade i fel tidsepok. Vi måste tänka bort alla nuvarande grupper och det vi tror oss veta om dessa….

Sejtar är heliga föremål i den samiska kulturen, vanligtvis stenar eller klippor med en ovanlig form, men det finns även sejtar av trä. Sejtar tillhör ingen gammal samisk sedvänja som hör hemma i historieböckerna. Sejtar är ett högst levande kulturarv bland många samer idag. Det framkommer i intervjuboken, som Kerstin Andersson och Hannah Edenbrink Andersson…

Sjaunja är både ett väldigt naturreservat med början nordväst om Gällivare, dominerat avSveriges största myrmark, och ett samiskt efternamn. För somliga är det ett vackert naturreservat att vandra runt i, för andra är det renbetesmark som samerna har levt på och nyttjat i tusentals år. ”I diktsamlingen fungerar platsen som något fysiskt att ta avstamp…

”Det har gått drygt hundra år sedan Unna Sájvva, den samiska offerplatsen i min hemby Lillsaivis skändades och plundrades. Offergåvorna grävdes upp och fördes till Stockholm. Det skedde i en tid då svensk samepolitik präglades av rasbiologi och rasism”, skriver Kerstin Andersson i förordet till boken. Författaren har en önskan om att offergåvorna ska flytta…