Läs – litteraturtips

”Allt som kan mätas är inte vetenskap” av Lennart Lundmark (2007)

År 1922 utmärkte sig Sverige genom att som första land i världen inrätta ett statligt institut för rasbiologi, Rasbiologiska institutet. En skrift om de politiska och idéhistoriska perspektiv som låg till grund för rasbiologins ställning och konsekvenser i Sverige under 1800- och 1900- talen. Går att ladda ner här.
Läs mer

”Historisk forskning om rasism och främlingsfientlighet i Sverige” av Martin Ericsson (2016)

Läs om hur rasism och främlingsfientlighet har studerats inom svensk forskning, och vilka resultat den forskningen har kommit fram till. Martin Ericsson, fil dr vid historiska institutionen i Lund, har skrivit en analyserande kunskapsöversikt på uppdrag av Forum för levande historia. I översikten sammanställer och analyserar Ericsson svensk historisk forskning på området i en lättillgänglig rapport. Går att ladda ner …
Läs mer

”Käraste Herman” av Maja Hagerman (2015)

Läkaren och professorn Herman Lundborg var chef för världens första statliga rasbiologiska institut 1922-1935 i Uppsala. Lundborg hyllar Hitler och utvecklar metoder för rasundersökning, som senare kom att användas inom SS. Han var mannen som åtog sig ett storslaget uppdrag: att ”rädda det svenska folket”. Käraste Herman är den första biografi som skrivits om honom. Här berättas …
Läs mer

”Statlig rasforskning – en historik över Rasbiologiska institutet”, Gunnar Broberg (1995)

I svensk nittonhundratalshistoria har Statens Institut för rasbiologi ofta uppmärksammats som ett lik i lasten. Institutet har framställts som belägg för en statligt sanktionerad rasism och som en härd för nazism. Institutets skamfilade rykte har använts i diskussionen om den svenska folkhemspolitiken och i bedömningen av det svenska forskarsamhället. Syftet med den här framställningen är att …
Läs mer

”Begrav mitt hjärta vid Udtjajaure” av Udtja Lasse (2007)

Från bokens baksidetext: ”Den svenska regeringen uppdrog 2003 åt en senior diplomat att förhandla med Norge om en konvention om det gränsöverskridande renbetet. Han förväntades följa den etablerade politik som går ut på att offra svenska samers intressen för att komma överens med Norge. Men det gjorde han inte. Det förklaras av att han vuxit …
Läs mer

Från Ruvhten till Voernese – besök hos samebyarna i Jämtland & Härjedalen av Ewa Ljungdahl (2020)

Från bokens baksidetext: ”För den samiska befolkningen, liksom för samhället i övrigt, har mycket förändrats under de senaste hundra åren. Samer har aldrig levt isolerade från andra människor, och lagstiftningar, gränsstängningar och industrialismen är exempel på faktorer som påverkat levnadsvillkoren. Ett viktigt budskap i boken är att fjäll och skog inte är någon ”vildmark” utan ett …
Läs mer

”Herrarna satte oss hit” av Elin Anna Labba (2020)

Herrarna satte oss hit är en gripande skildring av Sveriges tvångsförflyttning av samerna som går rakt in i själen. De övergrepp som begicks om som kan kännas långt borta om man läser om dem idag som utomstående, blir i denna bok verkliga och kännbara. Det här är ingen bok man läser på kafferasten och lägger …
Läs mer

”Lappskatteland” av Annica Wennström (2013)

En ung kvinna finner nötta men vackert vävda skoband i en ask på sin mors vind. Hennes mamma, som aldrig velat kännas vid sitt samiska ursprung förnekar att hon vet varifrån banden kommer. Den unga kvinnan känner att banden bär på en historia och börjar nysta i sin släkts förflutna. Lappskatteland är en släktkrönika och kärlekshistoria …
Läs mer

”Liberating Sápmi” av Gabriel Kuhn (2020)

”Det som verkligen motiverade mig var min frustration över det ointresse som majoritetsbefolkningen i Norden har för samer. De bryr sig helt enkelt inte”. Det skriver den Gabriel Kuhn i förordet till ”Liberating Sápmi”. ”Det finns en märklig förutfattad mening om konflikter inom minoriteter. Som om deras missnöje skulle förlora trovärdighet om de inte är överens …
Läs mer

”När vi var samer” av Mats Jonsson (2021)

När Mats farfar dör öppnar familjen för första gången den förslutna och förbjudna svepask som alltid funnits i farfaderns hem. Där ligger renmärkesbevis, brev från lappfogden i Västerbottens län och foton från renskiljningar. Det visar sig att Mats härstammar från en släkt av skogssamer i Malåtrakten. Varför har det varit hemligt? Varför slutade de vara samer? …
Läs mer

Samernas historia: Kampen om Lappmarken (2015)

Lappland är det enda svenska landskap där det aldrig varit krig. Men de juridiska och ekonomiska stridigheterna har varit desto intensivare. Samernas land har i många sekel varit föremål för olika länders anspråk. En ström av utländska författare och resenärer har i snart tvåtusen år publicerat rapporter och rykten om Lappmarkens folk på latin, grekiska, engelska, …
Läs mer

”Stöld” av Ann-Helén Laestadius (2021)

”Boken ger en fin och rättvis bild av samisk kultur och det samiska samhället som det ser ut idag, som jag tror att många samer kan känna igen sig i. Den ju väldigt spännande, jag njöt av varje sida. Jag hade en klump i halsen av en blandad spänning med nostalgi och vemod för Ann-Helén …
Läs mer

Stulet land – svensk makt på samisk mark av Lennart Lundmark (2008)

Historikern Lennart Lundmark har ägnat decennier åt forskning om den svenska statens politik gentemot samerna från 1500-talet till allra senaste tid. Han har grävt djupt i arkiven och avslöjar hur övergreppen mot samerna egentligen gick till. FN:s kommitté mot rasdiskriminering och Europarådets kommission för mänskliga rättigheter är skarpa i sin kritik av Sveriges behandling av samerna. …
Läs mer

1800-talets riksdag ville ge samerna skydd (1996)

Den första riksdagsmotionen som pläderade för att man skulle skydda samerna kom 1828. Den väcktes av bergsrådet Carl Magnus af Robson i adelsståndet. Han hade sysslat med gruvdriften i Lappland och visste en del om samernas förhållanden. Genom att räkna i kyrkböckerna hade han kommit fram till att samernas antal halverats och nybyggarnas fördubblats i …
Läs mer

Demokratin 100 år: Samernas urfolksrätt – en utmaning

Kommittén ”Demokratin 100 år” har haft i uppdrag att under åren 2018 – 2021 planera och genomföra olika insatser för en stark demokrati under ledning av Peter Örn, tidigare vd för Sveriges Radio och generalsekreterare för Röda Korset.  Kommittén har bland annat gett ut fyra rapporter, varav en innehåller en viktig artikel om samernas urfolksstatus skriven …
Läs mer

Demokratin 100 år: Minoriteter, politik och kolonialism

Kommittén ”Demokratin 100 år” har haft i uppdrag att under 2018 – 2021 genomföra olika insatser kring demokrati och demokratibegreppet. Kommittén har bland annat gett ut fyra rapporter, varav en innehåller en viktig artikel där Lennart Rohdin skriver om svensk minoritetspolitik och lyfter fram urfolket samerna.  Nationella minoriteter – en viktig del av Sveriges demokrati  ”Det politiska intresset för …
Läs mer

”Det var vi urfolk som uppfann den gröna omställningen!” 

Det talas om klimatkrisen i valrörelsen. Inte så ofta, men visst berör politikerna då och då det enorma hot som mänskligheten står inför. Men visste du att den globala uppvärmningen går ännu fortare vid polerna än på andra håll? Och att samer i norra Sverige som lever nära och i samklang naturen påverkas mycket konkret av …
Läs mer
Scroll to Top