Lyssna

I dokumentären har Sameradion följt renskötaren Per-Erik Stenberg från Laevas sameby i Norrbotten. Samebyn har sina vinterbetesmarker i Gällivare, Kiruna och Pajala kommun. Klimatförändringarna påverkar renarnas möjligheter att hitta naturbete. Per-Erik Stenberg är tvungen att stödutfodra renarna för fjärde vintern i rad . 

Lyssna på radiodokumentären, 83 minuter.

Utbildningsradion uppmärksammar 100 år av svensk demokrati. Demokrati handlar om så mycket mer än den allmänna rösträtt som infördes i Sverige 1921. De som inte är i majoritet riskerar att hamna utanför. Om minoriteter inte får ta plats, vad gör det då med demokratin?

Det här avsnittet handlar om statens relation till samerna – ett på många sätt mörkt kapitel i svensk historia.

Malin Brännström, same och jurist som forskar på samisk rätt, och Maja Hagerman, vetenskapsjournalist och författare, som har skrivit en bok om rasbiologen Herman Lundborg medverkar i programmet.

Lyssna på programmet här, Utbildningsradion, 28 minuter.

Samesystrar är en podcast med syfte att hedra och lyfta starka samiska kvinnor som på sitt sätt arbetar för det samiska samhället eller som har en historia att berätta. Varje avsnitt består av ett samtal mellan två kvinnor där man öppet och med mycket mod talar om olika ämnen som berör.

Det här är berättelsen om den samiska pionjären Elsa Laula Renberg. En envis och okuvlig aktivist som banade vägen för reformer – men som stångades mot ett samhälle som inte var redo för en sådan som hon.

Elsa Laula föddes 1877 i Tärnaby. Hon var en dåtidens feminist och en frihetskämpe. Hon kämpande hela sitt liv för att förbättra förhållandet för det samiska folket.

P3 Historia (49 minuter)

Född i en så kallad sockenlappssläkt skulle han ägna sitt liv åt att slakta och flå hästar och hundar. Men det var som fiolspelman som Nils Jonsson blev legendarisk, under artistnamnet Lapp-Nils.

Låtarna efter Lapp-Nils spelas fortfarande, myterna lever och nya låtar i ”Lapp-Nils-stil” komponeras.

I den här dokumentären följer vi Lapp-Nils liv, möter musiker som håller minnet efter honom levande och lyfter tankar om kopplingen mellan svensk och samisk musik.

En dokumentär från 2023 av Ingela Hofsten.

Länk till radiodokumentären i Sveriges Radio P2

Försoningsgudstjänsten i Uppsala domkyrka den 24:e november var ett sätt för Svenska kyrkan att be det samiska folket om ursäkt för alla de historiska övergrepp som de deltagit i. Nu fortsätter försoningsprocessen med bland annat åtta åtaganden från kyrkan, men hur förhåller sig kyrkan till den mark de förvaltar och som en del samer gör anspråk på?

Hör Eva Nordung Byström, biskop i Härnösands stift och ledamot i Svenska kyrkans samiska råd, Erik-Oscar Oscarsson, präst och som länge varit aktiv både i sametinget och i kyrkopolitiken för Visk, Vänstern i svenska kyrkan, Mats Jonsson, serietecknare som tecknat boken ”När vi var samer” och Joseph Knevel, reporter på Sveriges Radio som bevakar samiska frågor.

Lyssna på Människor och tro, Sveriges Radio, 45 minuter

I podcasten ”Now and then” av SEI, Stockholm Environment Institute, är Åsa Larsson Blind, intervjuad. Åsa Larsson Blind är Samerådets vice ordförande. Podcasten är på engelska och avsnittet heter ”Green transition or green colonialism?”

In the latest episode of “Now & Then” – a podcast from SEI, the Vice President of The Saami Council, Åsa Larsson Blind, in conjunction with Annette Löf and Laura Del Duca from the Stockholm Environment Institute, dives into the issue of green colonialism and envisions what climate justice and just transition could signify for the Indigenous Saami Peoples of Northern Europe.

Länk till podden och även transkript: https://www.sei.org/featured/green-transition-green-colonialism/

Länk till avsnittet på Spotify: https://open.spotify.com/episode/0s3lHLPApXX7igLm47pUFG?si=QYaf4JJcT8KsjHr8Xn246g

Den 15 mars deltog Svenska Samers Riksförbunds (SSR) förbundsjurist Jenny Wik Karlsson vid ett webbinarium om grön omställning och urfolks rättigheter.  Webbinariet anordnades av av Australian Institute och Nordic Talks.

Webinariet har nu blivit utvalt att ingå i Nordic Talks officiella podcast. Du kan höra webbinariet här eller på Spotify Green gold rush on Indigenous land här

Regeringen har fattat ett avgörande beslut. Det brittiska gruvbolaget Beuwolf Mining får fortsätta tillståndsprocessen med miljöprövning för att bryta malm i Gállok utanför Jokkmokk. Lyssna till Vetenskapsradion Klotet.

Hon har fått ett smått sensationellt genombrott de senaste åren efter 45 års idogt konstnärskap i relativ anonymitet. Genomslaget kom via utställningen Documenta i Tyskland 2017. Därefter kom erkännandet även i Sverige.

År 2022 kom filmen Historjá – stygn för Sápmi. Det är en poetisk och drabbande skildring av den samiska konstnärinnan och hennes textilkonst, hennes broderier som beskriver den samiska kulturen historiskt och idag.

Hennes utställning på Nationalmuseet i Oslo sommaren 2024 hyllades av kritiker och lockade rekordmånga besökare. Nu kan man se hennes konst på Fridhemsplans tunnelbanestation i Stockholm.

Britta Marakatt-Labba föddes 1951 i en kåta under en renflytt på gränsen mellan Norge och Sverige, i Sápmi. Hennes barndoms somrar i Rostadalen beskriver hon som ett paradis. Men åren i nomadskolan beskriver hon som gräsliga.

Martin Wicklin samtalar med Britta Marakatt-Labba. Programmet sändes den 13 september 2024. Du kan lyssna på Söndagsintervjun på Sveriges Radio (50 minuter).

Vad har samhället för ansvar gentemot sina minoriteter? Kanske finns det ett värde också för majoriteten att respektera och erkänna fåtalet, dess identitet, språk och religion.

Kanske är rentav minoriteternas kulturer en del av majoritetssamhällets kulturarv? 

Om förhållandet mellan majoriteten och minoriteterna samtalar filosofen och professorn i mänskliga rättigheter Lena Halldenius med professor emeritus i socialpsykologi Lasse Dencik och Marie Hagsgård, jurist och president i Europarådets rådgivande expertkommitté för ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. Programledare är Lars Mogensen.

Sveriges Radio. Programmet är 44 minuter.

Ett högaktuellt avsnitt (trots att det spelades in 2015) handlar om Rasbiologiska institutet.

Avsnittet tar avstamp från andra hälften av 1800-talet då rasbiologin kan sägas utvecklas parallellt med den gryende parlamentarismen och demokratins genombrott. Ola Larsmo och Fredrik Arnstad diskuterar skillnaden och olikheten mellan rasbiologi respektive rashygien. Avsnittet behandlar de övergrepp samerna utsattes för under denna rasbiologins tidevarv. Här får vi reda på varför Herman Lundborg var så fixerad vid just samerna. Här diskuteras och redovisas också varför Rasbiologiska institutet tappar i trovärdighet och bit för bit börjar plockas ner. 

Avsnittet kan spelas på appen Acast eller via deras hemsida.

Arbetet med den Augustprisade boken ”Herrarna satte oss hit” förändrade henne i grunden. Elin Anna Labba är journalisten som sökte sin släkts historia, men hittade en kör av samiska röster. Hör henne berätta.

Vetenskapsradion Historia besöker de sydligaste samiska boplatserna som har hittats i Sverige. Det är ett sameviste och sockenlappboställe i norra Uppland från en tid när staten började fördriva samer från södra Sverige till fjällvärlden. 

Vad vet du om fördrivningen av sydsamer? Har du hört talas om systemet med sockenlappar?
Programmet sändes 2021-09-17. 
Lyssna och lär, 45 minuter.

Idéhistoriker Sverker Sörlin med rötter från Åsele i Västerbotten, ger i sitt sommarprat från 2022 inblick i hur Norrland och samer får betala ett dyrt pris för klimatomställningen.

” I Sverige kan en minister år 2022 säga att hans parti ’älskar gruvor’. Ingen minister har ännu sagt att det är viktigt att ’älska den samiska kulturen’ eller att man ”älskar rättvisa – för samerna”. Man visar ingen ånger, ingen skam,” säger Sverker Sörlin.

Sverker Sörlin är prisbelönt författare och professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan.

Under lång tid har Sverker Sörlin också varit del av den svenska kulturdebatten som skribent i bland annat Dagens Nyheter. Han har skrivit en rad böcker, främst inom området idéhistoria, men också självbiografiskt om längdskidåkning, sjukdom och bildning.

I sin avhandling ”Framtidslandet” från 1988 beskrev han den första industriella revolutionen i Norrland i slutet av 1800-talet. En liknande utveckling sker idag – och framtidshoppet kring norra Sveriges nya stora industrier växer återigen.

Sverker Sörlin om sitt Sommarprat:

– Mitt Sommar handlar om kärleken till livet och om sådant som hjälper oss att leva, till exempel inlevelse, rättvisa – och bildning. Och så handlar det om visionen av det fossilfria välfärdslandet Sverige. Där är det nya Gröna Norrland ett test case.

Sommarprat 7 juli 2022.

Foto: Henrik Montgomery/TT, Mattias Ahlm/Sveriges Radio.