Demokratin 100 år: Samernas urfolksrätt – en utmaning

Kommittén ”Demokratin 100 år” har haft i uppdrag att under åren 2018 – 2021 planera och genomföra olika insatser för en stark demokrati under ledning av Peter Örn, tidigare vd för Sveriges Radio och generalsekreterare för Röda Korset. 

Kommittén har bland annat gett ut fyra rapporter, varav en innehåller en viktig artikel om samernas urfolksstatus skriven av Malin Brännström, forskare och chef för Silvermuseet i Arjeplog.

Samernas urfolksstatus – en utmaning för demokratin

Under de senaste åren har de samiska rättighetsfrågorna blivit allt mer synliga genom domstolsprocesser och olika exploateringsprojekt i norra Sverige. 

”Eftersom det politiska systemet misslyckats med att hantera dessa frågor har rättsutvecklingen främst skett genom domstolsprövningar”.

”Det beror främst på att ett starkare samiskt inflytande över markanvändningen i norra Sverige skulle medföra att naturresurserna inte kan brukas på samma intensiva sätt som nu, till exempel genom skogsbruk och gruvor. Det är därmed stora ekonomiska värden som står på spel, vilket gjort att politikerna hittills inte varit beredda att stärka samernas rättsliga ställning”, skriver Malin Brännström.

”Domarna klargör att de samiska markrättigheterna är privaträttsliga, att de omfattas av grundlagens egendomsskydd och att urfolksrätten har direkt betydelse för svensk rätt. Avgörandena bekräftar därmed det samerna hävdat i mer än 100 år – att de har en starkare rätt till marken än vad som framgår av lagarna. Det innebär att lagstiftningen måste ändras för att bli förenlig med grundlagen och Sveriges internationella åtaganden”.

”Den gröna omställningen innebär att spänningarna om hur naturresurserna ska användas ökar. Vad många inte tänker på är att det rör sig om grundläggande demokratiska frågor och mänskliga rättigheter”, skriver Malin Brännström.

FAKTA: Svenska staten har förbundit sig att följa en rad internationella konventioner som handlar om urfolksrättigheter, som konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och rasdiskrimineringskonventionen.

Läs Malin Brännströms artikel i rapporten Demokratin och friheten.

Scroll to Top