Det talas om klimatkrisen i valrörelsen. Inte så ofta, men visst berör politikerna då och då det enorma hot som mänskligheten står inför. Men visste du att den globala uppvärmningen går ännu fortare vid polerna än på andra håll? Och att samer i norra Sverige som lever nära och i samklang naturen påverkas mycket konkret av klimatförändringarna, här och nu?
För samerna är klimatkrisen ingen abstraktion utan en mycket konkret verklighet som påverkar vardagen och ger ont i magen inför framtiden. Detta talas det mycket lite om.
Renskötande samer och samer som ägnar sig åt jakt, fiske och andra traditionella näringar berättar om att uppvärmningen både försvårar livsvillkoren och gör dem mer oförutsägbara. Eftersom de traditionella näringarna och relationen till markerna är så intimt förknippade med den samiska kulturen finns stor oro för att kulturen och den samiska identiteten inte ska överleva i ett drastiskt uppvärmt klimat.
Samtidigt påverkas samer i hög grad av de insatser som görs som en del av den gröna omställningen. Vindkraft byggs ut på samiska marker och en gruvboom planeras i Sápmi för att utvinna mineraler som behövs i batteriproduktionen. Skogen huggs ner vilket i allt högre grad försvårar den naturbetesbaserade renskötseln.
Och när samer protesterar mot ingreppen anklagas de för att stå i vägen för den gröna omställningen. Vilket är ett hån, för det är få som ser behovet av att ställa om tydligare än de. Och få som förstår bättre vad det innebär att leva hållbart.
”Det var vi urfolk som uppfann den gröna omställningen!” sade Eva Forsgren, ledamot av Amnesty Sápmi häromdagen, när vi pratade om ny industrialiseringen av Norrland och hur samer beskrivs som nejsägare. Om omställningen sker med urfolken och inte mot dem, med avstamp i den djupa kunskap urfolk har om vad det innebär att leva hållbart, då kan den bli i sanning långsiktig och effektiv.
Det är bland annat detta som kallas klimaträttvisa. Urfolksrättigheterna måste stå i förgrunden när samhället ska ställa om. Samers traditionella kunskap och erfarenhet av att leva med, inte mot, naturen måste genomsyra den svenska klimatpolitiken. De åtgärder som tas som del av den gröna omställningen ska respektera och värna samiska intressen och samiska markrättigheter. Urfolksrätten måste upp på bordet och spela roll på riktigt – inte bara när Sverige kritiserar andra länder utan också här, i förhållande till det egna urfolket, samerna. Nu.
Johanna Westeson, sakkunnig i diskrimineringsfrågor och klimaträttvisa Amnesty Sverige
