Nu har riksdagen beslutat att flytta frågan om hur skyddade Natura 2000-områden påverkas av gruvverksamhet till sista steget i tillståndsprocessen. Branschorganisationen Svemin jublar över beslutet. Samtidigt sa dåvarande näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) att förändringen inte skulle sänka kraven vid prövningen, när han tillsatte utredningen som har lett fram till beslutet. Så varför är branschens företrädare så glada? Det undrar författaren och vetenskapsjournalisten Arne Müller i en krönika.
Natura 2000 är EU:s system för att skydda särskilt värdefull natur och hotade arter. Grundregeln är att i Natura 2000-områden får man inte göra något som påverkar syftet med skyddet. Det är i vissa fall möjligt att göra undantag om det går att kompensera intrånget. Exempelvis drogs Botniabanan genom ett Natura 2000-område i Umeälvens delta. Istället skapades nya skyddade områden, för att områdets roll som viktig rastplats för flyttfåglar kan bibehållas.
För gruvbranschen har regeln varit att prövningen av eventuell påverkan av Natura 2000-områden ska göras i första steget av tillståndsprocessen, när företagen söker bearbetningskoncession. Det går att se en logik i detta. Varför satsa en massa pengar i ett projekt som ändå inte går att genomföra för att intrånget i skyddad natur är för stort?
Branschen helt emot
Men branschen har varit helt emot detta. Boliden ställde frågan på sin spets. Istället för att ansöka om ett Natura 2000-tillstånd för den planerade koppargruvan i Laver drev bolaget ett överklagande vidare till regeringen och därefter till Högsta förvaltningsdomstolen. Bolaget förlorade. Frågan om det 50 kvadratkilometer stora gruvområdets påverkan på den skyddade Piteälven måste avgöras först, innan frågan om bearbetningskoncession kan prövas.
Det går att förstå företagets inställning. Länsstyrelsen i Norrbotten hade i sitt yttrande varit tydlig med att brytning av mer än 600 miljoner ton malm i ett dagbrott med tillhörande anrikningsverk och avfallsdeponier innebär en påverkan på Piteälvens avrinningsområde som är en långt ifrån acceptabel påverkan på den skyddade älven.
Krav på specialregler
Från politiskt håll har det länge funnits en vilja att urholka Natura 2000 skyddet vid gruvprojekt. För några år sedan begärde den svenska och finska regeringen hos EU-kommissionen att gruvbranschen skulle få speciella regler när det gäller Natura 2000. Jag skrev om detta i boken ”Elbilen och jakten på metallerna”.
Nu har regeländringen gått igenom. Framöver kommer bolag att kunna få en bearbetningskoncession och sedan beskriva hur Natura 2000-områden påverkas i samband med att man söker miljötillstånd. Om det tydliga budskapet från Karl-Petter Thorwaldsson håller hela vägen skulle åtskilliga bolag då få ett mycket obehagligt besked. När 100-tals miljoner lagts ned på prospektering och tillståndsansökningar visar det sig att påverkan på ett skyddat område blir så stort att projektet i sista steget av tillståndsprocessen får nej. Det verkar som om Svemins glädje över riksdagsbeslutet är obefogad.
Vi kan titta på Bolidens Laverprojekt igen för att det hela ska bli begripligt. Bolaget har gjort en del mindre förändringar av projektet sedan den första ansökan. De har minskat mängden de söker tillstånd för en aning. Gruvområdet har förändrats så att påverkan på sjöar i området inte blir lika påtaglig. Samtidigt är det uppenbart att tillståndsansökan inte ger hela bilden. Boliden redovisar en mineraltillgång på ytterligare mer än 300 miljoner ton än det man söker tillstånd för. Dessutom framgår det av bolagets material att det med största sannolikhet finns ännu mer malm.
Stort tryck på domstolar
Men rent formellt kommer Boliden nu att kunna komma till en prövning i Mark- och miljödomstolen med en ansökan som ger en mindre påverkan på Piteälven än i den första ansökan.
EU har pekat ut koppar som ett strategiskt ämne som det ska produceras mer av inom unionen. Eventuellt kommer projektet till och med klassas som strategiskt projekt av EU, vilket ger ett snabbspår i tillståndsprocessen. Domstolen som ska ta beslutet om tillstånd för projektet kommer att ha ett mycket stort tryck på sig att godkänna ansökan. Det är bara om man tror på att det finns en sådan mekanism, som i praktiken minskar styrkan i skyddet för Natura 2000-områden, som Svemins glädje blir begriplig.
Arne Müller
Alla bilder är pressbilder från Boliden.
