Sedan Luokta Mávas sameby i november 2020 ropade på hjälp – våra renar överlever inte – för att stoppa statliga Sveaskogs avverkningar i deras renbetesområde har debatten om det svenska skogsbruket varit intensiv. Det har nyligen kommit två dokumentärfilmer. Flera medier skriver om skogsbruket med kalhyggen, markberedning och plantager. Samer, vars renar riskerar att bli av betesområden med marklav och gamla hänglavsskogar, kommer till tals. Miljörörelsen mobiliserar. Och näringsutskottet kallade nyligen till sig såväl ordföranden för Sveaskog, som näringsminister Ibrahim Baylan.
I januari 2021 publicerade Greenpeace och Skydda skogen filmen ”More of Everything – the Swedish forestry model”. De gör en djupdykning i den svenska skogsindustrins påståenden. Forskare och experter granskar några av de vanligaste påståendena från svensk skogsindustri – för det verkar ju vara något som inte stämmer.
Har Sverige mer skog än någonsin? Är biobränslen bra för klimatet? Vad är skillnaden på skog och trädplantage? Och hur mycket skyddad skog har vi egentligen i Sverige? Forskarna i filmen är oberoende och talar för sina respektive expertisområden. Var det något om samer i filmen, minns ni?
Filmen kan ses kostnadsfritt här.
Systematisk skogsskövling
Filmen ”Om skogen” visar brutala bilder på den systematiska skogsskövlingen i Sverige.
Det börjar med bilder av en gammelskog, men växlar snart över till det motsatta – ett kalhygge med djupa körskador. Skogsbiologen Hans Sundström och Naturskyddsföreningens sakkunniga Malin Sahlin rör sig över kalhygget.
”Du får inte plocka en fridlyst art. Men du får avverka hela skogen den växer i”, säger Malin Sahlin. Det är inledningen till dokumentärfilmen, som hade premiär på en streamingtjänst i februari. Filmen är producerad av Region Värmland, Film i Dalarna och Filmpool Nord med stöd av bland andra Svenska Filminstitutet och Sveriges Television.
Samerna får stöd från miljöorganisationer
”Svenskt skogsbruk är en klimatskandal. Vi stöder samernas kamp mot skogsbolagen”, skriver 25 representanter för miljöorganisationer som Fridays for future Stockholm, Skydda skogen, Fältbiologerna och Greenpeace på Aftonbladet Debatt.
Att det svenska skogsbruket skulle vara klimatanpassat och rättvist är en bluff, säger samebyarna. Miljöorganisationerna håller med. Deras ställningstagande är ingen protestaktion – det är en skyddshandling. Friska ekosystem är en förutsättning för livet på planeten, skriver de i artikeln.
”Kalhyggesmodellen i Sverige bidrar till det historiska nederlaget att hela 14 av 15 skogliga naturtyper inte har gynnsam bevarandestatus i Sverige. Omvandlingen från friska ekosystem till trädplantage och industriella bestånd är en internationell skandal. I Sverige är nu 64 procent av trädbestånden yngre än 62 år. Ur skogsekologisk synvinkel är de tonåringar”.
”Skogsskövlingen fortsätter trots att FN:s klimatpanel (IPCC) gång på gång upprepar vikten av skydd av naturskogar som en viktig klimatlösning. De sista naturskogarna har lagrat (och fortsätter lagra in) stora mängder kol i mark och biomassa och är därför viktiga att bevara för att kunna tackla klimatförändringarna”.
”Ge alla statliga skogar med höga naturvärden ett långsiktigt, kvalitetssäkrat och transparent skydd”.
”Regeringen måste ge ett nytt ägardirektiv till Sveaskog; Sveaskogs avkastningskrav måste avskaffas. De statliga ägardirektiven ska syfta till att nå en hållbar förvaltning av skogen och uppnå Sveriges miljömål. Samma sak gäller förvaltningen av övrig statlig skogsmark inom exempelvis Fastighetsverket”, skriver debattörerna.
Utfrågning i riksdagens näringsutskott
Den 9 februari utfrågades näringsminister Ibrahim Baylan (S) i riksdagens näringsutskott om Sveaskog. Efter de senaste turerna, då vd:n för Sveaskog blev uppsagd, tyckte riksdagens näringsutskott att det var dags att få en tydligare bild av vad staten vill med Sveaskog. Det skriver Lantbrukets Affärstidning. De skriver att Sveaskog har en ny strategi, som går ut att både öka tillväxten i skogen OCH att öka den biologiska mångfalden.
Näringsutskottet kallade till sig Sveaskogs styrelseordförande Eva Färnstrand till ett sammanträde den 28 januari. Den 9 februari var det dags för näringsminister Ibrahim Baylan att träffa näringsutskottet.
Lars Hjälmered (M), ordförande för näringsutskottet, säger att det är viktigt att veta vad staten vill med Sveaskog.
”För Moderaterna är den saken klar. Vi vill öka produktionen i skogen och anser vi har nått en gräns för hur mycket skog, arealmässigt, som ska skyddas. Moderaterna vill i stället ge fler människor en möjlighet att äga och bruka skog. Vi vill därför inrätta ett nytt markförsäljningsprogram för Sveaskog, där 20 procent av den produktiva skogsmarken säljs till enskilda skogsägare”, skriver Lars Hjälmered och Johan Widegren i en debattartikel i Lantbrukets Affärstidning.
Skogsbruk och urfolksrätt?
Amnesty Sápmi undrar – hur går det svenska skogsbruket ihop med urfolksrätten och de bindande principerna om fritt, informerat förhandssamtycke, som framgår av FN:s urfolksdeklaration, som Sverige har ställt sig bakom?
Hur planerar staten att agera för att uppnå samklang med FN:s rasdiskrimineringskommittés uttalade i december 2020 om att Sverige måste involvera samer i processer om utvinning av naturresurser i Sápmi på ett meningsfullt sätt för att inte bryta mot förbudet mot rasdiskriminering?
Foto: Marcus Westberg
