Idag återbegravdes kraniet efter en okänd samisk man från Lycksele vid en ceremoni på Berglunda kyrkogård i Lycksele. Hans kranium togs till Uppsala universitet i början av 1900-talet. Representanter för Sametinget, Lycksele sameförening, Historiska museet och Södra Lapplands pastorat hedrade minnet av en människa som blev respektlöst behandlad efter sin död och utsatt för rasbiologisk forskning.
Amnesty Sápmi arbetar för att inga samiska skelettdelar ska ligga på museer runt om i Sverige.
”De hamnade inte här av fri vilja. Deras kvarlevor förvärvades på ett oetiskt och principvidrigt sätt”, säger Erik Törnlund, gruppsekreterare för Amnesty Sápmi till Sveriges Radio. Lyssna på radioinslaget här.
Uppsala universitet har fortfarande kvarlevor av samer från Arjeplog, Offerdal, Norge och Ryssland i sina samlingar. Universitetet skriver i sina riktlinjer för hantering av mänskliga kvarlevor att ”universitetets hållning är att undvika återbegravning där det är möjligt. Materialet bör istället förvaras för framtida forskning”.
Universitetet har deponerat kranier och skelettdelar på Ájtte-museet i Jokkmokk från sjutton samer från Rounala-kyrkogården strax norr om Karesuando. Ájtte vill inte ha dessa kvarlevor i sina magasin längre och har begärt ett besked av Sametinget och Statens historiska museer om vad som ska göras.
Det finns samiska kvarlevor även på andra museer och institutioner, bland andra Historiska museet vid Lunds universitet.
Bilden är från en återbegravning av samiska kvarlevor i Lycksele 2019. Foto: Molly Grönlund Müller.
