Dan Jåma, prisbelönt fotograf. Vi träffades första gången när han tillsammans med Folke Rydén var USA-korrespondent. De fick Stora journalistpriset 1993 för det, och Dan var den förste fotografen som fick Stora Journalistpriset. Deras fortsatta samarbete skördade fler utmärkelser, bland annat för dokumentären ”Från Clinton till Clinton” 2018 vid New York Festival’s International TV & Film Awards i Las Vegas.
Sedan har våra vägar fortsatt att mötas emellanåt. Han var en av kursledarna på medieinstitutet Fojo när jag var kursledare där. Det bästa mötet var dock hemma hos honom och Anna i Avan; Dan är en mästerkock!
Innan Dan flyttade till Luleå, bodde han i Jämtländska Valsjöbyn, några kilometer från den norska gränsen. Han är född i Norge av samiska föräldrar och flyttade som liten över gränsen till Stora Blåsjön uppe i norra Jämtland. Han lärde sig rida för att filma en dokumentär där jämtländska samer från trakterna kring Valsjöbyn driver renar från hästryggen.
Hans bilder har alltid bländat mig. Och hans lekfullhet när han hittar nya sätt att filma, som när han upptäckte att han kunde styra kameran via mobilens wifi, ”så jag tog en selfie”. Eller när Dan köpte en drönare och gjorde dokumentären ”Garm, renvallarhunden”.
Dan arbetar i vinter med reportage för SVT om samer, han har bland annat fotograferat i skogen med artisten och aktivisten Sofia Jannok.
Dan har lovat lotsa mig framåt i sökandet efter att bättre förstå hur utsatta samer i Sverige är idag.
Till vardags, Dan, hur blir du påmind om att du är same? Förlåt, men jag har aldrig tänkt på dig som same, utan alltid som fotograf. Det förekommer rasism mot samer i Sverige, märker du det?
Jag har ett stort nätverk av släktingar och samer på sociala medier, och ser hur hatet mot samer tar sig uttryck i olika former. Jag tycker att det är värst i Norrbotten, ser hur renar blir tjuvskjutna, inte för köttet utan bara för att det är ett hat mot djuren och ägarna. Renar blir plågade till döds av skoteråkare och sedan allt näthat. Mina släktingar i Jämtland fick förra vintern renfoder förstört nere i skogslandet på vinterbete, rent sabotage. Tyvärr måste jag säga att Sverige har ett problem med rasism.
Vad är det viktigaste som vi svenskar måste lära oss, förstå, om samer?
Du skriver ”vi svenskar” i din fråga och däri ligger grundproblemet, vi och dom. I alla länder där det har varit folkmord eller uppvigling till rashat så har man delat upp människor i vi och dom. Vi måste bryta det tänkesättet och respektera att vi har olika kulturer. Där ligger ett stort ansvar hos våra politiker, deras tystnad legitimerar rasismen.
Mera kunskap om samer, javisst, men också att majoritetssamhället sätter ner foten och visar att man inte tolererar rasism. Nu polisanmäls inte alla övergrepp därför att många känner att det inte leder till rättvisa, polisen lägger inte ner resurser på att utreda hatbrotten. Jag såg en rubrik i Norrländska Socialdemokraten nyligen: ”Kirunapolitikern: Samebyarna har en enorm makt” underförstått att samerna är ett hot mot oss svenskar. Medierna underblåser vi och dom-känslan, så man kanske ska börja med att utbilda journalister om samers liv och kultur och rasism i allmänhet.
Vad tror du samerna betyder för Sverige?
Jag tror att om inte renskötseln hade funnits i Sverige, så skulle vi inte haft någon fjällnatur kvar. All natur skulle ha varit exploaterad på ett eller annat sätt. Samernas kamp för att skydda sitt renbete har skyddat den lilla orörda natur vi har kvar. I dag när klimathotet angår oss alla så vet vi vad skogar, myrar och fjäll betyder för att skydda jorden från CO2-utsläppen.
Jag vill citera Naom Chomsky, känd amerikansk intellektuell samhällskritiker: “All over the world, it’s the Indigenous communities trying to hold us back: First Nations in Canada, Indigenous people in Bolivia, Aborigines in Australia, tribal people in India. It’s phenomenal all over the world that those who we call ‘primitive’ are trying to save those of us who we call ‘enlightened’ from total disaster”.
Nina Hjelmgren, journalist och medlem i Amnesty Sápmi
Foto, en selfie: Dan Jåma, som tältade när han var ute och fotograferade i skogen tillsammans med Sofia Jannok.
—————————————————————————————————-
Samers rättigheter – urfolks rättigheter
Amnesty International jobbar med urfolks rättigheter över hela världen, även i Sverige. Samer är ett urfolk, vilket också erkänts i Sveriges grundlag sedan 2011.
Urfolk har ett speciella rättigheter som delvis skyddas genom ILO:s konvention om ursprungsfolk och stamfolk (ILO 169) och FN:s urfolksdeklaration. Sverige har inte anslutit sig till ILO-konventionen 169, men har förbundit sig att följa FN:s urfolksdeklaration.
Sverige har en kolonial historia av olika övergrepp mot samer; tvångsförflyttningar, rasbiologi, assimilieringspolitik, politisk diskriminering, medicinska övergrepp och stöld av samisk mark. Denna historia gör sig påmind än i dag när det gäller osynliggörande av samisk mark, kultur och mänskliga rättigheter.
FN har vid flertal tillfällen kritiserat Sverige för att inte skydda samers rätt till inflytande och medbestämmanderätt över sina traditionella marker. FN har uppmanat den svenska regeringen att reformera lagstiftningen så att den ligger i linje med internationella människorättsnormer och att säkra samernas medbestämmande i all naturresursutvinning på traditionell samisk mark.
Läs Amnesty Sápmis uttalanden, remissvar och debattartiklar kopplade till samers rättigheter på vår webb.
