Valet 2022: Partiernas syn på urfolksrätt och klimaträttvisa

För att få insyn i hur partierna tänker kring samiska rättigheter och klimaträttvisa har Amnesty Sverige och Amnesty Sápmi ställt fyra frågor. Det handlar om markrättigheter och utvinning av naturresurser, skogsbruk, vindkraft och FN:s kritik av Sverige. Här kan ni läsa partiernas oredigerade svar.

1. Vad, rent konkret, gör ert parti för att säkra att samers rättigheter genomsyrar klimatomställningen i Sverige, i synnerhet i fråga om markrättigheter och naturresursutvinning i Sápmi?

Centerpartiet:
Den samiska renskötseln i Sverige och hela Sápmi påverkas starkt av klimatförändringarna, och de senaste vintrarna har lett till svåra förhållanden och nödutfodring av renarna.

Utvecklingen av samiska rättigheter befinner sig i ett dynamiskt skede med pågående processer på flera områden. I mars trädde konsultationsordningen i frågor som rör det samiska folket i kraft, och Renmarkskommittén inledde sitt arbete hösten 2021. Centerpartiet deltar aktivt i Renmarkskommitténs arbete, och har länge drivit på för att frågor om samiska rättigheter och konkurrerande mark- och naturanspråk ska prioriteras politiskt för att hitta lösningar med hänsyn till samiska rättigheter. Fler uppslitande rättsprocesser är inte att eftersträva.

Kristdemokraterna:
Vi vill säkerställa alla samers och lokalbefolkningens mark- och nyttjanderättigheter tillgodoses. Vi arbetar för att synliggöra samtliga samer och all lokalbefolkning i området så att vi har ett arbetssätt som främjar den lokala utvecklingen.

Det är viktigt att samers rättigheter tillgodoses och vi vill skapa en öppenhet i processen så vi kan stärka den samiska och övrig lokala kulturen i området. Markrättigheter är viktiga och även att nyttjanderätt sker på ett så öppet och transparent sätt som möjligt

Sverige behöver på ett klokt och långsiktigt hållbart sätt använda de naturresurser vi har i landet, det är är väsentligt för vår egen försörjning och samhällets klimatomställning, vår moderna brytteknik och goda arbetsmiljöarbete gör att människor i andra länder inte ska behöva lida för att ta fram nödvändiga mineraler i den gröna omställningen.

Vår uppfattning är att t.ex. gruvbrytning kan ske parallellt med exempelvis renbete. Givetvis måste gruvprojektet klara den ordinarie miljöprövningen och särskilda åtgärder som är nödvändigt högt ställda.

Liberalerna:
Liberalerna har medverkat till att det nu har införts en särskild konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket. Lagen innebär att regeringen och statliga förvaltningsmyndigheter ska vara skyldiga att konsultera företrädare för det samiska folket innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för urfolket samerna.

Liberalerna anser vidare att ILO-konvention 169 ska ratificeras efter samråd med olika intressegrupper som samer, andra minoriteter och markägare. Det är viktigt att olika gruppers talan kommer fram och att man på lokal nivå finner samförståndslösningar som inkluderar alla som bor och verkar i de berörda områdena.

Miljöpartiet:
Sverige ska ta sitt ansvar i att bidra till att förse världen med de material som krävs för att genomföra den globala klimatomställningen. Men en omställning som kränker mänskliga rättigheter är inte grön – och den är inte hållbar. Det är avgörande att samers rättigheter respekteras. I närtid har vi sett flera exempel på när det inte har skett, inklusive regeringens beslut om gruvan i Gállok.

Miljöpartiet driver fortsatt att gruvan i Gállok måste stoppas, mot bakgrund av den mycket omfattande kritik som kommit från bl.a. samer, FN-experter, MR-organisationer och miljöorganisationer. Med tanke på den påverkan som många nya gruvprojekt har på miljö, urfolk och det lokala samhället, anser Miljöpartiet att nya gruvor alltid måste vara en sista utväg. Vi vill istället satsa stora resurser på att öka vår återvinning.

Sverige har återkommande fått internationell kritik för att dialogen med samer brister i beslutsprocesser. Miljöpartiet ledde därför arbetet med att ta fram en konsultationsordning, för att möjliggöra en meningsfull dialog med samerna med det uttalade syftet att komma överens. Nu när lagen är på plats hoppas vi att den kommer leda till att samers rättigheter stärks.

Miljöpartiet driver frågan om att säkra och stärka rätten till mark och vatten för samiska intressen, i ljuset av Girjasdomen, utredningen om ny renskötsellag och aktuell urfolksrätt. Vi vill också utreda hur det samiska folket kan få ersättning för naturresurser som den svenska staten genom historien tagit i anspråk i Sápmi.

Moderaterna:
Sverige har unika möjligheter att genomföra en grön omställning i Sverige och att bidra till den globalt, genom bland annat produkter från skogen och gruvorna. Den möjligheten ska vi använda, samtidigt som hänsyn tas till andra intressen. Det innebär bland annat att vi behöver ställa tydliga villkor på verksamheters påverkan på till exempel rennäringen.

Moderaterna tar urfolks- och minoritetsfrågor på stort allvar. En viktig del av Moderaternas politik på det här området handlar om att stärka de nationella minoriteternas egenmakt och inflytande och verka för att deras språk och kultur hålls levande. Vi kommer fortsätta arbetet med förvaltningsområdena så att uppföljning och utveckling i förvaltningsområdena av skyddet för de nationella minoriteterna genomförs. En annan viktig utgångspunkt i vår politik utgör värnandet om varje människas fri- och rättigheter. När det gäller nationella minoriteter ska deras rättigheter säkras, och arbetet mot hatbrott och diskriminering stärkas. Vi kommer följa arbetet med sanningskommissionen och dess slutsatser som kan bidra till kunskap, upprättelse och främja försoning.

Socialdemokraterna:
Alla verksamheter måste naturligtvis visa hänsyn och uppfylla miljöbalkens alla krav. Vi har beslutat om en konsultationsordning just för att ta tillvara det samiska kunskaperna och ge de samiska folket inflytande över beslut som har särskild betydelse. Det pågår också ett omstartatsarbete med en nordisk samisk konvention för att det samiska folket ska få likande förutsättningar i det tre nordiska länderna i Sapmi.

Sverigedemokraterna:
Vi har bland annat drivit frågan om en parlamentarisk kommitté för en ny renskötsellagstiftning. Nu är denna tillsatt och vi är en del av den. Vi kommer att verka för en balanserad avvägning mellan de olika intressena. Vi ser att det är bra att effekterna av domen mellan staten och Girjas sameby, som på vårt initiativ nu är föremål för en parlamentariskt sammansatt kommitté, ska utredas.

Vänsterpartiet:
Vi har länge föreslagit att regeringen ska ta fram förslag till en genomgripande och samlad samepolitik. Efter Girjasdomen har det blivit ännu tydligare att lagstiftningen måste ses över och anpassas till urminneshävd, sedvana, gällande rättspraxis och till det samiska folkets ställning som urfolk med de särskilda rättigheter som följer av internationell rätt. Vidare behöver förutsättningarna för att bedriva renskötsel och andra samiska näringar förbättras. Vår förhoppning är att den nu pågående rennäringsutredningen ska bli en början på detta arbete.

2. Hur ser ert parti på framtida skogsbruk i Sápmi?

Centerpartiet:
Sápmi är ett stort område som täcker nästan halva Sveriges yta, med stor variation i såväl förutsättningar som aktörer för skogsbruk. Det är därför svårt att uttala sig generellt om skogsbruket inom hela området. Såväl samråd som konsultationer spelar dock en viktig roll vid skogsbruk inom samebyarnas områden.

Centerpartiet värnar samebyarnas formella och lagenliga partsställning i de flesta processer de berörs av enligt speciallagstiftning. Samebyarna är sakägare i de flesta processer som rör exploatering inom renskötselområdet oavsett om det handlar om vindkraftsutbyggnad, skogsskötselåtgärder, mineralprospektering och annan tillståndsprövning enligt minerallagen, åtgärder inom miljöbalken, ellagen vid dragningar av elledningar på stomnät mm.

Kristdemokraterna:
Det fjällnära skogsbruket omgärdas av en hel massa extra regleringar som inte finns inom det övriga skogsbruket så att ytterligare begränsa det, utan marknadsmässig ersättning är inte förenligt med Kristdemokratisk politik. Skogen är en allt för viktig del för svensk välfärd för att stoppa det i så stora delar av landet som omfattas av renbetesland. Precis som vi anser att skogsbruk går att kombinera med allemansrätt anser vi att skogsbruk går att kombinera med samernas urminnes hävd om renbete. Det handlar om att få fram en dialog där samtliga parters synpunkter är lika väsentliga.

Liberalerna:
Skogsbruket är en viktig näring inom stora delar av Sápmi. Det kommer att behövas även i framtiden. Det är viktigt att skogsbruket anpassas efter de lokala förutsättningarna. Till exempel behöver avverkningsmetoder väljas med hänsyn både till naturvärden på platsen och – inom Sápmi – till rennäringen.

Miljöpartiet:
Dagens dominerande kalhyggesmetoder och plantageskogsbruk är på många sätt förödande för rennäringen, vilket är oerhört sorgligt och helt oacceptabelt. Miljöpartiet driver på för en bred övergång till mer hyggesfria och naturnära brukningsmetoder inom skogsbruket, klimatanpassning och ökad naturhänsyn genom en uppdatering av skogsvårdslagen. Mångbruket av skogen och skogens sociala och kulturella värden måste också vara utgångspunkter. Det är nödvändigt för rennäringen, men också för att säkra den biologiska mångfalden och vända den negativa trenden i hela skogslandskapet. Miljöpartiet vill som alltid betona vikten av att ta med samernas åsikter tidigt i processen, när beslut fattas som berör dem, i enlighet med den nya konsultationsordningen. Staten bör vara en verklig föregångare inom skogsbruket generellt, miljömålen bör ges prioritet och alternativa brukningsmetoder i renskötselområdena ska utvecklas och stöttas.

Moderaterna:
Se tidigare svar. Sverige har unika möjligheter att genomföra en grön omställning i Sverige och att bidra till den globalt, genom bland annat produkter från skogen och gruvorna. Den möjligheten ska vi använda, samtidigt som hänsyn tas till andra intressen. Det innebär bland annat att vi behöver ställa tydliga villkor på verksamheters påverkan på till exempel rennäringen.

Socialdemokraterna:
Fjällskogen är den mest skyddade skogstypen i Sverige. Riksdagen har också beslutat om en skogsproposition som möjliggör nya skyddade områden med frivillighet som grund där privata markägare kan genomföra frivilliga markbyten. I samma proposition framgår att staten ska gå före i omställningen mot ett hållbarare skogsbruk.

Sverigedemokraterna:
Vi anser att det svenska skogsbruket ska värnas och bidra till svensk konkurrenskraft, goda miljöstandarder, svensk självförsörjning och export. Mer än två tredjedelar av Sveriges yta består av skog varför ett framgångsrikt skogsbruk är en förutsättning för att hela Sverige ska leva.

Vänsterpartiet:
I dag saknas dessvärre en helhetssyn över den samlade effekten som intrång i form av exempelvis skogsavverkningar, byggande av broar, vägar, vindkraftsparker och industrier orsakar i renbetesområden. Det finns därför ett stort behov av att koordinera olika politikområden för att det både ska kunna tas välavvägda beslut och för att samernas rättigheter ska respekteras och intressekonflikter kunna lösas.

Vi vill att en strategi tas fram så att de fjällnära skogarnas natur- och kulturvärden långsiktigt bevaras. Avverkning av skogar med höga naturvärden bör stoppas genom starkare lagstiftning och kalhyggesbruket bör fasas ut. All statlig skog bör ha hållbart brukande av skogens resurser, inte avkastning, som främsta mål.

3. Hur ser ert parti på utvecklingen av vindkraften i Sápmi och vilka konkreta förslag har ni för att säkra att samers näringar och rättigheter respekteras i vindkraftsutbyggnaden?

Centerpartiet:
Vindkraften kommer att vara en central energiform i den gröna omställningen som nu är nödvändig, och är ett av de viktigaste fossilfria energislagen i Sverige. Eftersom Sápmi sträcker sig över en så stor del av landets yta, är det svårt att uttrycka sig generellt vad gäller utvecklingen av vindkraften inom området, men även här är både samråd och konsultation avgörande. Centerpartiet har sedan den s.k. Girjasdomen meddelades framhållit vikten av en övergripande process för att stärka samiska rättigheter och att uppnå samsyn och ömsesidig respekt på lokal nivå, främst genom en grundlig utredning av följdverkningarna av domen. Renmarkskommittén ska titta på några av dessa frågor, och Centerpartiet efterlyser välförankrade principiella ställningstaganden för hur rättsområdet i övrigt, dvs de frågor som kommittén inte kommer behandla, kan utvecklas på ett inkluderande och rättssäkert sätt för både samer och andra berörda.

Kristdemokraterna:
Vindkraften är ett viktigt komplement till den planerbara elproduktionen och det behöver byggas ut kapacitet i hela Sverige i takt med att klimatomställningen kräver mer tillförsel av el.

Vi vill slå vakt om den lokala demokratin och värnar det kommunala vetot. Vi vill utreda hur dels aktuella kommuner, dels fastighetsägare som påverkas, ska kunna få ersättning i samband med etablering av vindkraft. Vi tror att man kan hämta goda erfarenheter från bl a Danmark och Finland på denna punkt.

Liberalerna:
De fossila bränslena behöver ersättas med fossilfri energi. Vindkraften är ett av alternativen. Vindkraften är ytkrävande vilket gör att den ofta kommer i konflikt med andra intressen. Det går inte att på förhand säga att det ena eller det andra intresset ska väga starkare. Det behöver avgöras från fall till fall. Liberalerna ser kärnkraften som en viktig del av energimixen och vi kan därmed få ihop en fungerande energipolitik utan att tvingas säga ja till alla vindkraftsetableringar oavsett de lokala konsekvenserna.

Liberalerna står bakom den nya konsultationsordning som införts, och som innebär att företrädare för samiska intressen ska ges möjlighet att konsulteras i särskild ordning inför beslut av särskild betydelse för det samiska folket. Denna ordning kan förhoppningsvis säkerställa att samiska synpunkter på vindkraftsetableringar alltid tydligt kommer fram i underlaget inför beslut.

Miljöpartiet:
Miljöpartiet är fortsatt kritiska till att den dialog som sker med samer inte har varit tillräckligt bra. Vi vill som alltid betona vikten av att ta med samernas åsikter tidigt i processen, när beslut fattas som berör dem, i enlighet med den nya konsultationsordningen. Vi kommer följa tillämpningen av konsultationsordningen noga. Det är viktigt att säkerställa samernas möjligheter att ta tillvara sina rättigheter. Ofta behöver samiska organisationer avsätta en person som enbart ägnar sig åt yttranden i vindkraftsprojekt medan motparten har betydligt större ekonomiska resurser. Det är viktigt att parterna har mer jämlika förutsättningar.

Miljöpartiet vill framförallt se en utbyggnad av den havsbaserade vindkraften, något som är en vinst både för miljön och samers rättigheter och näringar.

Sverigedemokraterna:
Vår utgångspunkt är att det kommunala självbestämmandet är angeläget att värna och det är de lokala politikerna – och i förlängningen kommunernas invånare – som är bäst lämpade att fatta beslut i fråga om vindkraftsetableringar. Vidare kan nämnas att en parlamentarisk kommitté för en ny renskötsellagstiftning är tillsatt och det är vår ingång att den nya rennäringslagen bör innehålla en balanserad avvägning mellan de olika intressena.

Vänsterpartiet:
Vänsterpartiet vill lagstifta om en produktionsbaserad ekonomisk ersättning som går till de lokalsamhällen där vindkraft byggs. Självfallet ska hänsyn vid etablering av vindkraft tas till människors hälsa, miljön och påverkan på renbetesområden.

4. Vad vill ert parti göra för att Sverige inte ska få fortsatt hård kritik från FN och Europarådet när det gäller samiska rättigheter och markexploatering i Sápmi, särskilt i förhållande till rätten till fritt, informerat förhandssamtycke (FPIC)?

Centerpartiet:
Centerpartiet anser att Sverige måste lyssna på, och analysera, kritiken för att kunna utreda bästa väg framåt. Konsultationsordningen, som till stor del utgår från rekommendationer från internationella organ, främjar och stärker samernas inflytande över sina angelägenheter. För att ytterligare öka kunskapen och förståelsen för Sveriges folkrättsliga ansvar för urfolket samerna, anser Centerpartiet att en kontaktyta för dialog mellan företrädare för det samiska folkvalda organet Sametinget och Sveriges riksdag behöver utvecklas.

Kristdemokraterna:
Vi ser många utmaningar i frågan kring Sápmi/renbete/Samers rättigheter. Inte minst att i dagsläget är inte det faktum att man är Same likställt med att man är med i en sameby och har de rättigheterna. Även frågan vem som är same är en väsentlig frågeställning. Den samiska kulturen skulle kunna stärkas genom språket, slöjden och renskötseln om alla människor skulle få större tillgång till kulturen.

Liberalerna:
Det första och viktigaste är att Liberalerna aktivt har medverkat till den nya lagen om konsultation i ärenden av särskild betydelse för samerna. Vi välkomnar att denna lagstiftning nu finns på plats.

Vad gäller principen om fritt och informerat förhandsmedgivande/samtycke diskuteras denna, som bekant, utförligt i propositionen, som utarbetades av dåvarande ansvariga statsrådet Amanda Lind (MP). I Amanda Linds proposition framhålls att principen inte utgör ”en vetorätt, men att det är en viktig metod eller princip i syfte att säkerställa verkligt samråd och dialog. James Anaya, FN:s tidigare specialrapportör för urfolks rättigheter, diskuterar utvecklingen och förståelsen av konsultation samt fritt och informerat förhandsmedgivande/samtycke i bl.a. två rapporter till Kommittén för mänskliga rättigheter (Report to the Human Rights Council, A/HRC/12/34, 15 juli 2009 och A/HRC/24/41, 1 juli 2013). Rapporterna är vägledande för stater vid tolkning och tillämpning av urfolksdeklarationen, men de är inte juridiskt bindande. I sin rapport från 2009 bekräftade Anaya Sveriges syn på metoden om fritt och informerat förhandsmedgivande/samtycke genom att påpeka att det finns flera sätt att uppfylla konsultationsskyldigheten och att artikel 19 i urfolksdeklarationen inte innebär en vetorätt. […] FN:s expertmekanism för urfolks rättigheter, som bl.a. har i uppdrag att ge icke-bindande råd om urfolks rättigheter utifrån urfolksdeklarationen, publicerade 2018 en studie av fritt och informerat förhandsmedgivande/samtyck. Enligt studien innebär rätten att konsulteras inte bara att höras eller involveras, utan det ska finnas en reell möjlighet att påverka. Konsultationen ska vara en kvalitativ process som har samtycke som mål, men ett uteblivet samtycke innebär inte ett veto. […] Det finns […] ingen konsensus bland stater om att det vid vissa mer ingripande åtgärder med avsevärd påverkan på urfolks kulturella rättigheter och egendomsrätter krävs samtycke av det berörda urfolket för att åtgärden ska vara förenlig med folkrätten. […] Varken det norska eller det finländska Sametinget innehar en vetorätt vid konsultationer och någon sådan föreslås inte heller i den norska prop. 116 L (2017–2018).”

Vi har i dessa delar ingen annan uppfattning än dåvarande statsrådet Amanda Lind (MP).

Miljöpartiet:
Först och främst bör regeringen lyssna på den kritik som kommit från samer, människorättsorganisationer, FN-experter m.fl. när det gäller regeringens beslut om järnmalmsgruvan i Gállok. Det är tydligt att beslutet saknar resonemang om urfolksrättigheter och referenser till de internationella konventioner som är tillämpliga. Regeringen och myndigheterna bör alltid analysera konsekvenserna av den här typen av beslut i ljuset av urfolksrätten.

Sverige bör ratificera ILO-konvention 169. Regeringen bör också säkerställa efterlevnad av den nya konsultationsordning som inrättades under ledning av Miljöpartiet, så att dialogen sker med ett uttalat syfte att komma överens. Med konsultationsordningen som grund vill Miljöpartiet dessutom inrätta en nordisk samekonvention, en gemensam nordisk bottenplatta av rättigheter. Detta för att stärka skyddet för samers rättigheter i hela norden.

Vi vill också säkra och stärka rätten till mark och vatten för samiska intressen, i ljuset av Girjasdomen, utredningen om ny renskötsellag och aktuell urfolksrätt. Vi vill också utreda hur det samiska folket kan få ersättning för naturresurser som den svenska staten genom historien har tagit i anspråk i Sápmi.

Socialdemokraterna:
Det samiska inflytandet är viktigt därför har vi beslutat om en konsultationsordning som åligger regeringen och statliga förvaltningsmyndigheter, och från 2024 även regioner och kommuner. Vi hoppas att vi snart kan besluta anta en nordisk konvention.

Den rennäringsutredning som just nu arbetar kallad Renmarkskommittén ska utreda den föråldrade rennäringslagstiftningen för att om möjligt landa i en ett förslag till en ny modernare, jämlikare och jämställdare lagstiftning som inte särskiljer samer.

Sverigedemokraterna:
Vi ställer oss starkt bakom samernas rättigheter. Det lagförslag som aktualiserades i samband med den senaste konsultationsordning som antagits av riksdagen i år anser vi dock, tillsammans med flera andra partier, är något för långtgående. Som Amnesty själva uppger på sin hemsida är principen bakom FPIC att värna samförstånd, inte en vetorätt. Samernas rättigheter är väsentliga, men måste vägas mot markägares rättigheter och allmännyttans intressen. Sverigedemokraterna verkar i detta syfte bl.a. i Renmarkskommittén (Dir. 2021:35), förespråkandes lösningar med bred parlamentarisk förankring.

Vänsterpartiet:
Under arbetet med regeringens förslag till konsultationsordning drev vi tex frågan om att förslaget skulle baseras på FPIC principen (Free Prior and Informed Consent). FPIC är en grundläggande princip i folkrätten rörande staters relation till sina urfolk. Principen är central i FN:s urfolksdeklaration. FPIC innebär att urfolk har rätt att bli konsulterade, informerade och har rätt att fatta beslut i frågor som berör dem och deras rättigheter, utan påtryckningar utifrån.

Regeringen återkom efter våra invändningar med ett reviderat förslag till konsultationsordning. Det nya förslaget, som sedan antogs av riksdagen, innehåller bland annat skrivningar om att det vid utvärderingen av konsultationsordningen ska undersökas vad FPIC-principen innebär för den svenska statens relation till samerna. Vänsterpartiet anser att detta är en positiv början på ett arbete som bör utmynna i att FPIC-principen så småningom tillämpas fullt ut i svensk rätt. Vi kommer noga att följa regeringens arbete med utvärderingen av konsultationsordningen och vid behov återkomma med förslag på åtgärder.

1. Vad, rent konkret, gör ert parti för att säkra att samers rättigheter genomsyrar klimatomställningen i Sverige, i synnerhet i fråga om markrättigheter och naturresursutvinning i Sápmi?

2. Hur ser ert parti på framtida skogsbruk i Sápmi?

3. Hur ser ert parti på utvecklingen av vindkraften i Sápmi och vilka konkreta förslag har ni för att säkra att samers näringar och rättigheter respekteras i vindkraftsutbyggnaden?

4. Vad vill ert parti göra för att Sverige inte ska få fortsatt hård kritik från FN och Europarådet när det gäller samiska rättigheter och markexploatering i Sápmi, särskilt i förhållande till rätten till fritt, informerat förhandssamtycke (FPIC)?

Annat