Vindkraft i Sápmi: Sametingspartier oroade över splittrade marker

Partierna i Sametinget uttrycker oro för ytterligare fragmentering av samernas traditionella marker när vindkraft planeras i Sápmi. Det visar en enkät som Amnesty Sápmi har genomfört. Samerna är redan påverkade av vattenkraft, skogsbruk, gruvor och infrastruktur, som vägar, järnvägar och kraftnät. 

”Den gröna omställningen används för att driva på ytterligare exploateringar. Vi vill inte ha någon grön kolonialism”, svarar Landspartiet Svenska Samer.

”Vi arbetar aktivt med markanvändningsfrågor gentemot politiker och problematiken med vindkraft som förnyelsebar energi och grön energi”, svarar Guovssonásti.

Min Geaidnu arbetar med lokala grupper som arbetar mot vindkraftsetableringar för att stödja dem i deras aktioner, demonstrationer och skrivelser. ”Det är bara genom att arbeta tillsammans som vi kommer att nå någonstans”, svarar Min Geaidnu.

Samelandspartiet lyfter fram att de kumulativa effekterna av den hårda exploateringen av Sápmi har gjort att det är väldigt svårt att tolerera några nya etableringar, då varje nytt intrång riskerar att bli det som får bägaren att rinna över och omöjliggöra förutsättningarna för framtida renskötsel.

Jakt och Fiskesamerna anser att grön omställning är viktigt. Däremot måste energiproduktionen ske nära konsumtionen, vilket innebär att vindkraftsanläggningarna ska placeras framför allt i de södra landsdelarna.

Partiet Samerna arbetar med frågan om inflytande som rör exploateringar i Sápmi, exempelvis den nya konsultationslagen. ”Men lagen uppfyller inte den internationella standarden för inflytande förenat med fritt informerat samtycke”, skriver Samerna, som nu kommer att följa hur lagen kommer att tillämpas.

Skogssamerna lyfter fram att partiet har verkat med uttalanden och deklarationer, som Sametinget har antagit. Partiet lyfter även fram ”möjligheten att väcka opinion i det svenska folkhemmet och driva samiska frågor på internationell nivå”.

Traditionell kompetens finns – juridiska resurser saknas

Flera partier lyfter fram att enskilda samer, samebyar och sameföreningar har god kunskap om hur markerna nyttjas och vilka konsekvenser de ser med vindkraftsetableringar. De berörda har den traditionella kunskapen och kompetens.

Men juridiskt saknas mycket. Både juridisk kompetens och ekonomiska resurser. Maktförhållandena är ojämlika. Samebyarna har inte nödvändiga resurser – varken tid, pengar eller juridisk kompetens – för att hantera alla frågor om samråd kring markexploatering som sker idag.

När det gäller etablering av vindkraftsanläggningar saknas dessutom erfarenhetsutbyte mellan samebyar, eftersom eventuella överenskommelser mellan exploatörer och samebyar beläggs med tystnadsplikt.

”Alla berörda samer måste involveras och inkluderas i ett tidigt skede i alla markexploateringsprocesser, i enlighet med sina urfolksrättigheter samt ges reellt inflytande. Det behövs även juridiskt stöd och ekonomiska resurser till dessa processer”, svarar Landspartiet Svenska Samer.

Guovssonásti lyfter fram minoritetslagen. ”Den är inte helt inarbetad i kommunerna, men nu börjar allt fler kommuner att inse att lagstiftningen även gäller markfrågor”.

”Man kan inte endast göra bedömningar utifrån ett riksintresse mot ett annat, man måste väga in andra delar som exempelvis de folkrättsliga, urfolksrättsliga och mänskliga rättigheterna som samerna har, svarar Samelandspartiet.

Fakta om rapporten

Den 8 mars 2022 skickade Amnesty Sápmi tre frågor via e-post till ordföranden för samtliga sju partier i Sametinget. De som inte har svarat har fått påminnelser via e-post och telefon. Den 9 maj sammanställde vi svaren. Här kan du läsa hela rapporten: 

Alla partier i Sametinget har svarat på våra frågor:
Guovssonásti, Marita Stinnerbom
Jakt- och fiskesamerna, Håkan Jonsson
Landspartiet Svenska Samer, Marie Persson Njajta
Min Geaidnu, Christina Åhrén
Sámiid Riikkabellodat – Samelandspartiet, Paulus Kuoljok
Sámit – Samerna, Anders Kråik
Vuovdega – Skogssamerna, Stefan Mikaelsson 

Amnesty Sápmi och Amnesty Sverige

Amnesty Sápmi arbetar med frågor som handlar om samernas urfolkrättigheter och ställer krav på att Sverige ska respektera minoritetslagen och ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. Vi har ett särskilt fokus på markexploatering och klimaträttvisa.

Syftet med den här kartläggningen är att identifiera eventuella behov och brister i nuvarande ordning vad gäller vindkraftsetableringar i Sápmi.

Under valrörelsen kommer Amnesty Sverige att lyfta frågan om samiska rättigheter och klimaträttvisa på riksdagsnivå. Läs mer på Amnesty Sveriges webbplats.

Rulla till toppen