Traditionella näringar är starkt kopplade till den samiska kulturen. Det handlar bland annat om jakt, fiske, duodji och, inte minst, renskötsel. Under Mänskliga Rättighetsdagarna i Helsingborg diskuterade Sara Elvira Kuhmunen och Tomas Colbengtsson språket som kulturbärare och rätten till utbildning om det som är samisk kultur, historia och rättigheter.
Idag är renskötseln mer hotad än någonsin av gruvor, skogsbruk och energiproduktion inom renbetesområdena och dagens ”gröna” omställning. Det påverkar den samiska kulturen och dess uttryck.
– Renskötseln är knutet till min identitet och kultur. Även språket är en kulturbärare eftersom vi har ungefär femhundra ord för att beskriva snö och hundratals ord för att beskriva renen, berättade Sara Elvira Kuhmunen, ordförande för Sáminuorra, en svensk samisk ungdomsorganisation.
Även Tomas Colbengtson, internationellt erkänd samisk konstnär, framhöll språkets betydelse.
– Revitaliseringen av de samiska språken visar sig inte minst på vägskyltar runt om i Sápmi, där samiska namn på orter och platser synliggörs, vilket är bra. Det ger en viktig signal. Samtidigt finns det inte någon officiell vägskylt för själva Sápmi, samernas land. Landskapsnamnet Lappland är snarare en kolonial markering.
Renskötseln är mer än bara ett yrke och en försörjning. Den har under lång tid varit kulturbärande. Genom renskötseln har både kunskaper och kulturella föreställningar kunnat bevaras, utvecklas och överföras mellan generationer.
Utbildning och kunskap om det samiska är betydelsefullt, inte minst för majoritetsbefolkningen. Utbildning har betydelse, eftersom det finns en stor okunskap om samisk kultur, historia och rättigheter. Det är en viktig uppgift för det svenska samhället att komma till rätta med detta. Det är samhällets ansvar, inte det samiska folkets ansvar.
– Statsmakten måste se till att utbildning återfinns på alla lärarutbildningar och på alla nivåer eftersom exotifieringen av samer, liksom hat, hot och rasism mot samer har sin grund i okunskap, underströk Sara-Elvira Kuhmunen.
Kristina Sehlin MacNeil, forskare vid Várdduo – Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet och Peter Johansson, lärare forskare vid Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet arrangerade panelsamtalet.
Text och bild: Erik Törnlund
