Det är hög tid att Luleå kommun upphör med hyggen på sin skogsmark. Kalhyggesbruket har utplånat mångformiga gammelskogar och ersatt dem med likåldriga trädodlingar. Pappers- och massaindustrin har säkert vunnit på det, men nästan alla andra har förlorat. Det skriver 14 personer verksamma inom miljö, turism och renskötsel i ett öppet brev till Luleå kommun.
Skogarna i Luleå kommun är inte längre milsvida
Stadens och bygdens omgivning är inte längre milsvida skogar. De är numera uppsplittrade av kalhyggen som är sargade genom uppgrävning eller harvning. Hyggen med plantor i räta rader, möjligen försedda med enstaka träd eller trädridåer som benämns naturhänsyn, avlöses av risiga, svårgenomträngliga plantager med contortatallar och bärfattiga ungskogar. Detta är ingen riktig skog som inbjuder människor till hälsosamt friluftsliv. De saknar den biologiska rikedom som ger renbete, svampställen, nornor, tjäderspel och naturupplevelser. Den ger inte ens särskilt bra timmer.
Fläckvis finns gamla skogar kvar, på kö för att avverkas, om de inte har ett naturskydd. Det är dags att kommunen erkänner att vanlig vuxen skog har stor betydelse, och ser att den kan brukas utan att förbrukas.
Skogens mångformighet utarmas
Skogens mångformighet av livsformer utarmas – idag är över 2000 skogslevande arter rödlistade. Avverkning har stor negativ påverkan på ungefär 1 400 arter. Slutavverkning av kontinuitetsskogar är den enskilt största påverkansfaktor som utarmar svampfloran i stor skala.
Skog dämpar klimatkrisen, men kalavverkningar förvärrar den
Skog dämpar klimatkrisen, men kalavverkningar förvärrar den. Koldioxid i mängd frigörs vid kalhuggning och följande markberedning då bärris, mossa och lavar grävs bort. Totalt cirka 18 miljoner ton koldioxid/år släpps ut genom kalavverkningar i Sverige, har forskare vid Lunds universitet beräknat. Det motsvarar mer än en fjärdedel av landets totala årliga koldioxidutsläpp. Det tar upp till 30 år, kanske mer, innan en ny skog har kompenserat för detta utsläpp. Eftersom det mesta (cirka 80 procent) av skogsprodukterna är kortlivade (papper, förpackningar med mera), så hamnar dessutom huvuddelen av kolet snart i atmosfären igen.
Luleå kommun behöver inte vara med i pappersmassaindustrins gatlopp. Istället kan vi bli föregångare med naturnära, hyggesfritt skogsbruk! Kunskap finns om hur skogarna kan brukas på ett långsiktigt hållbart sätt. Även i Finland är kontinuitetsskogsbruket på stark frammarsch.
Ett naturnära skogsbruk på kommunens mark
Vi undertecknade som – i likhet med våra medlemmar, kollegor och vänner – på olika sätt behöver, skapar, arbetar eller återhämtar oss i Luleås skogar, anser att det är hög tid att Luleå kommun ställer om sin skogsförvaltning. Kontinuitetsskogsbruk kan innebära en bättre, eller lika god ekonomi, inte en ekonomisk belastning. Falun, Göteborg med flera kommuner har goda erfarenheter av hyggesfritt skogsbruk. Gammal skog är omtyckt för friluftsliv, i motsats till hyggen. Ett naturnära skogsbruk på kommunens mark skulle ge oss tryggheten att veta att åtminstone här står skogarna kvar. Vi och andra Lulebor, besökare och turister kunde glädjas över möjligheten att vistas i skogar som inte riskerar bli slutavverkade nästa år.
I kommunens skogar finns också renbetesmarker. Här kan Luleå visa att det går att bruka skog så att hänglavträden och marklaven alltid finns kvar. En kontinuerligt trädbevuxen skogsmark bevarar den biologiska mångfalden. Den låter en mångfald av olika svamparter frodas varaktigt. Skogens sällsynta orkidéer får en fristad. Bin kan alltid finna skogsblommors nektar. Skogens fåglar finner skydd. Kolet stannar i skogsmarken.
Kommunens skogsförvaltning har gjort många positiva insatser med både landskapsvård och naturvårdsskötsel och ser till att skydda nyckelbiotoper. Det är bra, men är inget motiv för att fortsätta att kalhugga vanlig skog. Man använder idag hyggesfria metoder på 9 procent av den brukade arealen. Men det innebär att 91 procent är avsatt för trakthyggesbruk, det vill säga att man där kan ta upp kalhyggen! Detta är onödigt och på alla sätt negativt. Nyligen har det väckt besvikelse att kommunen tagit upp ett hygge nära Långträsket vid Flarken i Rutvik.
Vår uppmaning till politikerna som styr vår kommun är: Ställ om till naturnära skogsbruk på all skogsmark som brukas!
Lotta Lindgren, Naturskyddsföreningen Luleå
Carl-Johan Wikström, Föreningen Norrbottens Flora
Tord Gustafsson, Norrbottens Ornitologiska Förening
Henrik Andersson, Gällivare skogssameby
Mikael Kuhmunen, Sirges sameby
Linda Backlund, Luleå Biodlarförening
Göran Lidén, Luleå Svampklubb
Hansi Gelter, Guide Natura
Pontus Frank, Explore Luleå
Ari Hultqvist, Ariginal Adventures
Cecilia Sandström, Luleå Travel
Pernilla Larsson, Fridays For Future, Luleå
Linnea Backman, Fältbiologerna
Dieke Sörlin, Natursnokarna Luleå (vinnare av Regionens Miljöpris 2021)
