Norrbotniabanan kör över samebyars renskötselrätt

Norrbotniabanan, en kustnära järnväg mellan Umeå och Luleå, som Trafikverket planerar sker på bekostnad av samers rätt att utöva sin kultur. Den naturbetesbaserade renskötseln är en del av den samiska kulturen, som ska skyddas enligt urfolksrätten och minoritetslagen. Men järnvägen, såsom den nu planeras, skär sönder viktiga renbetesområden.

Ett syfte med Norrbotniabanan är att skapa ett mer miljövänligt sätt för personer och gods att förflytta sig i regionen. Amnesty Sápmi stöttar självklart initiativ för ökad hållbarhet och minskad klimatpåverkan, men inte om detta sker på bekostnad av samers rätt att utöva sin kultur. 

Järnvägen kommer, enligt nuvarande planering, att passera genom 15 samebyars renbetesområden. Det är anmärkningsvärt att Trafikverket under planeringsfasen inte har beaktat hur det påverkar renskötseln i tillräcklig utsträckning. Svenska Samernas Riksförbund har förslagit att regeringen ska ge Trafikverket i uppdrag att i samråd med renskötselns företrädare ta fram ett underlag som belyser tänkbara konsekvenser för renskötseln och ett kostnadsunderlag för åtgärder kopplade till att minimera skadorna. 

Järnvägen kommer bland annat att passera genom Östra Kikkejaur sameby. Samebyn har redan Sveriges största industrianläggning med vindkraft – Markbygden – i sitt renbetesområde. Den kumulativa effekten av vindkraften och den nya järnvägen innebär ett hårt slag mot samebyns möjligheter att bedriva naturbetesbaserad renskötsel.

– Vi har stora intrång på framförallt vinterbetesområdet. En järnväg rakt igenom vårt kvalitativt bästa vinterbetesområde skulle medföra så stor påverkan på vår renskötsel att det är svårt att beskriva kortfattat, säger Johan Lundgren, ordförande för Östra Kikkejaur sameby.

– Vi kommer att överklaga den nu planerade sträckningen så långt det är möjligt. Om banan blir verklighet och om sträckningen över Pitholmsheden gäller, så kommer inte vi att ha någon möjlighet att acceptera något annat intrång på övriga marker.

I regeringsformen, Sveriges grundlag, framgår att samiska folkets kultur och samfundsliv ska främjas. Offentliga organ är alltså skyldiga att tillmäta den samiska kulturen extra tyngd vid avvägningar mellan olika riksintressen såsom infrastruktur och renskötsel. Vidare är Trafikverket skyldig att samråda med berörda samebyar, i enlighet med minoritetslagen. 

Minoritetslagen har två tydliga paragrafer, som påverkar all verksamhet i kommuner, regioner och statliga myndigheter. De är skyldiga att i sin verksamhet främja samers möjlighet att behålla och utveckla sin kultur (paragraf 4) och ge samer möjlighet att ha inflytande i frågor som berör dem (paragraf 5). Myndigheter ska alltså beakta samernas synpunkter och behov i sitt beslutsfattande och sträva efter att fatta beslut som samerna kan ställa sig bakom. Den naturbetesbaserade renskötseln är en del av den samiska kulturen som alla myndigheter är skyldiga att främja.

– Trafikverket har inte så här långt i processen samrått med oss. Vi hade möjlighet att yttra oss när de valde korridor. Det för oss sämsta alternativet blev tyvärr den korridor som valdes. Trafikverket – och för den delen Piteå kommun – har efter det inte visat något intresse av hur det kommer att påverka renskötseln, säger Johan Lundgren till Amnesty Sápmi. 

Amnesty Sápmi tycker att det är uppseendeväckande att Trafikverket varken fullgjort sin skyldighet att genomföra samråd eller presenterat tillräckliga åtgärder för att minska skador på renskötseln. Vi bör kunna förvänta oss att svenska myndigheter följer svensk lagstiftning och vägledande rättsfall som bland annat framhåller vikten av att tillmäta förutsättningarna för renskötsel särskild vikt vid avvägningar mellan konkurrerande intressen. 

Redan för fem år sedan kritiserade Europarådets rådgivande kommitté för ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter Sverige för bristande samråd i relation till samer. Svenska myndigheter har sedan dess haft tillräcklig tid för att öka sin kunskap om och anpassa sig till rådande rättsläge. Det är därför oursäktligt att enskilda samebyar riskerar att tvingas in i kostsamma juridiska processer på grund av bristande myndighetshantering. 

Amnesty Sápmi har uppmärksammat hur markexploatering i Sápmi innebär återkommande kränkningar av samers rättigheter i egenskap av urfolk. Vi har nyligen rapporterat om markexploatering i form av vindkraft i Hällberget i Gällivare skogssamebys kalvningsland och den planerade gruvan i Gállok i Jåhkågasska tjiellde samebys renbetesområde. 

– Den gröna omställningen är bara en täckmantel för att kunna våldta naturen, med kortsiktiga ekonomiska vinster i fokussäger Johan Lundgren. 

Trafikverkets agerande är ännu ett exempel på den koloniala maktordning, som råder vid exploatering av Sápmi. Klimatomställningen får inte ske på bekostnad av samers rättigheter. Beslutande myndigheter måste tillgodose samers rätt till inflytande samt tillgodogöra sig den kunskap som samer besitter ifråga om hur man hållbart brukar mark och miljö. Det ligger i hela Sveriges intresse, nuvarande och framtida generationer. 

Amnesty Sápmi välkomnar Östra Kikkejaur samebys beslut att överklaga den planerade sträckningen. Urfolksrätten måste få genomslag, på riktigt. 

Text: Thomasine Francke Rydén

Pressbild 1: Materialtäkt Lövberget i Markbygden. Foto: Svevind AB, Anders Westergren
Pressbild 2: Översiktsbild av Etapp 1 i Markbygden från Gråberget. Foto: Svevind AB, Anders Westergren
Pressbild 3: Renbete i naturskog. Foto: Privat

Scroll to Top