Gravplundring pågick i statlig regi ända in på 1950-talet. Arkeologer, rasbiologer, läkare och präster samarbetade i jakten på samiska kvarlevor. FN:s urfolksdeklaration, som Sverige står bakom, slår fast att urfolk har rätt att begrava sina anhöriga. Trots det finns kvarlevor efter åtskilliga samer på svenska museer. Amnesty Sápmi kräver att samtliga samiska kvarlevor som finns på svenska museer ska få sin sista vila på de platser de togs ifrån.
Amnesty Sápmi har varit i kontakt med elva museer för att utröna om de har samiska kvarlevor. Sex museer svarade ja. Det finns sannolikt kvarlevor på ännu fler museer, men det finns ingen samlad kunskap.
Förra året begravdes kvarlevorna efter två samer från Arjeplog efter en begäran av Sameföreningen i Arjeplog. Det blev en stillsam och värdig begravning med släktingar och representanter för sameföreningen. I år blir det inga begravningar alls. Det finns inga pengar.
Sametinget framförde redan 2009 önskemål om att kvarlevorna efter ett 20-tal samer, som fördes bort från Rounalakyrkogården vid Karesuando, skulle återbegravas. Tretton år senare, år 2022, beslutade regeringen att de får begravas, men de gav ingen finansiering till en värdig ceremoni.
I de internationella etiska reglerna ICOM, International Council of Museums, står det att en begäran om återlämnande av mänskliga kvarlevor ska hanteras skyndsamt och med känslighet och respekt.
I fjol återlämnade Finland 23 kranier från en gravplundring på Akamella-kyrkogården i Pajala kommun. Nu förvaras de hos Pajala församling i väntan på begravning.
På Historiska museet i Lund finns ett kranium av en samisk flicka från Handöls lappmark. I arkivet finns en anteckning av professor Carl Magnus Fürst: ”Säkerligen det af prof. Florman i hans anatomi beskrifna kraniet, som är skänkt av professor Anders Retzius”. Anders Retzius uppfann skallindex och skapade en kraniesamling på Karolinska institutet.
I Lund finns också kvarlevor efter två samiska män, som grävdes upp på kyrkogården i Luleå. Och i Uppsala finns skelettet efter en ung same från Jämtland. Skelettdelar och kranier från gravplatsen i i Silbojokk i Arjeplogs kommun förvaras i ett magasin på Norrbottens museum.
Hur ska samer i olika delar av landet veta vilka museer som har kvarlevor från deras bygd? Och vem ska betala begravningarna?
De tjänstemän som ägnade sig åt gravplundring finansierades av staten. Därför är det rimligt att staten också finansierar begravningar av de samiska kvarlevor som finns på museer. Det handlar om småpengar i statens budget.
Det är 16 år sedan FN:s urfolksdeklaration antogs. Där framgår tydligt att urfolk har rätt att begrava sina anhöriga.Trots det har regering efter regering struntat i urfolksdeklarationen och samernas önskan om att få begrava sina anhöriga.
Den 9 augusti infaller FN:s urfolksdag. Varför ger inte regeringen alla museer i uppdrag att inventera sina magasin med mänskliga kvarlevor och begär att de tar initiativ till begravningar i samråd med samer på de orter som är berörda? Det är dags att Sverige lever upp till FN:s urfolksdeklaration. Nu.
Text: Kerstin Andersson och Lisa Nyberg
Foto: Marianne Hofman
Bilden är tagen 2022 då kvarlevor efter två samer fick sin sista vila i Arjeplog efter en begäran av Sameföreningen i Arjeplog.
