Naturvårdsverket har finansierat forskning för att ta reda på hur myndigheter och beslutsfattare kan förbättra sina beslut för att minska konflikterna mellan olika markanvändare i en tid när trycket på markerna ökar. I många samebyar hotar den konkurrerande markanvändningen renskötselns framtid och därmed även den samiska kulturen.
Enligt forskarna anser tjänstemän på förvaltningsmyndigheter och flera verksamhetsutövare att de inte förmår att beakta eller motverka dessa effekter. Det handlar om brist på kunskap, beslutsverktyg och avsaknad av politiska styrmedel och lagstiftning.
Forskarna har genomfört sex delstudier där samebyar och samiska organisationer har varit involverade.
Bedömning av kumulativa effekter
En studie visar att gruvbolags miljökonsekvensbeskrivningar vid exploatering av mark tar otillräcklig hänsyn till kumulativa effekter på samebyar och deras renskötsel. Forskarna argumenterar för att det behövs en starkare statlig reglering kring samiska rättigheter i tillståndsärenden, och bättre vägledning för hur tjänstemän och verksamhetsutövare förväntas bedöma kumulativa effekter och ge samebyar inflytande.
Samförvaltning av miljöbedömningar
De har jämfört möjligheter för urfolk att skydda sina rättigheter vid miljöbedömningar av gruv- och vindkraftsetableringar. Jämförelsen omfattar Sverige, Norge, Kanada, Australien och Nya Zeeland. Sverige ger, enligt forskarna, minst möjlighet för urfolk att skydda sina rättigheter. Forskarna bedömer att det samiska inflytandet kan ökas genom samförvaltning av miljöbedömningar och finansiering till samebyar för att göra sina egna studier.
Vindkraft påverkar
En studie i Malå sameby, där två vindkraftsanläggningar är i drift, visar GPS-data att renarna undviker områden med vindkraftverk och områden där vindkraftverken inte är skymda av topografin. Att renarna markant ökade användningen av områden där vindkraftverken inte syns, tolkas som att det är vindkraftverken i sig som stör renarna.
Metod för att beräkna störning
Forskarna har vidareutvecklat metodiken för att statistiskt beräkna hur olika typer av infrastruktur samverkar i påverkan på djurens val av vistelseområde. Studien har kombinerat simuleringar och data från renar med GPS-halsband, i ett konventionsbetesområde i Vilhelmina Norra sameby.
Grön infrastruktur för renar
Samebyarna Sirges och Vilhelmina Norra har tillsammans med forskarna genomfört en konsekvensanalys av hur renskötseln påverkas av trycket från annan markanvändning. Forskarna ger förslag på åtgärder för att förbättra den gröna infrastrukturen för renarna och renskötseln.
Uppdatera sektorslagstiftningen
Den sjätte delstudien beskriver hur myndigheter kan efterleva sina skyldigheter mot samebyar i samband med tillståndsprocesser. Forskarna pekar bland annat på behov att uppdatera sektorslagstiftningen utifrån samiska rättigheter. Enligt forskarna behöver samebyar ökade finansiella resurser för att kunna delta i beslutsprocesser. Kompetensförsörjning i myndigheter, samt vägledning och checklistor utarbetade gemensamt mellan myndigheter och renskötselns företrädare är andra åtgärder som föreslås.
Deltagare: Anna Skarin, Per Sandström, Stefan Sandström och Kaisa Raitio från Sveriges Lantbruksuniversitet, Jenny Wik-Karlsson från Svenska Samernas Riksförbund, Marita Stinnerbom och Jonas Stinnerbom från Vilhelmina norra sameby, Carl Österlin och Rebecca Lawrence från Stockholms universitet, Jonas Vannar och Jakob Nygård från Sirges sameby samt Moudad Alam, Högskolan Dalarna. Projektledare: Rasmus Larsen, Stockholm Environment Institute
Läs hela rapporten: Omtvistade landskap – Navigering mellan konkurrerande markanvändning och kumulativa effekter
Översta bilden, fotograf Marie Karlsson. Avverkning vid det samiska kulturarvet Rikti-Dokkas i Överkalix kommun.
