Om gruvor ska startas måste det ske med höga krav på miljöprövning och andra hänsyn. Satsningar måste vara genomtänkta och hållbara för klimatet, men också för biologisk mångfald, renskötsel, lokalsamhällen och de som ska arbeta i industrin. Det skriver företrädare för Naturskyddsföreningen i Norrbotten, som anställer fler för att bevaka industrisatsningarna i norra Sverige.
LKAB har ansökt om att stora fyndigheter av jordartsmetaller i Kiruna ska komma med på EU:s lista över prioriterade gruvprojekt. Nyligen meddelade också bolaget Bluelake Mineral att de vill bryta nickel och kobolt i Rönnbäcken, Tärnaby. Dessa två ansökningar kommer att bli viktiga test för hur stora ingrepp i naturen och renskötseln som accepteras för att gynna den europeiska industrin.
I EU-lagen Critical Raw Material Act som gäller sedan maj i år listas 17 metaller som strategiska för klimatomställning och militärt försvar. Nu kan bolag ansöka om att få med sina gruvprojekt på listan för snabbspår och tillstånd inom 2 år och tre månader. Ett ”fast track” som gör det mycket svårt att göra en bra miljöprövning och ha en seriös dialog med berörda samebyar, kommuner och närboende.
Om LKAB får bryta fyndigheten Per Geijer kommer det att få stor påverkan på natur och renskötsel. En gruva i Rönnbäcken, Tärnaby kan innebära att 500 miljoner ton avfall deponeras i fjällmiljön. Flera kontroversiella projekt i Norrbotten som kopparfyndigheten Laver i Älvsbyn och en tänkbar grafitgruva i Nunasvaara, Vittangi, kan också komma att beröras av den nya EU-lagstiftningen.
Sverige har under de senaste årtiondena skapat en lagstiftning där gruvor och andra miljöstörande projekt skall genomgå en seriös miljöprövning. Vi kan vara stolta över en lagstiftning som ger tid för miljökonsekvensbeskrivningar, seriösa samråd med samebyar, kommuner och närboende och en speciell prövning av motstående riksintressen som miljö, renskötsel, matproduktion, kulturminnesvård och näringsverksamhet.
”Accelerationskontor” ska påskynda beslut
Tyvärr finns nu tecken på att viktiga delar i denna prövning kan komma att urholkas. Nyligen kom en statlig utredning som föreslår att miljöprövningen enligt Natura 2000 skall senareläggas, vilket har fått gruvbolagen att hoppas på att den skall väga lättare i beslutsfattandet. Regeringen har i juni beslutat om ett ”accelerationskontor” som skall hjälpa till att skynda på beslut om grön industri.
På toppen av allt detta kommer EU:s nya lagstiftning. Tjänstemän på Länsstyrelserna som redan går på knäna för att granska projekt ska nu pressas att göra miljöprövningar på betydligt kortare tid – troligen utan mer resurser. – och vi ser allvarligt på att förändringarna motiveras med just den hållbarhet som de i själva verket hotar.
Vid en konferens i Jokkmokk nyligen hade Naturskyddsföreningen besök av en internationell expert från European Environmental Bureau (EEB) i Bryssel som berättade om EU:s nya snabbspår. Han var mycket oroad för om och hur miljöskyddet kommer att hanteras i valet av strategiska projekt. Mycket talar för att beslutsfattandet kommer att omgärdas av stort hemlighetsmakeri. Det är till exempel oklart vem som ska representera Sverige och andra länder i besluten som ska ske redan i november.
Omställning ska ske rättvist och hållbart
Naturskyddsföreningen ser positivt på åtgärder som kan minska utsläppen av fossila bränslen och hejda klimatförändringen. Men satsningarna måste vara genomtänkta och hållbara, inte bara för klimatet utan även för biologisk mångfald, renskötsel, lokalsamhällen och de som ska arbeta i industrin. Innan vi startar nya gruvor och stora industriprojekt behöver vi fokusera på ökad återvinning och faktiskt se över hur mycket vi behöver i en verkligt grön och hållbar framtid. Om gruvor ska startas måste det ske med höga krav på miljöprövning och andra hänsyn.
Mer än 25 deltagare från olika tänkbara gruvorter i norr deltog på mötet i Jokkmokk och organiseringen för att motverka ohållbara projekt är på gång. Naturskyddsföreningen har också beslutat anställa flera personer för att följa satsningarna i norra Sverige. Vi kommer att göra allt vi kan för att klimatomställningen i Norrbotten och Västerbotten ska ske på ett rättvist och hållbart sätt. Vi hoppas att regeringen och EU gör detsamma.
Marie Persson, ordförande Naturskyddsföreningen Norrbotten
Pernilla Johansson och Lars Igeland, projektledare för Naturskyddsföreningens granskning av industrisatsningarna
Debattartikeln är tidigare publicerad i NSD 2024-09-04
Foto: LKAB