Vi kan inte prata om vindkraft som “hållbar” om den leder till kränkningar av mänskliga rättigheter. För över 500 dagar sedan dömde den norska högsta domstolen (Norges Høyesterett) att två vindkraftsanläggningar på Fosen utanför Trondheim i norska Sápmi är olagliga. Sedan runt en vecka har samiska unga ockuperat flera norska departement och krävt att norska staten respekterar domen och omedelbart nedmonterar vindkraftverken. Protesterna har nu spridits till Sverige.
För över 500 dagar sedan dömde den norska högsta domstolen (Norges Høyesterett) att två vindkraftsanläggningar på Fosen utanför Trondheim i norska Sápmi är olagliga. Vindkraftverken ansågs ha för stor inverkan på den samiska kulturen i området eftersom det blivit svårt att bedriva renskötsel där. Därför kränkte Norge samernas rätt till sin kultur enligt artikel 27 i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) och tillstånden ogiltigförklarades.
Fosendomen var ett genombrott för urfolksrättigheter även i Sverige. Høyesteretten gjorde nämligen en rad uttalanden om vad artikel 27 innebär vid projekt på urfolks traditionella marker, inte minst i fall av vindkraft. Alla stater som har skrivit under ICCPR blir därför hjälpta av Fosendomen.
Problemet är att den norska regeringen inte har agerat och vindkraftverken fortfarande står kvar. Till slut har samiska unga, bland annat ledda av ungdomsorganisationen NSR-Nuorat, fått nog. Flera departementet fredligt ockuperats och protester anordnats i Oslo. Stödet har snabbt spridit sig i Sápmi och den 1 och 2 mars hölls stödprotester i Stockholm. Kravet är att vindkraftsanläggningarna omedelbart nedmonteras.
Alltmer fokus riktas mot vindkraftverkens möjligheter att bidra till en grön energiomställning för att motverka de akuta klimatförändringar som i slutändan hotar den mänskliga existensen. Vindkraften är en viktig byggsten i att fasa ut vårt fossilberoende och bygga ut den förnybara energiproduktionen, men åtgärder för att stoppa klimatkrisen får inte ske på bekostnad av urfolks kulturella överlevnad.
Samer bär en dubbel börda i klimatkrisen. De drabbas först och hårdast av klimatförändringar och är beroende av marker som ofta är föremål för projekt som är tänkta att gynna den nödvändiga gröna omställningen. Dessa projekt är planerade att öka framåt. Dessutom är markerna ofta redan hårt belastade av tidigare erfarenheter av kolonisation och exploateringsprojekt.
Vindkraftsanläggningar med omkringliggande infrastruktur fragmenterar landskapet och kan, sett till markytan och ljudfrekvenser från vindsnurrorna, medföra stora negativa konsekvenser för renskötsel och annan markanvändning som kulturen och de samiska språken är beroende av för att överleva långsiktigt.
För att klimatomställningen ska bli rättvis, och antagligen överhuvudtaget lyckas, är det helt grundläggande att alla åtgärder, i synnerhet markprojekt i Sápmi ligger i linje med det samiska folkets behov och rättigheter. Detta innebär bland annat att vindkraftverken inte får felplaceras så att de inskränker för mycket på samiska traditionella näringar och kultur lokalt, och samiska representanter har rätt till konkret inflytande över de beslut som fattas – både i politiken och i enskilda ärenden.
Vindkraft kan rimligen inte kallas hållbar om den kränker mänskliga rättigheter.
Amnesty Sverige står bakom samiska unga och deras allierade i kampen för nedmontering av vindkraftsanläggningarna på Fosen.
Vi vill se ett starkt skydd för det samiska folkets rättigheter – generellt, men inte minst i samband med klimatomställningen. Omställningen till ett hållbart samhälle är nödvändig och akut, men den måste vara rättvis.
Vi vill att:
- regeringen säkerställer att den gröna omställningen bygger på mänskliga rättigheter för att den ska bli hållbar på riktigt, och antagligen överhuvudtaget gå att genomföra.
- urfolksrättigheter vägs in vid beslut om gruvor, skog, vindkraft och annan markanvändning som påverkar samisk kultur och renskötsel och att en tydlig proportionalitetsbedömning görs.
- beslut fattas uteslutande baserat på samisk kunskap, forskning och förståelse för Sveriges förpliktelser om mänskliga rättigheter.
- resurser garanteras för att berörda samer ska kunna tillvarata sina rättigheter i beslutsprocesser (till exempel ett juridiskt ombud som staten betalar) och ges stöd vid psykisk ohälsa i samband med exploatering.
- regeringen tar hjälp av FN:s expertorgan för urfolksrättigheter (EMRIP) för att bättre förstå hur lagstiftning och rättstillämpning kan stärkas för att ge skydd åt urfolksrätten.
Skriv under HÄR och sprid information till så många du kan! Dela!
Foto: Natur og Ungdom
