Karolinska Institutet har en stor samling mänskliga kvarlevor från hela världen. De har under många år fått stark kritik och krav på återbegravning. Nu har Karolinska Institutets etikråd bjudit in till ett seminarium 29 mars där de ska diskutera mänskliga kvarlevor. Bör samlingarna användas till forskning och historiska utställningar? Hur ska krav på repatriering bemötas? Vem bestämmer?
– Varför arrangerar etikrådet ett seminarium där ingen av de grupper vars kvarlevor finns i arkiven är representerade? Ingen egyptier, finne, inuit, jude, same eller peruan är inbjuden till panelen. Det går inte att skylla på att det är ett traditionellt akademiskt upplägg av seminariet. Det finns självklart forskare inom alla dessa grupper, säger Natte Hillerberg, ST-läkare i psykiatri och medlem i nätverket Vems kroppar?
– Det känns som en panelsammansättning från rasbiologins tidevarv 1922 med fyra representanter från majoritetssamhället. Det känns inte som en panel tillsatt av ett etikråd 2022, säger Erik Törnlund, ordförande för Amnesty Sápmi
Samer, kväner och judar
Sametinget har redan 2007 begärt att samtliga samiska kvarlevor som finns på svenska museer och institutioner ska återlämnas och begravas. Enligt tidigare uppgifter till Amnesty Sápmi förstördes troligtvis hela den samiska samlingen vid en brand 1892. Men nu har institutet identifierat åtminstone en samisk kvarleva.
”Kvarlämning av en same finns definitivt kvar, det råder så vitt jag förstår ännu oklarhet om det är ytterligare någon./…/ Det finns fyra kväner, en skalle från en judinna, noll romer, noll sverigefinnar”, skriver Gert Helgesson, professor i medicinsk etik och medlem i Karolinska Institutets etikråd, som svar på en förfrågan om kvarlevor.
Finska kvarlevor
Natte Hillerberg är starkt kritisk till Karolinska institutets ledning när det gäller hanteringen av kravet på att kvarlevorna efter ett 80-tal finnar, som svenska rasbiologer grävde upp och förde till Stockholm, ska överlämnas till Finland för återbegravning.
”Det som diskuteras mellan svenska och finska regeringen var finnar, alltså ingen minoritetsbefolkning. Det faller tyvärr utanför de internationella konventioner som finns för ur- och minoritetsbefolkningar. Det gör hanteringen osmidigare. Men de kommer att repatrieras. Först måste finländska regeringen bestämma vad de ska göra med kvarlevorna när de väl är på finländsk mark”, skriver Gert Helgesson.
– Varför ska Karolinska Institutet lägga sig i vad finska regeringen ska göra med kvarlevorna när de har kommit hem? Det är en fråga för Finland, inte Karolinska Institutet, säger Natte Hillerberg, som ingår i kommittén som arbetat med frågan sedan 2018, bland annat i samarbete med Jari Kemppainen, kyrkoherde från Pälkäne, varifrån en stor del av kvarlevorna har stulits.
Länk till Karolinska Institutets etikråds seminarium tisdag den 29 mars, klockan 15.00-17.30:
Information om Karolinska Institutets samlingar av mänskliga kvarlevor.
Foto: Karolinska Institutet, Ulf Sirborn
