Svenskar upplever att de har bristfälliga kunskaper om de nationella minoriteternas historia. Minst känner man till om tornedalingar, mest om urfolket samer. Yngre kan mindre än äldre, trots att det ingår i skolundervisningen sedan två decennier, vilket naturligtvis visar på brister i undervisningen. Drygt hälften av svenskarna är positiva till åtgärder för att skapa historisk rättvisa genom politiska initiativ. Men var tionde svensk – högutbildade och personer som röstar på högerpartier – är negativa till det. Det visar en ny rapport från Forum för levande historia.
Svensk allmänhet uppger att de har bristande kunskaper om de nationella minoriteternas historia. Ändå är det en del av berättelsen om Sverige och har ingått i läroplanen i två decennier. Idag anger exempelvis 49 procent att deras kunskap om tornedalingarnas historia är mycket dålig. Motsvarande siffra för samernas historia är 23 procent.
Yngre personer i åldern 18-29 år bedömer sina kunskaper som lägre än vad äldre gör.
– Det är förvånande eftersom många unga vuxna idag har gått i skolan när kunskap om de nationella minoriteterna ingått i läroplanen, säger Oscar Österberg, rapportförfattare och historiker.
Högutbildade negativa till historisk rättvisa
Rapporten visar även att svenskar är positiva till att skapa historisk rättvisa genom politiska initiativ, såsom offentliga ursäkter, sanningskommissioner och ekonomisk ersättning. Mer än hälften, 56 procent, är mycket positiva eller positiva. En av tio är negativa till sådana initiativ, de är högutbildade eller står till höger politiskt sett.
Rapporten ”Minoritet i historien” är baserad på resultatet från webbintervjuer med 3101 personer genomförda av Kantar Sifo våren 2020. Rapportförfattare är Oscar Österberg, historiker och forskningssamordnare vid Forum för levande historia.
Rapporten är framtagen för att bättre förstå det allmänna kunskapsläget när det gäller de nationella minoriteternas historia.
Ladda ned rapporten ”Minoritet i historien”
