Svensk samepolitik – vad vill riksdagspartierna?

Åtta partiledare säger sitt om partiets samepolitik. Här har vi sammanfattat Sameradions partiledarintervjuer och publicerar länkar till respektive intervju. Partiernas svar presenteras i bokstavsordning. Läs och lyssna! Bilderna på partiledarna är placerade efter nuvarande mandatfördelning i riksdagen.

Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist lyfter bland annat fram att:

staten även fortsättningsvis bör ansvara för upplåtelser av jakt och fiske på statens mark i fjällen trots att Centerpartiet stod bakom majoritetsförslaget i Renmarkskommittén att samebyarna på sikt skulle upplåta detta. Thand Ringqvist menar att det var ett diskussionsunderlag och inte ett färdigt lagförslag. Hon vill se en ny kommitté och en mer sansad dialog mellan berörda parter.
alla riksintressen bör ses över eftersom de i många fall överlappar varandra. Hon menar att rennäringen ska kunna samexistera med utvecklingsprojekt och annat näringsliv i norra Sverige.
konflikterna mellan gruvnäring och rennäring behöver lösas genom samexistens. Thand Ringqvist menar att ”det borde gå att se till att rennäringen är oskadd även om det finns gruvor i närheten” till exempel genom att gruvföretag tar ansvar för de kostnader som uppstår för att anpassa flyttleder samt ta hänsyn under känsliga perioder som kalvning.
samiska språk behöver stärkas genom undervisning i skolan och digitala lösningar. Thand Ringqvist presenterar inga nya ekonomiska satsningar trots att det råder brist på lärare, utan menar att detta bör kunna prioriteras inom befintliga budgetramar.

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch lyfter bland annat att:

renskötseln är en grundlagsskyddad del av samiskt liv, men skiljer på renskötsel och dagens rennäring, som hon menar blivit mer omfattande.
staten behöver fatta beslut om markanvändning tidigare för att undvika långdragna konflikter mellan olika riksintressen.
långa tillståndsprocesser delvis beror på att samiska organisationer har begränsade resurser att hantera omfattande remisser.
antalet renar bör minska och att ett lägre högsta tillåtna renantal bör utredas genom att ta fram förslag på tre olika nivåer. Något konkret antal presenteras inte. Detta motiveras med att dagens renskötsel förändrats och moderniserats, och att flera riksintressen nu konkurrerar om samma mark.
staten ska ha ansvaret för upplåtelser av jakt och fiske i fjällen, även efter Girjasdomen. Busch anser att lagstiftningen bör ändras för att tydliggöra detta.

Liberalernas partiledare Simona Mohamsson lyfter bland annat fram att:

staten bör ha ansvaret för upplåtelser av jakt och fiske på statens marker i fjällen.
en ny utredning behövs för att väga samman olika riksintressen, där rennäring, gruvor samt jakt och fiske ingår.
olika riksintressen måste vägas mot varandra och att den politiska debatten inte bör utvecklas till ett ”kulturkrig”.
Sveriges behov av mineraler och gruvor har blivit viktigare mot bakgrund av omvärldsläget och beroendet av andra länder. Mohamsson menar att det finns ett egenvärde i att vi använder de resurser som finns i svenska gruvor och norra Sverige.
rennäringens ställning som riksintresse delvis kan vara problematisk eftersom den ibland leder till konflikter med andra riksintressen, och enligt Mohamsson visat sig stå i vägen vid diskussioner om exempelvis gruvor och jakt.

Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén lyfter bland annat fram att:

Girjasdomen i viss mån ska vara vägledande och att Miljöpartiet fortsatt anser att samebyarna på sikt bör ha ansvar för upplåtelser av jakt och fiske.
Renmarkskommitténs arbete bör återupptas för att se över frågor om mark, vatten, jakt och fiske. Helldén beskriver beslutet att lägga ned kommittén som ”katastrofalt”.
Sverige bör stärka samiska rättigheter och lyfter att Sverige ännu inte har ratificerat ILO 169 om urfolks rättigheter. Helldén menar att de kommer att arbeta för detta i eventuella regeringsförhandlingar.
rennäringens ställning som riksintresse inte bör försvagas, utan i vissa avseenden stärkas. Han menar att exploatering, bland annat genom gruvor, innebär ett stort tryck på renbetesmarker.
vissa typer av exploatering inte bör tillåtas inom samiska områden och att samråd med samer och Sametinget behöver stärkas.
samiska språk behöver stärkas genom ökade resurser till bland annat modersmålsundervisning, kulturinstitutioner och utbildning. Han säger också att Miljöpartiet är beredda att satsa mer resurser för att motverka bristen på lärare i samiska.

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson lyfter bland annat fram att:

staten ska ha det yttersta ansvaret för beslut om jakt och fiske på statens marker i fjällen.
Girjasdomen ska respekteras, men att han inte utesluter lagändringar. Kristersson vill se en ny bred statlig utredning som ser över avvägningar mellan samiska rättigheter, gruvor, jakt och fiske samt andra markanvändningsfrågor.
rennäringen är ett riksintresse, men att andra riksintressen – som till exempel är ”viktiga av nationella säkerhetsskäl” – också måste vägas in. Kristersson menar att politiken behöver hitta en bättre balans mellan dem.
gruvor är viktiga för Sveriges försörjning av metaller som Kristersson menar behövs för klimatomställningen, trots att de innebär stora ingrepp på plats. Han anser att Sverige i större utsträckning bör använda sina egna naturresurser för att i framtiden bli mindre beroende av andra länder.
Sveriges gruvor idag tar upp en liten del av landets totala yta. Kristersson påpekar att det trots detta kan få stora konsekvenser lokalt, men att intresseavvägningarna är nödvändiga.
budgetprioriteringar kan innebära att anslagen till samiska verksamheter förändras från år till år. Han lyfter att nationella minoritetsspråk är viktiga, men presenterar inga konkreta vallöften om satsningar på samiska språk trots att flera är akut hotade.

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson lyfter bland annat fram att:

staten i grunden även fortsättningsvis bör ansvara för upplåtelser av jakt och fiske på statens mark i fjällen. Samtidigt vill hon hitta en gemensam lösning mellan samebyar, lokala jaktlag och andra berörda och öppnar för att återuppta Renmarkskommitténs arbete. Hon varnar för en ”upptrissning” av konflikten och menar att frågan måste lösas genom god dialog.
rennäringen även fortsättningsvis ska vara ett riksintresse. Socialdemokraterna vill se över systemet med riksintressen eftersom olika intressen ofta överlappar och ställs mot varandra, men Andersson betonar att partiet inte vill ta bort rennäringens status som riksintresse.
Sverige har ett ökat behov av gruvor och sällsynta jordartsmetaller för den gröna omställningen, men att exploatering måste ske på ett sätt som respekterar samiska rättigheter. Hon lyfter konsultationsordningen som ett sätt att inkludera samer tidigare i processer som påverkar dem.
när gruvnäring och rennäring ställs mot varandra måste en balans hittas. Gällande beslutet om gruvan i Gállok under Socialdemokraternas styre säger Andersson att särskilda krav ställdes för att de berörda samebyarna skulle kunna fortsätta bedriva renskötsel.
de samiska språken behöver stärkas. Socialdemokraterna vill stärka språkcentrumen och satsa mer på fysiska och digitala minoritetsspråksbibliotek. Andersson är även öppen för ytterligare insatser för att möta bristen på lärare i samiska.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson lyfter bland annat fram att:

partiet vill ändra lagstiftningen så att Girjasdomen inte längre får den rättsverkan den har idag. Åkesson menar att staten ska ha ansvaret för upplåtelser av jakt och fiske på statens mark och att vi bör lagstifta bort det han beskriver som domstolens tillämpning av ”något så luddigt som urminnes hävd”.
partiet anser att nuvarande ordning diskriminerar både samer som inte är renskötare och övriga svenska medborgare. Han vill därför att lagstiftningen tydliggör statens ansvar.
rennäringens ställning som riksintresse är ett hinder för samhällsutvecklingen. Åkesson beskriver rennäringen som ”i hög grad en hobby som har en kulturell koppling” och menar att den idag ligger som ”en våt filt över halva Sveriges yta”.
när gruvnäring och rennäring står mot varandra bör gruvnäringen ges företräde samt att detta bör förtydligas i lagstiftningen.
samiska språk behöver stärkas genom bland annat utbildningsinsatser för att säkra kompetensförsörjningen. Åkesson säger också att han är beredd att skjuta till resurser för samiskt språkarbete.

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar lyfter bland annat fram att:

frågan om vem som ska ansvara för upplåtelser av jakt och fiske behöver utredas vidare. Dadgostar betonar att flera olika intressen och rättigheter måste vägas mot varandra innan ställning tas.
en ny utredning kan bidra till att minska konflikter genom att klargöra det juridiska läget och se över behovet av lagändringar, med målet att hitta lösningar som fungerar för alla berörda parter.
rennäringen fortsatt ska vara en livskraftig näring och att samernas rättigheter som urfolk ska respekteras. Samtidigt menar Dadgostar att rennäringen, liksom andra riksintressen, alltid vägs mot andra samhällsintressen.
beslut om gruvor och annan exploatering bör prövas från fall till fall, där nyttan vägs mot konsekvenserna för rennäringen och andra berörda intressen.
Vänsterpartiet vill stärka de samiska språken genom ökade resurser. Partiet föreslår 300 miljoner kronor till nationella minoriteter i sin alternativa budget och lyfter behovet av bättre möjligheter till modersmålsundervisning och andra språkinsatser.

Klicka på partiledarnas namn så kan du lyssna på hela intervjun gjord av Sameradion.

Annat