Kanadas regering har föreslagit att FN:s urfolksdeklaration ska införlivas i nationell rätt. United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples antogs av FN:s generalförsamling 2007 och är ett av de mest heltäckande internationella dokumenten för urfolksrättigheter.
Många delar av deklarationen anses vara internationell sedvanerätt – alltså regler som är så väletablerade att alla stater måste följa dem. I den så kallade Girjasdomen 2020 fastslog Högsta domstolen i Sverige just detta:
Enligt artikel 8.1 i ILO-konvention 169 ska vid tillämpningen av nationell lagstiftning vederbörlig hänsyn tas till urfolks sedvänjor och sedvanerätt. Konventionen har inte ratificerats av Sverige men får i denna del anses ge uttryck för en allmän folkrättslig princip. En tillämpning av denna princip vid lösandet av tvister med koppling till markrättigheter som berör samer medför alltså att en samisk sedvana som har konstaterats ska beaktas (punkt 130).
Snart kan deklarationen bli en del av Kanadas nationella lagstiftning. Kanadas federala regering har nu lagt fram Bill C-15 som, om den går igenom, innebär att regeringen förbinder sig att i samarbete med representanter för landets urfolk verka för att deklarationens principer blir verklighet i Kanada. Det handlar bland annat om rätten till fritt, informerat förhandssamtycke för urfolk i alla processer som berör dem, skydd för språk och kultur och att urfolks ekonomiska och sociala rättigheter garanteras.
Eftersom förslaget kommer från regeringen är det sannolikt att det snarast antas som federal lagstiftning av parlamentet. Sedan måste lagar också antas på delstatsnivå. Det blir en lång resa – men det första viktiga steget är taget!
Amnesty Sverige skriver – tänk om andra regeringar skulle kunna låta sig inspireras och göra detsamma. Tänk om det kunde bli en trend. Tänk om Sverige kunde haka på…
Miljarder i skadestånd
”Den kanadensiska regeringen avsätter 40 miljarder kanadensiska dollar, motsvarande 283 miljarder kronor, till landets ursprungsbefolkning. Pengarna ska bland annat gå till skadestånd” skriver Omni.
Högsta domstolen i Kanada slog fast år 2016 att regeringen har gjort sig skyldig till diskriminering mot ursprungsbefolkningen genom systematisk underfinansiering av deras organisationer. Pengarna ska också gå till målsägande i en grupptalan som handlar om trakasserier, övergrepp och vanvård av barn vid särskilda skolor för ursprungsbefolkningen”.
