Riksantikvarieämbetet har utrett förutsättningarna för återbördande av samiska kvarlevor och föremål. Nu har de lämnat en rapport med fyra rekommendationer till kulturdepartementet.
– Förslaget om en samordnande funktion är bra. Det bör vara Sametingets ansvar, säger Stefan Larsson, representant för Jakt- och fiskesamerna och ordförande för Sametingets kulturnämnd.
Lars Miguel Utsi, partiledare för Guovssonásti, håller med om att samordningsfunktionen är viktig och säger att det bör hanteras av Sametinget.
Båda är kritiska till förslaget som gäller finansiering, eller snarare bristen på kvantifiering av behovet av resurser för att Sverige ska leva upp till kraven i urfolksrätten.
Frågan om återbördande av samiska kvarlevor och ceremoniella föremål har diskuterats i riksdagen och flera riksdagsledamöter har skrivit motioner de senaste åren. I maj 2022 röstade riksdagen igenom ett tillkännagivande om att regeringen ska utreda enhetliga regler för att identifiera och återlämna samiska föremål och kvarlevor. Det var sex partier som drev frågan (C, KD, L, M, MP och V). Socialdemokraterna, som då innehade regeringsposten, reserverade sig mot beslutet.
Efter valet gav kulturminister Parisa Liljestrand (M) Riksantikvarieämbetet i uppdrag att utreda förutsättningar för återbördande av samiska kvarlevor och föremål. Nu har myndigheten lämnat sin rapport med fyra rekommendationer till kulturdepartementet; en samordnande funktion, inrättande av bidrag, en portal för samiska samlingar och en samtalsplattform för fortsatt dialog.
Amnesty Sápmi har talat med två politiker i Sametinget och de är i stort sett nöjda med förslagen.
– Vi har ett bra underlag nu för att äska om medel för genomförande av förslagen. Vi behöver inte fler utredningar. Nu har vi underlag för att gå till handling, säger Lars Miguel Utsi, som menar att den stora utmaningen är finansieringsfrågan.
– Sametinget behöver utarbeta en strategi för hela processen, från första kontakten till genomförandet är klart. Styrelsen har ansökt om pengar för att ta fram en strategi, säger Stefan Larsson.
Samordnande funktion
Riksantikvarieämbetets bedömning är att återlämnandefrågor kräver en väl fungerade dialog mellan berörda parter och att arbetet skulle underlättas om det fanns en samordnande funktion dit parterna kunde vända sig för råd och stöd. Det skulle fungera som ett nav mellan museer, myndigheter och civilsamhället. Den samordnande funktionen skulle också kunna fungera som stödjande och rådgivande för privatpersoner och föreningar, som har frågor, eller som överväger att begära tillbaka samiska föremål och samiska mänskliga kvarlevor.
De föreslår samordning, men inte att denna funktion ska vara drivande i frågor som berör återbördande.
– Den samordnande funktionen är viktig och central. Det gläder mig att de lyfter fram Sametinget som en möjlig aktör för samordning. Det är den mest passande institutionen för detta uppdrag, säger Lars Miguel Utsi.
– Sametinget ska samordna, men inte vara drivande. Då tar man ju över ägarskapet från någon annan och det är ju fel. För varje återbördande finns det olika sakägare, oavsett om det handlar om kvarlevor eller föremål, och det är de som ska vara drivande. Initiativet ska komma närmast källan och de ska äga processen, säger Lars Miguel Utsi.
– Sametinget ska ha det övergripande ansvaret vad gäller samiska kvarlevor och föremål, säger Stefan Larsson. Vi ska utarbeta en strategi och då kan vi ha den här rapporten som underlag. Vi kanske inte köper allt rakt av, men vi ska använda oss av det vi tycker är bra.
Inrättande av bidrag
Riksantikvarieämbetet skriver att bristen på ekonomiska resurser och oklarheten kring hur kostnaderna ska fördelas är det största hindret för en väl fungerande återlämnandeprocess. Därför föreslår myndigheten att regeringen ska inrätta ett bidrag. Det visar på statens ansvarstagande.
De skriver ”bidraget skulle inte vara menat för framtida förvaltning av återlämnande föremål, då det för det behövs en mer långsiktig förvaltningslösning. Statens kostnader för bidraget beror på vilken ambitionsnivå som väljs. En konsekvens av en för låg ambitionsnivå kan bli att prioriteringar behöver göras om bidraget inte täcker alla behov”.
– Det ligger på regeringens bord att bestämma hur mycket pengar som ska avsättas till bidragen. Sametinget har ju begränsade resurser, säger Stefan Larsson och fortsätter:
– Det saknas en direkt uppmaning från Riksantikvarieämbetet om budget. De borde ha poängterat hur viktigt det är med pengar. Vi måste slåss för varenda brödsmula.
– Det är synd att de inte har kvantifierat och skrivit en summa. Då hade vi haft en målbild att diskutera utifrån. Nu ska vi från samiskt håll försöka formulera vad som kan vara en tillräcklig nivå. Det är en svår fråga och där hade jag hoppats på mer från utredningen. De gör oss en otjänst, tror jag, säger Lars Miguel Utsi.
– Regeringen och riksdagen måste hitta lösningar för att repatriering av föremål ska fungera så att Sverige kan leva upp till urfolksrätten. Det måste till en ordentlig finansiering för att vi ska ha institutioner i Sápmi, som kan ta emot ceremoniella föremål, säger Lars Miguel Utsi.
Portal för samiska samlingar
En portal för samiska samlingar skulle ge större digital tillgång till det samiska kulturarvet och samtidigt bidra till ökad information om vad som finns i museernas samlingar, skriver Riksantikvarieämbetet. Det primära målet är att samla befintlig information om samiska föremål som förvaltas av kulturarvsinstitutioner i landet. Riksantikvarieämbetet skriver också är en fördel om portalen byggs upp på ett museum med intresse av och uppdrag kring kunskapsspridning om samiskt kulturarv.
Stefan Larsson ser positivt på förslaget om en portal för samiska samlingar.
– För privatpersoner och föreningar är det ju viktigt att veta var du kan få tag på information om vad som finns och var du kan söka, säger han, och poängterar att det ska vara ett samiskt museum som ansvarar för portalen.
– Portalen är en viktig funktion för de institutioner som sitter på samiska föremål och kvarlevor. De, och ytterst staten, har ett ansvar att identifiera plundrade samiska föremål i sina samlingar och göra dem kända för allmänheten. Först då, när vi vet vad som finns, kan vi ju kräva repatriering. Men för att detta ska fungera bäst måste det också följa med ett tydligt krav på museer och andra institutioner att de ska arbeta med att identifiera samiska föremål och kvarlevor i sina samlingar, säger Lars Miguel Utsi.
Samtalsplattform för fortsatt dialog
Det finns ett fortsatt behov av att samla berörda parter, såsom samiska aktörer, museer och myndigheter, för en bredare diskussion och kunskapsspridning. Det kan handla om återlämnande, etik, samverkan, samernas perspektiv och historia samt museernas arbete och hur man gemensamt kan visa det samiska kulturarvet, skriver Riksantikvarieämbetet i rapporten. Riksantikvarieämbetets bedömning är att en samtalsplattform för fortsatt dialog skulle kunna inrättas relativt snabbt och med mindre resurser än övriga insatser.
Stefan Larsson tycker att Sametinget ska leda den fortsatta dialogen.
– Man behöver samtala om återbördandefrågor för att inte behöva uppfinna hjulet två gånger. Det skulle kunna vara möten kanske en gång om året eller vartannat år för inblandade aktörer.
Lars Miguel Utsi tycker att förslaget om en samtalsplattform är bra, men menar att finansiering och samordningsfunktionen är det allra viktigaste.
– Det är pågående samtal om återbördande i samhället idag och den dialogen bör fortsätta. Det är bra att bygga vidare på tidigare erfarenhet med en formaliserad dialog där man samlar de relevanta aktörerna. Men om vi måste göra prioriteringar så är finansiering och en samordningsfunktion det viktigaste, säger han.
Delrapport 1. Delredovisning av uppdraget att utreda förutsättningar för återlämnande av samiska föremål och mänskliga kvarlevor
Delrapport 2. Förutsättningar för identifiering och återlämnande av samiska föremål och samiska mänskliga kvarlevor
