Lina Nordquist från Liberalerna har nyligen ställt en fråga om hat och hot mot samer till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson, Socialdemokraterna. Hon skriver bland annat ”Jag anser att den person som dödar eller plågar renar för att renarna är en symbol för samisk kultur och tillhör just samerna bör utredas och dömas för hatbrott snarare än för stöld”.
Det är en fråga som Anders Ygeman (S) var beredd att titta på redan 2015 när han var inrikesminister. Han skulle då föra frågan vidare till justitieminister Morgan Johansson (S).
Ingenting på det juridiska området har förändrats sedan dess, vilket TV4 lyfte fram i dokumentären ”Samehatarna” i maj 2021.
När Högsta domstolen i januari 2020 gav Girjas sameby rätt att förvalta jakt och fiske i samebyns område ovanför odlingsgränsen eskalerade samehatet, hoten och dödandet av renar.
I år gav författaren Ann-Helén Laestadius ut boken ”Stöld”, en roman som bygger på verkliga händelser, runt hundra polisanmälningar om renplågeri och skjutningar från en enda sameby.
Svenska Samernas Riksförbund (SSR) har länge begärt strängare straff när det gäller renplågeri och tjuvskjutningar av renar. I oktober 2021 skrev SSR i ett pressmeddelande att de förväntar sig att ”ansvariga ministrar inte duckar längre”, utan tar sig tid att träffa dem.
Morgan Johansson har gett ett skriftligt svar till Lina Nordquist där han bland annat skriver att brott som gäller renar redan idag vara hatbrott. Han skriver också att ”särskilda åtgärdsprogram mot olika former av rasism; afrofobi, antisemitism, antiziganism, islamofobi, och rasism mot samer ska tas fram”.
När regeringen presenterade den nationella planen mot rasism 2016 innehöll den en rad konkreta åtgärder, som omfattade ovanstående grupper inklusive hbtqi-personer, men inte samer. Att justitieministern nu lovar att även urfolket samerna ska inkluderas i de särskilda åtgärdsprogram som ska tas fram är ett löfte som vi inom Amnesty Sápmi kommer att granska särskilt.
Nedan kan du läsa Lina Nordquists skriftliga fråga och Morgan Johanssons skriftliga svar. Det finns även publicerat på riksdagens webbplats.
Lina Nordquist (L) har ställt en skriftlig fråga om hat och hot mot samer till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) den 7 december 2021.
”Genom historien har människor i Sverige på samma gång trängts undan av andra invånare och tvingats till assimilering. Samerna behandlades grymt och förtrycktes innan de erkändes som urfolk med rätt till egen kultur och eget samhällsliv och språk.
Motsättningar ligger kvar mellan människor i Sápmi. Hatfulla yttringar förekommer fortfarande och även direkta hot och våldsdåd. Ett grymt sätt att hota och inge rädsla är att ge sig på samernas renar – att utstuderat plåga och döda älskade tamdjur som är betydelsefulla symboler för Sápmi och den samiska kulturen.
Jag anser att den person som dödar eller plågar renar bör utredas och dömas för hatbrott snarare än för stöld.
Det är ovanligt att någon döms för dessa brott. Ofta betecknas de som stöld, det vill säga att ta något från någon annan, ”med uppsåt att tillägna sig det” (brottsbalken, 8 kap. 1 §), men djuren lämnas ofta kvar på brottsplatsen. Jag anser att den person som dödar eller plågar renar för att renarna är en symbol för samisk kultur och tillhör just samerna bör utredas och dömas för hatbrott snarare än för stöld.
Jag anser också att regeringen behöver följa upp om den nationella planen mot rasism och liknande former av fientlighet och hatbrott är tillräckligt verksam mot hat och hot mot samer. Det är avgörande att berörd polis och Åklagarmyndigheten har kunskap, verktyg och resurser för att utreda dessa brott. Regeringen bör även klarlägga om mer behöver göras.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Anser ministern att regeringen arbetar tillräckligt effektivt för att sätta stopp för hot och hatbrott mot samer, och om inte, avser ministern vidta några åtgärder inom sitt ansvarsområde?”
Morgan Johansson (S) svarar den 15 december 2021 på frågan av Lina Nordquist (L).
”Lina Nordquist har frågat mig om jag anser att regeringen arbetar tillräckligt effektivt för att sätta stopp för hot och hatbrott mot samer och om inte, om jag avser vidta några åtgärder inom mitt ansvarsområde.
Sverige ska vara ett land fritt från rasism. Hat och hot som drabbar människor i deras vardag ska bekämpas. Flera insatser pågår inom ramen för den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. Med den nationella planen som utgångspunkt kommer regeringen också att fortsätta och förstärka arbetet. Särskilda åtgärdsprogram mot olika former av rasism; afrofobi, antisemitism, antiziganism, islamofobi, och rasism mot samer ska tas fram.
Polismyndigheten är en av de myndigheter som höjt ambitionsnivån avseende hatbrott. Vid myndigheten finns en nationell kontaktpunkt för dessa frågor och i alla polisregioner finns utpekade demokrati- och hatbrottsutredare. Vidare har Polismyndigheten fått i uppdrag att fortsatt höja förmågan att bekämpa hatbrott samt andra brott som hotar demokratin. Uppdraget har flera delar. En del är att Polismyndigheten ska redovisa resultat av det arbete som bedrivs för att förstärka den brottsutredande förmågan och uppklaringen av dessa brott.
Tidigare i höstas fick Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i uppdrag att kartlägga förekomsten av olika former av rasism i digitala miljöer. I uppdraget ingår att ta fram analysrapporter och att samverka med Forum för levande historia, Polismyndigheten, Statens medieråd och andra relevanta aktörer för att sprida den kunskap som tas fram.
Beroende på motivet kan brott som gäller renar redan idag vara hatbrott.
Alla slags brott kan vara hatbrott. Om ett brott ska bedömas som hatbrott beror på om det finns ett hatbrottsmotiv, dvs. att ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av t.ex. etniskt ursprung. För brott som har begåtts med hatbrottsmotiv finns en särskild straffskärpningsgrund som innebär att de brotten kan straffas hårdare. Beroende på motivet kan brott som gäller renar alltså redan idag vara hatbrott.
Regeringen har därutöver markerat allvaret i stölder som begås systematiskt. Den 1 mars 2021 infördes en ny kvalifikationsgrund om systematik i straffbestämmelsen om grov stöld. Kvalifikationsgrunden innebär att systematiska inslag vid stöldbrottslighet ska få ett större genomslag vid bedömningen av om ett brott är grovt. År 2017 skärptes också straffskalorna för skadegörelse och grov skadegörelse. Samtidigt kompletterades bestämmelsen om grov skadegörelse med en kvalifikationsgrund som bland annat innebär att om skadegörelsen innebär en särskild integritetskränkning, bör brottet kunna bedömas som grovt även om skadan i ekonomiskt hänseende inte kan sägas vara betydande.
Arbetet med att bekämpa hatbrotten är en prioriterad fråga för regeringen och flera åtgärder har vidtagits inom mitt ansvarsområde. Jag följer dock arbetet noga för att vid behov kunna vidta ytterligare åtgärder”.
