Statliga arkiv i Sverige, Norge och Finland innehåller mängder med information om det samiska folket och livet i Sápmi. Arkivmaterialet är skapat av myndigheter som verkat i Sápmi eller haft speciella uppdrag riktade mot det samiska samhället. Nu startar ett projekt som ska gräva djupare i detta material och göra innehåll synligt på samiska villkor.
Den statliga myndighetsutövningen i Sápmi från 1500-talet och fram till våra dagar har gett upphov till mängder med upplysningar om det samiska samhället – om individer, försörjning, kultur och livsöden. Dokumenten är av stort värde för dagens samiska befolkning ur ett personligt, kulturellt och rättsligt perspektiv. Men det är inte lätt att hitta eftersom arkiven är förtecknade utifrån statsförvaltningens eget behov och inte utifrån ett samiskt perspektiv.
Tillgängliggöra material i arkiv
Genom grundlagarna i Sverige, Norge och Finland och FN:s deklaration om urfolksrättigheter, har samer rätt att behålla och utveckla sin egen kultur och få stöd för detta av det allmänna. Att ha enkel tillgång till dokument om sin egen historia är en fundamental del i att omsätta lagarna till verklighet.
För att överbrygga gapet mellan rätten att ta del av samiskt arkivmaterial och de faktiska möjligheterna att göra det har nationalarkiven i Sverige, Norge och Finland gått samman och skapat ett projekt. Projektet har stöd från EU:s program Interreg Aurora och har fått namnet Making Archives Accessible from Sámi Premises. Under tre år med start 2026 ska projektet arbeta med att göra arkivmaterial med samiskt innehåll mer synligt och göra det utifrån ett samiskt perspektiv.
Inventering och komplettering
Projektets medarbetare ska undersöka statliga arkiv för att spåra dokument som handlar om samer. I Sverige är det främst arkiv i Marieberg och Täby som står i fokus.
När informationen är funnen kommer arkivförteckningarna att märkas upp med metadata och arkivbeskrivningar på samiska premisser. Det kan betyda att gamla metadata som är otillräckliga, missvisande eller diskriminerande kommer att ersättas eller kompletteras med nya. De nya begreppen och texterna kommer också att översättas till samiska språk.
En gemensam nordisk arkivhandbok till det samiska materialet ska också utarbetas. Ett samlat nordisk grepp är viktigt eftersom samer ofta har interagerat med myndigheter på olika sidor om de nordiska landsgränserna.
Dekolonisering av arkiv
Att säkra det samiska perspektivet i arbetsprocessen kommer att vara helt avgörande för att projektet ska lyckas. Därför kommer personer med samisk kultur- och språkkompetens anställas som projektmedarbetare och en samisk referensgrupp att etableras.
Ett mål är att arbetet ska kunna övergå till att bli ett permanent inslag i den statliga arkivverksamheten efter projektets slut. Riksarkivet hoppas också att andra bevarandeinstitutioner ska kunna lära av deras erfarenheter. Projektet ska därför ta fram en metodik och en vägledning för institutioner som vill jobba på liknande sätt med dekolonisering av arkiv.
Ambitionen är också att etablera ett sektorövergripande nordiskt arkivnätverk för institutioner som bevarar samisk arkivinformation, där frågorna ska kunna leva vidare i framtiden.
Text: Riksarkivet
Foto: Maria Press, Riksarkivet
