Den ”gröna” omställningen är en utmaning för renskötare, som redan brottas med klimatförändringar. Bristen på renbete, skogsbruk och exploatering av marker när vindkraftsanläggningar och gruvor etableras drabbar renskötare, som körs över i samband med att etableringsbeslut fattas. Under ett panelsamtal i samband med Mänskliga rättighetsdagarna lyfte flera deltagare fram urfolksrättigheter när det gäller klimat och rättvis omställning.
Organisationen Individuell Människohjälp bjöd in till seminariet ”Rättvisa till salu – kan utbildning skapa klimaträttvisa?” på Mänskliga rättighetsdagarna i Helsingborg. De bjöd in paneldeltagare, som ur olika utgångspunkter, svarade på frågan: vad är klimaträttvisa?
– Klimaträttvisa handlar om när social rättvisa möter politisk rättvisa. När marginaliserade grupper, som exempelvis urfolk, påverkas av klimatförändringar måste de kunna komma till tals för att det ska kunna bli en rättvis omställning, säger Esmeralda Sjögren, Friday For Future.
Esmeralda Sjögren var med och stämde staten förra året i det så kallade Auroramålet för att den svenska staten inte tar klimatkrisen på allvar. De anser att barn och ungas rätt till liv, hälsa och utveckling äventyras och håller staten ansvarig för det bristande klimatarbetet. De vill genom en domstolsprocess säkerställa att staten respekterar deras mänskliga rättigheter.
– Klimaträttvisa handlar om att kunna utgå ifrån urfolk, barn, djur och alla andra som inte har samma möjligheter att driva politisk påverkan, säger Hanna Sjögren, biträdande universitetslektor vid Malmö universitet.
Julia Dang är mode- och reklamföretagare med fokus på etisk och hållbar produktion. Hon driver sedan några år ett företag som skapar kläder av tyger som blivit över i kommersiell produktion. Julia Dang når mängder av unga via sociala medier där hon bland annat lär ut hur man bäst tar hand om sina kläder så de håller länge.
– Klimaträttvisa handlar om att man inte ska använda resurser på andras bekostnad. Även om man hävdar att exempelvis gruvetablering är en begränsad ”lokal industri” så påverkar det i alla fall urfolk på plats, sa Julia Dang.
Ingen i panelen kunde se klimaträttvisa utan att utgå från urfolks rättigheter.
Mats Hansson arbetar på Skolverket med utvecklingsfrågor inom lärande för hållbar utveckling Han lyfte frågan till att handla om vad elever tar med sig i livet.
– Klimaträttvisa handlar om att lära ut och se till helheten, en pluralism, för att den eleverna ska förstå en enskild och viktig fråga som klimatförändring. Det tar de med sig som medborgare när de går in i vuxenlivet.
På bilden: Maria Soxbo, journalist och författare, som modererade panelsamtalet och Esmeralda Sjögren från Fridays for Future.
Text och bild: Nina Hjelmgren
