Rasism, hatbrott och hatspråk mot samer är en högaktuell fråga. Därför har Amnesty Sápmi ställt en fråga till samtliga sametingspartier inför sametingsvalet den 18 maj 2025: På vilket sätt kommer ditt parti att arbeta med frågor som berör rasism mot samer under den kommande mandatperioden?
Här presenterar vi partiernas svar (i bokstavsordning) och några exempel på kommentarer i sociala medier.
Guovssonásti, Lars Miguel Utsi svarar:
Vår vision för jämställdhet och jämlikhet är att alla samer oavsett könsidentitet eller ursprung ska behandlas jämlikt och rättssäkert där samiskt levnadssätt och rättigheter respekteras samt att det återspeglas i samhällets attityder och normer.
För att uppnå det behövs konkreta insatser för att öka jämställdheten och jämlikheten för oss samer, både inom det samiska samhället och i samhället i övrigt. Ett stärkt självbestämmande och en trygghet för samer att behålla och utveckla sin kultur, språken och levnadssätt är grundläggande.
Sametinget är en nyckelaktör för att detta ska kunna ske på bästa sätt och utifrån det samiska samhällets premisser. Vi kommer arbeta för att Sametinget ska få utökade resurser att följa upp, samordna och stötta myndigheter och organisationer i sitt arbete för jämlikhet och för att stävja rasism och hatbrott mot samer. Likaså måste vi arbeta gentemot regeringen och andra beslutsfattare för att de ska genomföra åtgärder som minskar rasismen mot samer.
Målet är att rasism, hot och hat i alla former mot samer och inom samiska grupper måste upphöra. Allmänhetens, myndigheters och beslutsfattares kunskap om Sápmi och samiska förhållanden måste höjas genom riktade insatser, mer forskning och kunskapsinsamling. Vi vill att myndigheter återkommande ska granskas för att förhindra direkt och indirekt eller strukturell rasism i myndigheternas verksamheter.
Hatbrott mot samer ska minskas genom att öka kunskapen och den kulturella kompetensen hos polisen. Vi ska trycka på för att hatbrott ska bli enklare att anmäla och inte tappas bort i utredningsarbetet. Vi vill att en specialistgrupp för hatbrott mot samer ska etableras inom polisen. Renens kulturbärande värde ska förtydligas rättsligt genom en ny brottsrubricering med högre straffvärde för hatbrott mot renar.
Utifrån resultaten av den samiska sanningskommissionen om begångna oförrätter mot samer vill Guovssonásti att en försoningsprocess ska genomföras där övergrepp och brott prövas och fördöms samt återgäldande insatser genomförs.
Jakt och Fiskesamerna, Håkan Jonsson svarar:
Jakt- och Fiskesamerna verkar för att motarbeta rasism mot samer på flera sätt.
- Vi anser att det viktigaste är att förebygga rasism genom informera om samer.
- Verka för att det i läroplaner ska ingå om urfolket samerna redan i förskoleåldern.
- Verka för att den interna rasismen bland oss samer försvåras genom en lagstiftning som omöjliggör att vi kan ifrågasätta varandras samiska identitet.
- Verka för att barn i skolan får möjlighet att delta praktiskt i samisk verksamhet.
Landspartiet svenska samer, Marie Persson Njajta svarar:
Rättighetsfrågorna är grunden som vårt parti vilar på och som vi kämpar för. Vi kommer fortsätta arbeta för en kunskapshöjning kring samiska rättigheter, kultur, näringar, markerna och det samiska folket. Detta behöver göras på alla nivåer. Vi vill se en nollvision av våld mot samer. Rasism och diskriminering är en form av våld som vi vill se ett slut på. Vi kommer fortsätta rapportera till internationella granskningar och FN om de missförhållanden och rättighetskränkningar som råder i Sverige för att det ska bli en förändring.
Vi har varit drivande i frågan om sanningskommissionen och kommer kämpa för att kommissionen ska leda till en kunskapshöjning och förändringar för hela det samiska folket, att åtgärdsförslagen efterlevs och att arbetet ska förvaltas. Vi kommer även samarbeta med människorättsorganisationer och andra aktörer. Vi fortsätter parallellt att arbeta med frågor som rör våldsförebyggande, hälsa, barns rättigheter och mot markexploateringar.
Min Geaidnu, Christina Åhrén svarar:
- Vägvisarprogram i skolorna som undervisar barn om hur koloniala och rasistiska tankemönster är en del av vår vardag och tillvaro och därmed även en del av oss själva.
- Lära barn mer om samisk kultur och historia.
- Vi måste även arbeta mer internt med utbildning om mikroaggression, lateralt våld, maktmissbruk osv.
Partiet Samerna, Anders Kråik svarar:
Partiet Samerna kommer att jobba mot rasism på alla plan och i första hand mot kommuner, regioner och regering. Partiet har nolltolerans mot rasism och partiet anser att staten har det största ansvaret av att se sin egen roll för att rasismen mot samerna är så pass utbredd. Två exempel som är belysande för statens underlåtenhet som handlar om att staten via lag inte klargjort rättsförhållandena vilket starkt bidragit till ökad rasism. Det första är renbetestvisterna där samebyarna dragits in i segdragna och kostsamma rättsprocesser. Det andra är rättsprocesserna som gäller samebyarnas självständiga förvaltning av jakt- och fiskerätten.
När det gäller renbetesrätten på privat mark inom renskötselområdet har staten erkänt rätten i sig, men underlåtit sig att precisera omfattningen av rätten vilket lett till att samebyarna blivit stämda på marker som brukats i hundratals är till renbete.
När det gäller jakt- och fiskerätten inom samebyarnas åretruntmarker är det klarlagt att samebyarna har en till alla delar exklusiv ensamrätt till jakt och fiske genom att staten i över hundra år genom sitt eget förvaltningssystem i allt väsentligt har godkänt detta. Men 1987 gällande översynen av ny jaktlagstiftning kom statens utredare på att det kunde vara skäligt att staten ägde 50 procent av jakträtten såsom markägare. Utifrån det antagandet införde staten ett nytt upplåtelsesystem för småviltjakt 1993 där all världens medborgare skulle ha tillgång att jaga på samernas marker.
Dessa två exempel är flera i raden på hur staten underblåst och bidragit till det hat som har piskats upp mot samerna. Rasismen ser ingen skillnad på same med renar eller same utan renar. Rasism är konsekvent och riktar sig mot samerna som etnisk minoritet i ett majoritetssamhälle.
Rasismen bygger på ett förakt och en nedvärderande syn på samer som också staten starkt bidragit till genom den rasbiologiska forskningen.
Hos allmänheten på både regional som nationell nivå göds rasismen genom fördomar, okunskap och rena lögner. Här krävs det krafttag att genom allmänbildning i skolornas läroplaner införa kunskapshöjande åtgärder om samernas historia och livssituation för att åtminstone nästkommande generationer ska inneha kunskap om Sveriges urfolk. Men det vill inte staten eftersom staten med dess myndigheter vill fortsätta marginalisera den samiska folkgruppen för att kunna fortsätta sin pågående kolonisering. Här får ges ett hopp på ett ökat tryck mot staten från det internationella samfundet så att åtminstone Sverige ratificerar ILO-konventionen 169.
Sámiid Riikkabellodat – Samelandspartiet, Marianne Gråik svarar:
Under den kommande mandatperioden kommer Saemij Rijhkekrirrie noggrant följa arbetet mot hat och hot riktat mot samer. Vi ser med stor oro på den ökande förekomsten av rasism, trakasserier och hot, både online och i det fysiska samhället. Dessa handlingar är inte bara angrepp på individer utan också på urfolks rättigheter och det demokratiska samhället i stort.
Vi vill också verka för att regeringen blir medveten om att dess egna handlingar kan påverka nivån av hat och hot mot samer. När beslut fattas utan att adressera de konflikter och spänningar som kan uppstå, riskerar det att normalisera och förstärka fientliga attityder. Exempel på detta är nedläggningen av Renmarkskommittén, där regeringens pressmeddelande helt utelämnade den våg av hat och hot som uppstod i kölvattnet av kommitténs arbete. Ett annat exempel är när socialministern besökte Rally Sweden i Umeå mitt under en pågående konflikt med Rans sameby, utan att erkänna eller synliggöra de problem som arrangemanget skapat.
Den stora förändringen måste komma från majoritetssamhällets ledande strukturer. Så länge högre ledare och chefer tillåter nedlåtande attityder gentemot samer kan dessa attityder fortgå och cementeras i samhället. Det krävs ett aktivt ansvarstagande från samhällets högsta nivåer för att bryta den normalisering av rasism och diskriminering som fortfarande existerar.
Som politiker i Sametinget kommer vi att följa Forum för levande historias uppdrag att följa och utvärdera de åtgärder som flera myndigheter har fått av regeringen. Det är avgörande att de insatser som genomförs verkligen ger resultat och att arbetet mot rasism mot samer inte stannar vid tomma ord utan leder till verklig förändring.
Vi vill också verka för att Vägvisare-projektet blir ett permanent uppdrag. Detta ungdom-till-ungdom-informationsarbete har visat sig ha en långsiktig effekt på attityder och är ett viktigt förebyggande arbete. För att säkerställa att det kan utföras utan avbrott över längre tid och därmed få en starkare effekt, behöver det permanent stöd och resurser.
- Skärpt lagstiftning och rättsliga åtgärder
Vi kommer att verka för att hatbrott med samiska motiv prioriteras högre inom rättsväsendet.
Vi föreslår en skärpning av lagstiftningen för att inkludera specifika brottsrubriceringar som rör hat och hot mot samer.
Vi kommer att driva på för att polisen får ökade resurser och kompetens för att hantera hatbrott riktade mot samer. - Förebyggande insatser-information
Vi kommer att arbeta för att fler utbildningsinsatser genomförs i skolor, arbetsplatser och myndigheter för att öka kunskapen om samers rättigheter och urfolksstatus.
Vårt parti ser detta som mycket viktig fråga för rättvisa och jämlikhet. Under mandatperioden kommer vi att fortsätta arbeta målmedvetet för att skydda samers rättigheter och följa upp att de myndigheter som fått uppdrag av regering att jobba mot hat och hot utför sina uppdrag.
Vuovdega, Stefan Mikaelsson svarar:
En övergripande presentation av rasismen mot samerna, redovisas i Valfoldern som kommer ut till alla enskilda väljare inför valet till Sametingets plenum.
Sametingspartiet Vuovdega har i sin valfolder valt att ta med ämnesområdet som kallas ”Rasismen mot samerna”. Förslag till åtgärder redovisas kortfattat i Dessa åtgärder är avsedda att genomföras under mandatperioden.
Översta bilden är från Kalla Faktas dokumentär Lappjävlar 2015.
Övriga bilder är skärmdumpar på kommentarer i sociala medier.
