Gállok: Svenska regeringen agerar som om urfolksrätten inte fanns

Amnesty beklagar djupt att regeringen sagt ja till Beowulf Minings ansökan om bearbetningskoncession för en järnmalmsgruva i Gállok. Beslutet kommer trots att berörda samebyar, Sametinget, FN-experter, UNESCO, Amnesty, Länsstyrelsen, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och många andra sagt nej. Det handlar inte om en för den gröna omställningen kritisk mineral. Experter bedömer att järnmalmen är av medioker kvalitet och att gruvverksamheten kan komma att ge arbetstillfällen under en begränsad tid – medan effekterna för miljö och samisk kultur riskerar att bli permanenta.

– Sverige har ett urfolk och urfolksrätten är internationellt bindande. I den ingår bland annat att urfolken har rätt till fritt och informerat förhandssamtycke (FPIC) i frågor av stor betydelse för dem. En gruva i Gállok, på för rennäringen helt centrala betesmarker, är en sådan fråga. Berörda samebyar har tydligt och klart sagt nej, med stöd från såväl miljö- som rättighetsexperter på nationell och internationell nivå. Att regeringen ändå väljer att ge grönt ljus är häpnadsväckande, och kan inte ses som något annat än en bekräftelse på att urfolksrätten väger mycket, mycket lätt när politiska beslut fattas i Sverige, säger Johanna Westeson, jurist och sakkunnig i diskrimineringsfrågor på svenska Amnesty.

Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson redogjorde under presskonferensen för tolv villkor som måste vara uppfyllda för att en gruva ska få komma till stånd. Bland annat måste bolaget etablera skyddsstängsel, skyddsvallar eller andra anläggningar för att minimera risker för olyckor med renar inom koncessionsområdet och även bekosta samebyars eventuella lastbilstransporter av renar. Bolaget ska också löpande samråda med samebyarna, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet. Men ingen av dessa villkor kan skyla över eller kompensera för det faktum att rennäringen kommer att drabbas mycket hårt av en etablering – och att samtliga tillfrågade samiska grupper och företrädare därför sagt nej. Samebyarna har kraftigt avböjt erbjudande om kompensation och skyddsåtgärder, de har varit tydliga med att på den här platsen kan inte en gruva samexistera med renskötseln.

– En process präglad av FPIC hade lyssnat in de samiska rösterna – till skillnad från den process som regeringen nu satt punkt för. Kopplat till detta noterar vi att näringsministern inte en enda gång under sin presskonferens refererade till den internationella rätten och till för Sverige bindande urfolksrättsliga åtaganden, trots det samiska folkets status som urfolk. Det är uppseendeväckande och otidsenligt, säger Johanna Westeson.

I oktober 2021 förklarade Norges högsta domstol att en vindkraftspark, med hänsyn till dess negativa påverkan på rennäringen, inte kunde kvarstå eftersom den kränker samernas rätt till kultur. Den rätten skyddas enligt konventionen för medborgerliga och politiska rättigheter, ICCPR, vilken är bindande också i Sverige. Och här i Sverige fann Högsta domstolen i januari 2020 i den uppmärksammade Girjasdomen att “vid tillämpningen av nationell lagstiftning [ska] vederbörlig hänsyn tas till urfolks sedvänjor och sedvanerätt”. Detta följer av artikel 8.1 i ILO:s konvention nr 169 som, även om den inte ratificerats av Sverige, “i denna del [får] anses ge uttryck för en allmän folkrättslig princip”. HD underströk också att Sverige i sin lagtillämpning måste ta hänsyn till FN:s deklaration om urfolks rättigheter. Detta betyder, enligt domstolen, att om det utgör en förutsättning för vidmakthållandet av den samiska kulturen kan det vara nödvändigt att tillförsäkra samiska grupper fortsatt tillgång till mark som de traditionellt har brukat.

Skydd mot en gruva i Gállok innebär precis en sådan förutsättning. Ändå har regeringen alltså valt att låta gruvnäringens intressen gå före det samiska folkets. För medan domstolarna i allt högre grad införlivar urfolksrätten i sin rättstillämpning agerar ansvariga politiker som om den internationella rätten inte fanns.

Hur ska det samiska folket kunna ta viljan till att gottgöra de historiska kränkningarna på allvar om de ser en upprepning av samma koloniala mönster i dag?, säger Johanna Westeson.

– Det här beslutet är förödande inte bara för samisk kultur och samiska näringar utan också för förtroendet för den svenska staten från det samiska folkets sida. Nyligen har regeringen beslutat att tillsätta en sanningskommission som ska granska historiska och nutida övergrepp från staten gentemot urfolket samerna. Men hur ska en sådan process kunna åtnjuta förtroende om övergreppen fortsätter? Hur ska det samiska folket kunna ta viljan till att gottgöra de historiska kränkningarna på allvar om de ser en upprepning av samma koloniala mönster i dag?, säger Johanna Westeson.

Amnesty kommer nu noga att följa det som sker, och ställer sig bakom såväl en juridisk prövning som fredliga protester mot Gállok-beslutet.

Amnesty Sverige

Bild på Karl-Petter Thorwaldsson, fotograf: Krister Pohl/Regeringskansliet
Bild från Aitikgruvan i Gällivare, fotograf: Tor L Tuorda

Scroll to Top