Delrapport från sanningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset

Foto: Regeringskansliet

Sanningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset har lämnat sitt första delbetänkande till regeringen. Elisabet Fura, ordförande för kommissionen, skriver i sitt förord bland annat:

”Hur kan man komma på den befängda tanken att formen på en individs huvud skulle säga något om vederbörandes intelligens eller människovärde? Hur kan det komma sig att vissa – bara på grund av ursprung eller språk – fått utstå kränkningar och övergrepp sanktionerade av staten? Att bli osynliggjord är illa nog men att få höra att man tillhör en lägre stående ras är något oerhört. Det kan lämna djupa sår som kan ärvas i generationer”.

Nu har regeringen även utsett ledamöterna till den samiska sanningskommissionen. Deras uppdrag ska slutredovisas i december 2025.

Sanningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset har arbetat sedan 2020. Nu har de överlämnat det första delbetänkandet till regeringen. Elisabet Fura, ordförande för kommissionen, skriver annat:

”Många gånger under arbetet med texterna i detta delbetänkande fick jag anledning att fundera på vad som får oss människor att glömma bort empati och medmänsklighet. Hur kan vi förtränga något så grundläggande som alla människors lika värde?”

”För 100 år sedan etablerades ett rasbiologiskt institut i Uppsala. Det var inte det enda rasbiologiska institutet i världen, men det första som byggts med statliga medel. Det tankegods som utvecklades genom institutets arbete kom att påverka försvenskningsprocessen i Tornedalen på flera sätt. Att mäta och fotografera både levande och avlidna normaliserades. Ytterst få ifrågasatte syftet eller rimligheten i det som skedde eller undrade hur de som utsattes upplevde det.

Insamlandet av mänskliga kvarlevor byggde på rasbiologiska idéer om högre och lägre stående raser. Kvarlevorna hamnade i anatomiska samlingar på statliga muséer och universitet. De blev objekt att studera. Människovärde hos de avlidna förminskades därigenom och avhumaniserades. Förminskningen av människovärdet drabbar även nu levande släktingar. Minoriteter som ansågs avvika från majoriteten blev särskilt intressanta att studera och samla in eftersom de ansågs tillhöra undermåliga raser. Sverige har fortfarande inte gjort upp med detta kapitel i sin historia. För minoriteterna lever traumat än i dag”.

Forskaren Curt Persson, Luleå tekniska universitet, har skrivit en delrapport om rasbiologiska undersökningar.

Forskaren Carl-Gösta Ojala, Uppsala universitet, har skrivit en delrapport om insamling av mänskliga kvarlevor.

”Det här är en exceptionell utredning. Sveriges regering eller riksdag har inte tillsatt en sannings- och försoningskommission tidigare. Det har inneburit speciella utmaningar för Regeringskansliet, för minoriteten och för oss som utför det här arbetet. Men jag är ganska säker på att vårt arbete kommer att gynna kommissioner som kommer efter oss” sa Elisabet Fura i samband med överlämnandet av delbetänkandet till kulturminister Jeanette Gustafsdotter.

Här kan du ladda ner hela rapporten. Det går också bra att beställa rapporten.

Här kan du följa kommissionens arbete.

Samisk sanningskommission

Regeringen beslutade i november 2021 att inrätta en sanningskommission som ska kartlägga och granska den politik som förts gentemot samerna i ett historiskt perspektiv och dess konsekvenser för det samiska folket. Justitieråd Kerstin Calissendorff utsågs i april 2022 till ordförande för den samiska sanningskommissionen.

Kerstin Calissendorff är justitieråd vid Högsta domstolen och var domare i det så kallade Nordmalingsmålet 2011 där tre samebyar fick rätt i en tvist med privata markägare om vinterbete.

Den 3 juni utsågs övriga ledamöter i kommissionen efter samråd med Sametinget:

Anna-Lill Drugge, fil.dr.
Gunlög Fur, professor
Marie B Hagsgård, internationell expert
Patrik Lantto, professor
Marianne Liliequist, professor emerita
Britta Marakatt-Labba, konstnär
Bertil Marklund, fil.dr.
Jonas Monié-Nordin, docent
Ulf Mörkenstam, professor
Mikael Svonni, professor emeritus
Eivind Torp, docent
Laila Susanne Vars, fil.dr.

”För oss har det varit viktigt att få en bredd av kompetens bland ledamöter och att kommissionen har ett högt förtroende”, säger Marie Persson Njajta, sammankallande för Sametingets styrgrupp för sanningskommissionen.

Uppdraget består bland annat i att:

  • kartlägga och granska den politik som förts gentemot samerna i ett historiskt perspektiv och dess konsekvenser för det samiska folket,
  • synliggöra och sprida kunskap om samernas erfarenheter och kommitténs slutsatser,
  • lämna förslag på åtgärder som bidrar till upprättelse och främjar försoning och ett livskraftigt samiskt samhälle.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 december 2025.

 

Scroll to Top