Det statliga gruvbolaget LKAB vill producera konfliktmineraler på urfolksmark utan samtycke och med smulor i ersättning. Det är inte samverkan. Det är statligt sanktionerad landgrabbing på urfolks territorium. Det menar Gabna sameby i Kiruna kommun och avbryter därför samverkansavtalet med LKAB.
Renskötarna i Gabna sameby ser inte någon verklig samverkan i avtalet från LKAB. Därför säger man nu upp avtalet. Avtalets sekretess innebär att inget kan offentliggöras om vad gruvbolaget sagt eller hur de hanterat oenigheter med samebyn.
– När vi blickar bakåt saknar vi meningsfull ersättning för de renbetesland vi förlorat, liksom boplatser och heliga platser. Hittills har vi fått noll kvadratmeter förstörd renbetesmark ersatt, säger Gabnas ordförande Lars-Marcus Kuhmunen och fortsätter:
– Blickar vi framåt så ser vi ingen möjlig framtid med Per Geijer-gruvan. Till den säger vi blankt nej. Det finns inget samverkansavtal eller ersättning som kan råda bot på att vår kultur och renskötseln kollapsar om Per Geijer öppnas.
Per Geijer är ett gruvprojekt inom LKAB som tillskrivits status som strategiskt projekt i enlighet med EU:s Critical Raw Material Act (CRMA). Samexistens mellan renskötseln och den planerade gruvan är en omöjlighet, enligt samebyn.
– Vi ser helt enkelt inte meningen med det här avtalet som mest tycks underlätta för LKAB att få sin vilja igenom. “Samråden” är ett skådespel där samebyn får tala, men vi har aldrig reellt inflytande eller rimliga resurser, säger Gabnas ordförande Lars-Marcus Kuhmunen.
Samebyn menar att minerallagen är byggd för att garantera att gruvbolagen alltid får sin vilja igenom, vilket omöjliggör verklig dialog där samebyns “nej” tas i beaktande. Minerallagstiftningen i Sverige ligger långt efter andra länder som Kanada och Australien.
– Sverige fortsätter att behandla Europas enda urfolk som en organisation bland andra. Vi ser markerna förgiftas, luften fyllas av damm och grunden för det samiska livet försvinna, och det kallar de samverkan¸ säger Karin Kvarfordt Niia, Gabnas talesperson i gruvfrågor.
Gabna sameby har vid upprepade tillfällen påtalat att deras marker kapas i två delar och traditionell renskötsel omöjliggörs om Per Geijer blir av, men LKAB fortsätter som om gruvan redan är godkänd. De många övertrampen målar upp en bild av att LKAB vill ha en kolonial maktordning där samiska marker ses som en obegränsad råvarubuffert för europeisk industri.
– Det här är ingen samverkan. Det är statligt sanktionerad landgrabbing på urfolks territorium i ett land som gärna kallar sig världens mest progressiva i fråga om att värna mänskliga rättigheter.
