Sametinget har fått tillåtelse av regeringen att begrava ett 20-tal kvarlevor som grävdes upp från Rounala kyrkogård utanför Karesuando 1915. Det är bra. Men Sametinget fick inga pengar till begravningen. Nu har det gått över ett år och i mars meddelade Sametinget att det inte blir någon återbegravning i år på grund av bristande finansiering.
Det är utbildningsminister Mats Persson (L) som ansvarar för universiteten där många samiska kvarlevor förvaras. I samband med beslutet i december 2022 sa han: ”Det känns bra att regeringen nu har beslutat att Uppsala universitet får lämna över dessa kvarlevor till Sametinget så att de kan återbegravas på den ursprungliga viloplatsen. Det samiska folket har historiskt drabbats hårt, bland annat genom de gravplundringar och undersökningar som gjordes för den rasbiologiska forskningen”.
”Det är en skam för Sverige att vi inte får begrava våra anfäder och anmödrar. Det går inte att skylla på penningbrist, det godtar jag inte. Det finns ju pengar till annat”, säger 80-åriga Rose-Marie Huuva, som har kämpat i närmare tjugo år för att få återbegrava sina samiska släktingar i Rounala.
Amnesty Sápmi och Riksorganisationen Same Ätnam håller med. Det är oanständigt. Det var statligt finansierade tjänstepersoner som ägnade sig åt gravplundring, ofta i samarbete med läkare och präster. Därför är det staten som ska stå för kostnaderna.
Samer har rätt att begrava sina anfäder och anmödrar enligt FN:s urfolksdeklaration. Trots det är det få kvarlevor som faktiskt har blivit begravda. Sameföreningarna har ingen kunskap om var det finns samiska kvarlevor, som är stulna från deras områden. Därför är det få som ställer krav på ett återbördande. Och är det verkligen små ideella sameföreningar som ska behöva driva hela processen?
År 2019 genomfördes en återbegravning av 19 samiska kvarlevor i Lycksele. Det finansierades via projektmedel från Region Västerbotten, Kulturrådet och Svenska kyrkan. Samer ska inte behöva söka projektpengar från olika instanser för att få begrava sina anfäder och anmödrar. Det är ovärdigt.
Vi kräver att regeringen:
- ska ställa krav på universitet och andra statliga institutioner att de ska ta initiativ till återbegravning av samiska kvarlevor, naturligtvis i samarbete med Sametinget eller lokala sameföreningar
- ska besluta om finansiering av en värdig begravningsceremoni i samband med att regeringen fattar beslut om att bevilja en återbegravning.
Kerstin Andersson, styrelseledamot, Amnesty Sápmi
Mikkel Jakobsson, ordförande, Riksorganisationen Same Ätnam
Artikeln har publicerats i NSD den 3 maj 2024.
Bilden är tagen av Anders Löwdin i samband med Minnesdagen 2022 – svensk samepolitik får inte glömmas eller gömmas där Rose-Marie Huuva höll tal om kvarlevorna från Rounala.
