Vi i Amnesty Sápmi är bekymrade över Holmen Energis planer på att bygga 33 nya vindkraftverk mitt i Vilhelmina Norra samebys vinterbetesmarker vid Granliden i Örnsköldsviks kommun.
Trots att rätten att bedriva renskötsel och bruka de traditionella markerna är central för att bevara och utveckla den samiska kulturen, har det samiska folket trängts undan bit för bit från sina marker. Det fortsätter än idag i form av en intensifierad markexploatering i Sápmi i den gröna omställningens namn.
Sverige respekterar inte urfolksrätten. FN riktar skarp kritik mot Sverige för bristande hänsyn till det samiska folket i samband med gruvetableringar, vindkraftverk och annan industrialisering. De uppmanar, i en ny granskning av hur Sverige lever upp till konventionen för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, att svenska staten ska vidta åtgärder för att skydda de samiska rättigheterna i samband med storskaliga projekt.
Även Europarådet riktar kritik i årets granskning av hur Sverige lever upp till ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. De pekar på att Sverige måste vidta omedelbara åtgärder för att säkerställa att beslut om markexploatering inte leder till negativ påverkan på samernas kultur. Ansvaret ligger inte bara på riksdag och regering.
Örnsköldsviks kommun har ansvar enligt minoritetslagen att främja samisk kultur. Där ingår den naturbetesbaserade renskötseln. Kommunen kan genom sin vetorätt sätta stopp för vindkraft på renbetesområden och kalvningsland.
Nyligen tecknade Vilhelmina kommun avtal med samebyarna om att de ska leverera upp till 3 000 kilo renkött till kommunen vid krig eller kris till kommunens vård, skola och omsorg. Det är en del i kommunens krisberedskap och ett bevis på hur renskötseln bidrar till lokalt producerad mat och är en resurs som finns på plats vid kris.
Holmen planerar att bygga ett industriområde med vindkraftverk i ett skogsområde med både hänglav och marklav, som är avgörande för renbetet vintertid. Forskning visar att på bara 60 år har lavrika marker minskat med 71 procent i Sverige till följd av kalhyggen, vilket utgör en stor påfrestning för renens överlevnad. Det finns redan åtta industriområden med vindkraft inom samebyns område, liksom det skogsbruk som Holmen bedrivit under lång tid. Marken krymper och renens mat försvinner.
Den hårda markexploateringen av Sápmi har gjort att stora delar av de områden som traditionellt använts för renskötsel inte längre kan användas för renbete. Den naturbetesbaserade renskötseln är inte bara en samisk rättighet, utan också en bärare av traditioner, arv, språk och identitet, som riskerar att förloras när renskötseln hotas.
Det är viktigt att lösa klimatkrisen. Men att förstöra naturen och kränka mänskliga rättigheter för att rädda klimatet är ingen hållbar lösning. Omställningen till ett mindre fossilberoende samhälle måste ske rättvist, med respekt för naturen och det samiska folket. Annars är det inget annat än kolonialism förklädd i grön retorik.
Amnesty Sápmi
Kerstin Andersson, styrelseledamot
Alejandro Caviedes, Arbetsgrupp Exploatering
Debattartikeln är publicerad i Örnsköldsviks Allehanda 2024-06-13.
Läs Holmens svar, som är publicerad i samma tidning (direkt efter Amnesty Sápmis insändare).
Holmen skriver bland annat: ”Olika intressen ställs mot varandra i tillståndsprocess. Just därför är den noggrann för att alla intressen ska belysas. Det är bland annat därför rennäringsutredningar alltid görs så alla perspektiv belyses. Viktigt att komma ihåg är att ansvaret för att pröva tillstånd för etablering av vindkraft finns hos länsstyrelser och mark- och miljödomstolar. /…/ Hållbarhet handlar om att balansera flera perspektiv – ekonomiska, miljömässiga och sociala – och att lyckas med det långsiktigt”.
