”Vi vill prioritera en repatrieringsutredning. Det skriks från olika håll och kanter att det går för sakta att repatriera samiska föremål, att Sametinget inte är på bollen. Jag vill säga så här; man ska inte skynda på någonting, risken är att det blir fel”, sa Lars Jonas Johansson, ledamot i det styrande partiet Jakt- och fiskesamerna under Sametingets plenum den 20 februari.
”Ni äskar pengar till en utredning, men ni äskar inte pengar för att faktiskt återbörda både kvarlevor och ceremoniella föremål. Hur länge ska vi vänta på att få hem våra ceremoniella föremål?” frågade Marita Stinnerbom, partiledare i oppositionspartiet Guovssonásti.
Under Sametingets plenum (riksdag) i Umeå den 20 februari debatterades återbördande av samiska kvarlevor och heliga föremål. Styrelsen vill tillsätta en utredning och äskar om pengar till det. Oppositionen vill att Sametinget ska äska om pengar till att återbörda kvarlevor och föremål.
”Vi vill utreda exempelvis huruvida sejtar ska förvaras. Tycker det samiska folket att de ska stå på ett museum i en glasmonter? Den frågan kan tyckas vara ganska löjlig, men jag tycker att den är i högsta grad relevant för det är alla samers förfäders föremål. Även om det är specifika föremål är det en gemensam fråga som vi behöver ta ställning till.
Var ska de bevaras? Vem ska äga dem? Det behöver vi utreda. Sametinget äskar därför 800 000 kronor för en utredning i sitt budgetunderlag”, sa Lars Jonas Johansson i ett anförande.
”Medan ni äskar om pengar till en utredning, så jobbas det redan i föreningar för att faktiskt få hem föremål. Det behövs finansiering redan nu. Ni äskar pengar till en utredning, men ni äskar inte pengar för att faktiskt återbörda både kvarlevor och ceremoniella föremål”, sa Marita Stinnerbom.
Samiska kulturaktivister
”Styrelsen arbetar med att få till en ordning för att man ska kunna repatriera på rätt sätt, på ett bra sätt. För att göra det kan man inte gå händelserna i förväg, som många av de samiska enskilda kulturaktivisterna, som vill ha tillbaka till exempel trummor till ett visst ställe, de ska hem och det ska gå fort”, sa Lars Jonas Johansson i sitt anförande.
”Vi vill också besöka de museer som kan vara tänkbara att arbeta med repatriering. Träffarna med museerna är något som vi vill ta initiativ till, inte springa på alla andras puckar. Det är vi som ska lägga upp arbetet i vår takt”, sa Lars Jonas Johansson.
”Jag tycker att det är bra att ni har kontakter och vill jobba gentemot museer för återförande av ceremoniella föremål. Men glöm inte folkfolket, glöm inte de släkter som vill ha hem sina ceremoniella föremål, glöm inte sameföreningar som vill ha hem föremål till sina områden. Allt kanske inte ska till museer. Det skriks efter finansiering för återförande av ceremoniella föremål”, sa Marita Stinnerbom.
Sametingets diskussioner i plenum finns att titta på Sametingets Youtubekanal.
Panelsamtal 18 mars
Amnesty Sápmi har bjudit in alla sametingspartier till ett panelsamtal online om ceremoniella föremål den 18 mars 2024. Det är öppet för allmänheten. Håll utkik efter länk i vårt kalendarium på webben. Inbjudan publiceras även på Facebook.
Riksantikvarieämbetet utredning klar 31 mars
Riksantikvarieämbetet fick ett regeringsuppdrag 2023 om att analysera rådande förutsättningar för identifiering och återbördande av samiska föremål och mänskliga kvarlevor samt lämna förslag till hur dessa processer kan underlättas. Den 31 mars överlämnas en slutrapport till Kulturdepartementet.
Sametinget om kvarlevor och heliga föremål
Sametingets plenum (riksdag) har i ett beslut från 2007 krävt en fullständig identifiering av allt samiskt skelettmaterial i samtliga statliga samlingar och ett återförande av mänskliga kvarlevor till de områden där de hör hemma. Sametinget vill också veta hur museer och institutioner tillskansat sig materialet – alltså om det skett genom gravöppningar eller på annat sätt.
I samband med plenums diskussion 2007 om samiska mänskliga kvarlevor kom även frågan om återbördande av samiska heliga föremål att beröras. Det är en fråga som plenum inte har fattat några beslut om än, trots att det har gått 17 år sedan urfolksdeklarationen antogs.
FN:s urfolksdeklaration antogs 2007
FN:s urfolksdeklaration ger urfolk rätt till sina kulturella traditioner och sedvänjor i det förflutna såväl som i nutid. Det inkluderar rätten till kulturyttringar såsom historiska och arkeologiska platser samt föremål.
I artikel 11 framgår att stater ska ge urfolk upprättelse för begångna oförrätter genom att tillhandahålla effektiva mekanismer, utvecklade i samverkan med urfolken, och att det kan ske genom återlämnande. I artikel 12 specificeras att urfolk har rätt till användning av och makt över sina ceremoniella föremål samt att urfolk har rätt till begravning av sina förfäders kvarlevor. I artikel 12 slås även fast att stater ska sträva efter att ge tillgång till och/eller återlämna ceremoniella föremål och kvarlevor genom rättvisa, transparenta och effektiva mekanismer utvecklade i samarbete med urfolket.
