Skogsstyrelsen har låtit forskare granska hur den svenska skogspolitiken utformas. Rapporten pekar på förhandlingar inför regeringsbildande, som januariavtalet 2019, PR-branschens mer omfattande påverkansuppdrag och hur statssekreterare i allt högre grad rör sig mellan Regeringskansliet och näringslivet.
– Den dolda påverkan snedvrider de demokratiska spelreglerna. Idéer som ska växa fram underifrån får allt svårare att höras eller fångas upp av partierna och kan inte konkurrera med resursstarka aktörer med tillgång till politiska nätverk, säger Jesper Svensson, forskare på Lunds universitet och en av författarna till rapporten ”Makten över skogen”.
Eftersom skogen i Sápmi är så starkt förknippad med samisk kultur vill vi tipsa om rapporten. Det är den verklighet som samiska aktörer, som vill påverka det svenska skogsbruket, behöver navigera i.
Forskarna har identifierat tre mekanismer för hur makten över skogen utövas och som bidrar till att skogspolitiken och skogssektorn inte förändras.
- En mycket långvarig marknadsintegrering av skogsprodukter där politiker och skogliga aktörer har en högvolymsstrategi som förstärker skogens nyttjande ur ett produktionsperspektiv.
- Politiska koalitioner där regeringar förhandlar om skogspolitiken och kompromissar för att blidka stödpartier i utbyte mot regeringsmakten.
- Svängdörrar mellan politik och näringsliv.
Det behövs transparens
Utredarna föreslår ett transparensregister för att synliggöra påverkansarbetet, jämna ut spelplanen mellan politik, marknad och civilsamhälle, och återupprätta medborgarnas förtroende för den demokratiska processen.
– De flesta frågar sig någon gång hur man vill påverka politiken i någon riktning. Vi har ställt den frågan till de vars jobb det är att påverka och förändra, det vill säga politiker, politiska tjänstemän och intresseorganisationer – hur skulle ni göra för att förändra något i svensk skogspolitik? Vi behöver prata mer om hur de olika vägarna till makt ser ut inom vår demokrati, annars försvagas den, säger Ida Wallin, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet och en av författarna.
Författarna står för analysen och slutsatserna, vilket innebär att det inte beskriver Skogsstyrelsens officiella syn, utan rapporten utgör ett kunskapsunderlag.
Utredare: Nils Droste, senior forskare på Lunds universitet har som extern utredare på uppdrag av Skogsstyrelsen under 2024–2025 genomfört en statsvetenskapligt grundad studie av den politiska makten över skogen under 2014–2022. I projektgruppen har även ingått Jesper Svensson, forskare på Lunds universitet och Ida Wallin, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet. Baserat på deras statsvetenskapliga respektive skogliga expertis har gruppen genomfört en analys av professionella nätverk, dokument och intervjuer med nyckelpersoner inom den politiska makten relaterat till skogen.
Rapporten ”Makten över skogen” presenterades den 5 februari. Foto: Skogsstyrelsen.
Stora konsekvenser när kontinuitetsskogar avverkas i hög takt
Den 12 mars 2026 presenterade Skogsstyrelsen ytterligare en ny rapport. De skriver: ”Den oskyddade kontinuitetsskogen nedanför gränsen för fjällnära skog och med stor betydelse för hotade arter, kommer att ha avverkats om ett kvarts sekel med dagens takt på avverkningar och formellt skydd.
Myndigheten konstaterar att läget är allvarligt – ett stort antal skogslevande arter är hotade. Bakomliggande orsaker är bland annat långvarigt och storskaligt trakthyggesbruk med begränsad miljöhänsyn, minskad brandfrekvens, dikning, upphörd hävd och igenväxning.
Varje år avverkas i genomsnitt omkring 26 000 hektar kända skogliga värdekärnor och sannolik kontinuitetsskog (skog som inte tidigare kalavverkats) nedanför fjällnära skog-gränsen. Enligt beräkningar innebär det att om 26 år kommer 670 000 hektar skog med höga biologiska värden att ha avverkats med nuvarande skydds- och avverkningstakt.”
Förlusten är oåterkallelig.
– Eftersom det tar så lång tid innan livsmiljöer och strukturer utvecklas, innebär det i praktiken att förlusten blir irreversibel. Det görs många viktiga insatser av skogsbruket vad gäller miljöhänsyn, men vår rapport visar att det inte kan kompensera för de negativa effekterna av ett ensidigt trakthyggesbruk, säger Magnus Vikland, chef för Policyenheten på Skogsstyrelsen.
Rapport: Biologisk mångfald i skogen.
