Mats Jonsson, författare och serietecknare, medverkade under Minnesdagen – Hundra år i rasbiologiska institutets skugga den 17 februari 2022, arrangerad av Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, Uppsala universitet. Här kan du läsa hans tal.
Tidigt förstod jag att det måste ha varit skammen som fick farfar att tiga.
Det var skammen över vad han var, som fick honom att spela rollen av någon annan, eller kanske snarare rollen av ingen alls.
Det var skammen över vad han lämnat och aldrig kunde återvända till, som fick hans barn att växa upp utan att veta att de var samer. Skogssamer.
Medelåldern hann komma innan jag började bry mig. Skulle min dotter också växa upp utan att veta något? Varför drogs jag till de samiska böckerna, till filmerna och konsten, med en liksom skamsen nyfikenhet? Och varför blev jag så oresonligt arg över vad de sa, över muttrandena i norr och över alla ”ooooh” med huvuden lagda på sned som mötte samer i det som blivit MIN värld, i Stockholms kulturliv?
Ingenting visste jag, och allt måste jag lära mig. Tiousentals och åter tiousentals sidor, hundra samtal, tusen frågor.
Och långsamt började jag förstå.
Min egen okunskap, hela landets okunskap, farfars tystnad, min pappas flackande blick, så plågsamt olik honom. Att ingen omkring mig, inte ens jag själv, visste vad en skogssame är. Att de flesta omkring mig inte visste att skogssamer FINNS.
Det var ingen slump. Det var MENINGEN att de skulle glömmas bort.
År 1900 besökte Uppsalaprofessorn KB Wiklund Malå för att skriva om skogssamerna i Svenska Turistföreningens årsskrift. Första gången jag läste hans text förstod jag den inte, hade inte sammanhanget. Andra gången, efter ett par år av lärande, reste sig håren på mina armar.
För jag såg texten för vad den var. Propaganda riktad till den svenska allmänheten, lögner om ett folk som skulle försvinna.
”KB Wiklund: Enda lösningen är att avskaffa skogslapparna och göra dem till fjällappar, eller lämna deras renar i fjällapparnas vård.”
”Enda lösningen är att avskaffa skogslapparna och göra dem till fjällappar, eller lämna deras renar i fjällapparnas vård”, skriver KB Wiklund. ”Landet är för gott för renskötsel. Den svagare måste ge vika för den starkare.”
KB Wiklund var sin tids ledande sameexpert. KB Wiklund skrev avsnitten om samer i Folkskolans läsebok. KB Wiklund ledde 50 statliga utredningar.
KB Wiklund var en av de första ledamöterna i styrelsen för Statens institut för Rasbiologi. Akademi. Turism. Skola. Stat. Rasbiologi. Allt hänger ihop, sida vid sida kämpar man för att avskaffa det folk som har mage att vara i vägen med sina renar där modernitetens myrodlingar, avverkningar och flottningsleder ska fram.
1927 mäter och fotograferar Herman Lundborg skogssamer i Malå. Eller som han kallar dem: ”lappar och lappblandad befolkning.” Falsk vetenskap och nationalromantiska ideal rättfärdigar brotten som begås för rikedom och kontroll.
Falsk vetenskap och nationalromantiska ideal rättfärdigar ett kulturellt folkmord.
Skogssamerna ska avskaffas, skriver KB Wiklund i det gamla seklets första år. Tjugo år in på det nya googlar jag ”kulturellt folkmord + skogssamer”. Antal träffar: noll.
Det var meningen att de skulle glömmas bort.
Vi måste lära oss att minnas dem.
Foto: Emma Sofia Olofsson
