En ny bok, ”Gabna sameby i förändringens tid 1890–1940”, beskriver en omvälvande tid för Gabna sameby från slutet av 1800-talet och femtio år framåt.
Gabna sameby har sina åretruntmarker i Kiruna kommun, och boken skildrar en förändringens tid då malmbanan byggdes och Kiruna stad växte fram. Författaren Lars Petter Niia var själv född och uppväxt i samebyn, och bevittnade hur de renskötande samerna tog sig an de utmaningar som uppstod i och med industrialiseringen av deras traditionella marker.
Lars Petter Niia ägnade många år till att forska om samebyn och dess historia, och erbjöd ett rikt material bestående av arkivhandlingar, intervjuer och bildmaterial till Várdduo – Centre for Sami Research som sammanställt boken.
– Boken tar sin början under 1890-talet då samerna bedrev en intensiv renskötsel. Hela familjerna flyttade med renarna under hela året och bodde i tältkåtor. Förutom ett fåtal nybyggare fanns ingen konkurrerande markanvändning. Omkring 1900 började brytningen i Kirunagruvan, ett samhälle växte fram och en järnväg drogs upp till Narvik. Allt detta låg mitt i samebyns område och påverkade renskötseln många sätt. 1940, vid slutet av den tid som boken täcker, levde de renskötande samerna ett helt annat liv än vad de gjort 1890, berättar bokens redaktör Gudrun Norstedt.
Läs mer om boken Gabna sameby i förändringens tid 1890–1940
Umeå University på Facebook
