Foto: Charlotte Carlberg Bärg
”Äntligen”. ”Efterlängtat”. Det var några av kommentarerna under tisdagens invigning av Institutet för mänskliga rättigheter i Sverige. Flera av talarna och de 150 inbjudna gästerna beskrev den nya myndigheten som en milstolpe i svensk historia.
”Det är lätt att tänka att mänskliga rättigheter främst handlar om internationell rätt och om stora ord som frihet, rättvisa och jämlikhet. Men det är i vardagen som detta får liv och betydelse. Arbetet för mänskliga rättigheter måste ske överallt i samhället”, säger Anders Kompass, vikarierande direktör för institutet.
För hundra år sedan – 1922 – invigdes det Rasbiologiska institutet i Uppsala. Nu – 2022 – invigs Institutet för mänskliga rättigheter i Lund. Huvuduppdraget att undersöka och följa hur väl de mänskliga rättigheterna efterlevs i Sverige.
Amnesty Sápmi välkomnar inrättandet av det nya institutet. Sverige har fått upprepad och hård kritik från FN och Europarådet för den bristande respekten för samiska rättighetsfrågor.
Senast i maj kritiserade FN:s rasdiskrimineringskommitté regeringen för beslutet om att ge grönt ljus till fortsatta gruvplaner i Gállok. Rasdiskrimineringskommittén råder också Sverige att ta hjälp av EMRIP, FN:s expertkommitté för urfolksrättigheter för rådgivning. Tidigare under våren har det kommit kritik från FN:s specialrapportörer angående Gállok-beslutet.
Dialogmöten med civilsamhället
Institutet har under våren genomfört dialoger med organisationer från civilsamhället, svarat på remisser till regeringen samt påbörjat en rapport till FN:s kommitté för barnets rättigheter.
Samebyar och sameföreningar i Kiruna och Jokkmokks kommuner är inbjudna till dialogmöte i juni. Amnesty Sápmi kommer att delta. Övriga samebyar och sameföreningar kommer också att bjudas in till dialogmöten med institutet.
Kulturminister Jeanette Gustafsdotter talade om hur Sverige ofta ses som en förebild för andra länder när det gäller respekten för mänskliga rättigheter. Men att både internationella och nationella granskningar också pekar på saker som kan förbättras och förändras.
”Vi är inte klara. Vi kan inte luta oss tillbaka. Arbetet med mänskliga rättigheter måste fortsätta och förstärkas. Institutet är unikt i sin höga grad av oberoende. Det kommer att granska inte minst regeringens arbete, med en kritisk, fristående blick”, sa kulturminister Jeanette Gustafsdotter vid invigningen.
Starkast intryck på alla gäster vid invigningen gjorde kanske den samiska artisten Katarina Barruk och spoken wordartisten Sara Nazari, skriver Institutet för mänskliga rättigheter i ett pressmeddelande.
Sångerskan och jojkaren Katarina Barruk berättade om sin kamp för rätten till sitt språk, om viktiga milstolpar som har gjort att umesamiska i dag räknas som ett eget språk och att det numera finns en ordbok på umesamiska.
Sara Nazari avslutade dagen med sin starka och djupt berörande dikt ”Om dem frågar”.
Lyssna på Katarina Barruk med låten ”Evelina” från 2021 här.
