Sverige storsatsar på artificiell intelligens (AI). Regeringen presenterade en AI-strategi i februari 2026. Målet är att nå en topp tio-placering globalt och bli bäst i världen på att använda AI i offentlig förvaltning. AI Sweden fungerar som en nationell samordnare.
Men det finns kritik mot AI, både i Sverige och internationellt, inte minst för dess påverkan miljön genom enorm energi- och vattenförbrukning. Men också hur urfolk kan marginaliseras och exploateras. Ett planerat AI-center i Jokkmokk väcker oro i Sirges sameby.
För urfolk är AI ett tveeggat svärd. Tekniken kan användas som ett verktyg för egenmakt, språkutveckling och självbestämmande, men AI kan också bli en arena för exotifiering, kolonisering och resursutnyttjande på urfolks territorier, skriver FN.
Det norska företaget Fossefall planerar att etablera ett AI- och datacenter på privatägd mark utanför Jokkmokk. Det väcker oro hos Sirges sameby. Samebyn varnar för att etableringen riskerar att göra en redan trång passage ännu trängre. Marken är hårt exploaterad med vägar, järnväg, vattenkraft och flera kraftledningar som skär genom landskapet.
Utifrån kommunens översiktsplan har samebyn beräknat att passagen genom området blir omkring 565 meter bred, något som påverkar både renbete och flyttleder.
– Det gör det väldigt svårt att bedriva renskötsel i området, dels att kunna ha renar betande i området, dels att kunna flytta mellan områdena, sa renskötaren Jan-Erik Kuoljok till SVT Sápmi i maj 2026.
Kommunchefen Lars Eriksson medger till SVT Sápmi att passagen blir smalare, men bedömer att det fortfarande kommer vara möjligt att bedriva rennäring i området. Han menar att etableringen handlar om att bredda näringslivet och skapa en mer varierad arbetsmarknad.
Kommunen har låg arbetslöshet, tre till fyra procent. AI-centrat väntas skapa mellan 10 och 40 arbetstillfällen.
Amnesty Sápmi ringde till Henrik Blind, kommunalråd (MP) i Jokkmokk för att höra om politiska överväganden. Jokkmokk är en samisk förvaltningskommun, som har en skyldighet att främja samisk kultur enligt minoritetslagen.
– Företagen ser enorma möjligheter med en etablering i Jokkmokk, som är en stor energiproducent genom vattenkraften. Teknik som AI kan hjälpa människor, men det finns också en baksida. Det tar mark i anspråk. Det kan också leda till ännu större tryck på älvarna.
– Utbredningsområdet för verksamhet och industri runt det detaljplanelagda AI-centrat har minskats ner i förslaget till ny översiktsplan för att minska påverkan på renskötseln. Vi har ett planmonopol, men vi såg ju hur det gick i Kiruna kommun där regeringen körde över de lokala beslutsfattarna och tvingade fram en detaljplan för gruvan i Nunasvaara, säger Henrik Blind. Han vill väga in hur olika typer av markexploateringar påverkar lokalbefolkningen och renskötseln, inte bara en etablering i taget, för att på så sätt minimera trycket på markerna.
FN: Urfolk och AI – att försvara rättigheter och forma framtiden
FN, Department of Economic and Social Affairs, skrev om urfolk och AI i samband med den internationella urfolksdagen 2025.
Artificiell intelligens erbjuder verklig potential för urfolkssamhällen. Urfolksgrupper använder redan AI för att återuppliva språk, skydda miljön och arkivera sin historia. AI-verktyg kan digitalisera hotade språk, transkribera muntliga traditioner och skapa modeller av klimatmönster som påverkar urfolkens traditionella marker. För kulturer som tystats i etablerade institutioner kan AI lyfta fram urfolkskunskap på urfolkens egna villkor.
Men AI är också ett verktyg för förstärkning, och vad som förstärks beror på hur tekniken är utformad. De flesta AI-system idag tränas på datamängder som hämtats från internet, akademiska databaser eller statliga arkiv. Dessa datamängder sätter sällan urfolkens kunskapssystem i centrum. Istället präglas de av koloniala arv, utvinningsinriktad forskning och rasifierade hierarkier. Resultatet blir att AI ofta återskapar – och till och med förstärker – mönster av exkludering.
Risken är uppenbar – utan meningsfullt deltagande från urfolk kommer AI att ytterligare marginalisera just de samhällen tekniken påstår sig tjäna. Utan etisk utformning riskerar urfolkens data, berättelser, symboler, genetiska material och ekologiska kunskaper att utvinnas, kommersialiseras och ryckas ur sitt sammanhang. Detta är inte bara en teoretisk risk; det sker redan nu.
Om AI ska vara genuint hållbart får tekniken inte bara förutsäga klimatförändringar; den får inte heller bidra till dem.
De etiska problemen med AI stannar inte vid datahantering. Den infrastruktur som driver AI – enorma datacenter, utvinning av sällsynta jordartsmetaller och energikrävande beräkningar – har en direkt miljöpåverkan. Att träna en stor AI-modell förbrukar lika mycket energi som fem bilar gör under hela sin livstid. Dessa miljökostnader är ofta osynliga, men de drabbar i oproportionerligt hög grad de marker och vatten som urfolk är beroende av.
Oavsett om det handlar om utvinning av litium till batterier eller vattenkraftsdammar för att driva datacenter, utvidgar den digitala ekonomin koloniala gränser för resursutvinning – ofta utan reglering eller möjlighet till upprättelse.
Amnesty Sápmi och AI-genererade bilder
Amnesty Sápmi har gjort en AI-genererad bild som vi delade på Facebook och Instagram 2026. Det blev ett av våra mest gillade och delade inlägg. Men vi fick också kritik från ett tiotal personer som ifrågasatte publiceringen.
Styrelsen tog en diskussion och beslutade att INTE använda AI-genererade bilder framöver.
Men vi gjorde ett misstag en månad senare. Vi använde ett gratisverktyg för att ta bort bakgrunden på fotografier för att göra en liten kampanj i samband med den internationella kvinnodagen. Vi hade för bråttom och upptäckte tyvärr inte att verktyget även gjorde en del ändringar i porträtten. Vi fick rättmätig kritik blixtsnabbt. Vi fick naturligtvis göra om och göra rätt.
Här är några exempel på hur vi gör numera när vi tar bort bakgrunden för att lyfta fram personer och deras budskap.
