Sverige urholkar människorättsförsvarares rättigheter. Det varnade två av FN:s särskilda rapportörer för mänskliga rättigheter under våren. Regeringens svar fokuserar på allmänna påståenden och redovisar inte särskilt många konkreta åtgärder.
”Situationen för människorättsförsvarare i Sverige har enligt uppgift försämrats under de senaste åren. I ett sammanhang där säkerhetspolitiken i allt högre grad prioriteras framför de mänskliga rättigheterna får det civila samhället inte lika mycket stöd som tidigare, och det civila utrymmet krymper.” Det skriver Mary Lawlor och Gina Romero, FN:s särskilda rapportörer om situationen för människorättsförsvarare, rätten till fredlig sammankomst och föreningsfrihet. Brevet skickades till Sveriges regering 25 februari.
– Jag är oroad över rapporter om hot, hatpropaganda, stigmatisering och trakasserier av människorättsförsvarare, och över de växande begränsningarna av deras rätt till yttrandefrihet och frihet till fredliga sammankomster och föreningsfrihet, säger Mary Lawlor i ett pressmeddelande.
Bland annat lyfter rapportörerna fram:
- Hot och hatiska kommentarer har ökat, särskilt mot kvinnor, etniska och religiösa minoriteter samt ungdomsorganisationer.
- De som deltar i civil olydnad eller arbetar med miljöfrågor har utsatts för dödshot.
- Människorättsförsvarare utsätts för hot och angrepp, främst på sociala medier eller via privata meddelanden.
- Människorättsförsvarare har ibland tystats på grund av sitt påverkansarbete eller för att de framfört saklig kritik. I vissa fall har engagemang i människorättsfrågor haft negativa konsekvenser för människors privatliv och karriärer.
- Den ökande administrationen och byråkratin för civilsamhällesorganisationer, ihop med minskade anslag till arbetet för mänskliga rättigheter, utgör ytterligare hinder för människorättsförsvarare och deras arbete.
Chockerad över att rättigheter inte respekteras
– Det jag finner chockerande är att människorättsförsvarare, klimataktivister, de som protesterar mot Israels agerande i Gaza – liksom muslimer, romer, samer, tornedalingar och afrosvenskar – alla slags minoriteter, upplever att deras rätt till yttrandefrihet och föreningsfrihet inskränks. Sverige har förbundit sig att skydda de här rättigheterna, men de respekteras inte längre som de borde, säger Mary Lawlor till Aftonbladet.
När det gäller försvarare av minoriteters rättigheter skriver rapportörerna att:
”Situationen för minoriteter och de som försvarar deras rättigheter försämras snabbt i Sverige. Det har skett en ökning av negativa berättelser om etniska minoriteter och rasistisk retorik, bland annat i medierna och från regeringsrepresentanter. Detta har också haft en negativ inverkan på människorättsförsvarare som arbetar för att skydda och främja minoriteters rättigheter.”
”De alltmer begränsade anslagen till människorättsarbetet drabbar företrädare för marginaliserade grupper oproportionerligt hårt och hindrar deras insatser för minoriteters rättigheter. Enligt uppgift har de statliga anslagen till minoritetsorganisationer, trots att de redan var låga, minskats ytterligare under de senaste åren. Dessutom minskar minoritetsgruppernas deltagande i medbestämmandeprocesser, och deras synpunkter beaktas inte”, fortsätter Mary Lawlor och Gina Romero.
Andra grupper som lyfts fram i brevet är journalister, miljörättsförsvarare samt försvarare av rättigheterna för romer, religiösa minoriteter, personer med funktionsnedsättningar och hbtqi+-personer.
– De som påpekar regeringars bristande insatser blir kallade aktivister eller till och med ekoterrorister. Men det handlar egentligen om att de avslöjar hyckleriet, säger Mary Lawlor till Aftonbladet.
Rapportörerna betonar att de inte vill bedöma på förhand om anklagelserna är korrekta. Däremot vill de uttrycka sin oro över den försämrade situationen för människorättsförsvarare i Sverige.
”Vi är särskilt oroade över de rapporterade hoten, hatpropagandan, stigmatiseringen och kriminaliseringen av människorättsförsvarare, liksom över begränsningarna av deras rätt till yttrandefrihet samt rätten till fredlig sammankomst och föreningsfrihet”, skriver Mary Lawlor och Gina Romero.
Uppmaningar till regeringen
De uppmanar regeringen att vidta åtgärder för att motverka dessa trender och säkra att människorättsförsvarare kan verka i en trygg och möjliggörande miljö utan rädsla för repressalier. Det handlar om att motverka smutskastningskampanjer och stigmatisering av människorättsförsvarare, avsätta tillräcklig finansiering för deras verksamhet och på ett meningsfullt sätt inkludera dem i beslutsprocesserna.
– Det är inte för sent att vända dessa trender. Sverige har ett ansvar att skapa de nödvändiga förutsättningarna för att människorättsförsvarare ska kunna åtnjuta sina rättigheter och utföra sitt legitima arbete, säger Mary Lawlor i pressmeddelandet.
Rapportörerna ber regeringen att beskriva sina åtgärder för att:
- inkludera civilsamhällesorganisationer och människorättsförsvarare i beslutsprocesser och ge dem stödet de behöver för sitt arbete
- motverka smutskastningskampanjer och stigmatisering av människorättsförsvarare
- säkerställa en trygg och möjliggörande miljö för människorättsförsvarare
- minska administrativa bördor för civilsamhällesorganisationer
- säkra tillräcklig finansiering för civilsamhällesorganisationer
- motverka så kallade ”chilling effects”, där stigmatisering och kriminalisering leder till självcensur, i synnerhet för människorättsförsvarare.
Tunt svar från regeringen
I regeringens elvasidiga svar kommer få svar på rapportörernas önskemål om en beskrivning av åtgärder. Svaret är istället allmängiltigt med fokus på fakta om Sveriges grundlag, internationella åtaganden, bidrag till civilsamhället och olika forum för dialog med civilsamhället. Regeringen slår generellt fast hur det borde fungera, inte hur det faktiskt ligger till eller vilka åtgärder som planeras. Svaret inleds och avslutas med att regeringen åtar sig helt och fullt att främja och skydda mänskliga rättigheter.
De konkreta åtgärder som faktiskt listas är främst:
- Tillfälligt högre stöd 2022–2024 till organisationer som representerar nationella minoriteter – en åtgärd som alltså har avslutats
- Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset respektive sanningskommissionen för det samiska folket
- Ökat skydd för främst judiska organisationer, judiskt liv och arbetet mot antisemitism och hatbrott – vilket givetvis är viktigt men tyvärr har begränsad effekt på alla andra grupper
- Insatser för jämställdhet
- Ökade demokratikrav på civilsamhällesorganisationer för att få stöd
- Införandet av anti-SLAPP-direktivet, som skyddar människorättsförsvarare och andra som engagerar sig i offentliga debatter från uppenbart omotiverade rättsfall
- Möjligheten att ge standardstraff till dem som inte följer domstolsbeslut – vars relevans för rapportörernas frågor är oklar
- Brott mot journalister och deras anhöriga på grund av deras journalistiska verksamhet har gjorts till en försvårande omständighet i rätten
- Linnéuniversitetet har fått i uppdrag att identifiera, utveckla och implementera kapacitetsstärkande åtgärder för journalister och redaktioner mot hat, hot samt sexuella attacker och trakasserier
- Totalförsvarets forskningsinstitut har fått i uppdrag att undersöka fientlighet mot HBTQI+-personer i digitala miljöer
- Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har fått medel för att bistå civilsamhällesorganisationer kring administration.
Amnesty Sápmi menar att flera av dessa åtgärder är bra, men sammantaget är de helt otillräckliga för att möta rapportörernas oro och frågeställningar. Vi menar att regeringen bör lämna tydliga och konkreta svar på rapportörernas frågor. Vi ställer oss också bakom rapportörernas krav på regeringen att inkludera civilsamhällesorganisationer och människorättsförsvarare i beslutsprocesser, säkerställa en trygg och möjliggörande miljö, säkra tillräcklig finansiering samt motverka smutskastningskampanjer, kriminalisering och stigmatisering av civilsamhällesorganisationer och människorättsförsvarare.
Vi menar att politiker har ett särskilt ansvar föregå med gott exempel och inte använda nedsättande eller missvisande språkbruk när de talar om människorätts- och miljöförsvarare .
Läs mer!
FN: FN-expert varnar för urholkning av människorättsaktivisters rättigheter
UN Special Rapporteur: Sweden on deterioration in the situation for human rights defenders in the country
Aftonbladet – Hårda FN-kritiken: Utvecklingen i Sverige är chockerande
