Samiska kvarlevor diskuteras i Uppsala

På universitetsmuseet Gustavianum finns samiska kvarlevor, som grävdes upp runt förra sekelskiftet. Det har Samiska föreningen i Uppsala och Amnesty Sápmi reagerat på, rapporterar SVT Uppland.

Den rasbiologiska forskningen vid Uppsala universitet är ett mörkt kapitel i Sveriges historia. Samiska kvarlevor grävdes upp och fördes till det museer och institutioner, däribland universitetet i Uppsala.

”Det gjordes utan samernas medgivande – förstås”, säger Eva Forsgren, ordförande i Samiska föreningen i Uppsala. Hon härstammar från Jovnevaerie sameby i Jämtland.

”Ingen tror väl, när man begravt en släkting, att någon ska gräva upp graven och ta med sig hela eller delar av kroppen. De föräldrar som begravde sina barn i Ruonalakyrkogården utanför Karesuando, kunde naturligtvis inte ana att representanter för majoritetssamhället, tillsammans med prästen, skulle gräva upp kroppen och ta med barnets huvud till rasbiologiska forskare i Uppsala”.

Nu vill Amnesty Sápmi och Samiska föreningen i Uppsala att universitetet tar initiativ till att kvarlevorna återförs till sina ursprungsplatser i norra Sverige.

”Det är orimligt att ättlingar ska behöva ta initiativ till det”, säger Eva Forsgren. Statens representanter har en gång forslat bort kvarlevorna. Nu är det dags att för staten att synliggöra Sveriges rasbiologiska och rasistiska historia och snarast återbörda kvarlevorna. 

”Det är här laddade saker i vår historia, naturligtvis. Det är juridiskt och administrativt väldigt komplicerade saker. Till vem ska man återbörda dem och vem ska ta emot?” säger Mikael Ahlund, museichef på Gustavianum, till SVT Uppland.

Rulla till toppen