Riksdagsbeslut: Återbördande av samiska kvarlevor och föremål

Kulturutskottet har föreslagit att riksdagen ska rikta en uppmaning – ett tillkännagivande – till regeringen om att utreda de juridiska, ekonomiska och praktiska förutsättningarna för att ta fram ett sammanhållet regelverk för att identifiera och återbörda samiska föremål och kvarlevor. 

Förslaget har brett stöd av Centerpartiet, Miljöpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Vänsterpartiet. Endast Socialdemokraterna reserverade sig.

Riksdagen biföll förslaget den 4 maj 2022. Det innebär att regeringen nu bör utreda de juridiska, ekonomiska och praktiska förutsättningarna för ett återbördande till det samiska folket. 

Det kom in runt cirka 120 förslag som rör alla möjliga kulturarvsfrågor från olika riksdagsledamöter under den allmänna motionstiden 2021. Motionerna har beretts av riksdagens kulturutskott för beslut i riksdagen. 

Runt 40 riksdagsledamöter hade skrivit under motioner som handlade om samiska kvarlevor och ceremoniella föremål. Kulturutskottet lämnade förslag till riksdagen, som har beslutat att rikta en uppmaning till regeringen de juridiska, ekonomiska och praktiska förutsättningarna för att underlätta återbördandet av kvarlevor och heliga föremål till det samiska folket.

Amnesty Sápmi välkomnar beskedet. Flera samiska representanter som vi har talat med efter riksdagsbeslutet är positiva. 

Kulturutskottet föreslog att övriga motioner skulle avslås med hänvisning till att vissa insatser redan har genomförts, eller att arbete pågår med en del av de frågor som motionerna tar upp. 

Här nedan kan du läsa kulturutskottets betänkande och Socialdemokraternas reservation. Texten kan även läsas i original här.

KULTURUTSKOTTETS BETÄNKANDE 2021/22:KRU6

Kulturutskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden om identifiering, repatriering och restitution av samiska föremål. Regeringen bör utreda de juridiska, ekonomiska och praktiska förutsättningarna för att nå ett sammanhållet regelverk för identifiering och återbördande av samiska föremål och kvarlevor. 

Utskottet föreslår att riksdagen avslår övriga motionsyrkanden, främst med hänvisning till pågående arbete och genomförda insatser. Motionerna handlar bl.a. om förutsättningar för museisektorns verksamhet, skydd för utländska kulturföremål, immateriella kulturarv samt kulturmiljövärden i samhällsbyggnadsprocesser. I betänkandet finns 20 reservationer (S, M, SD, C, V, KD, L, MP) och två särskilda yttranden (M, L). 

Behandlade förslag: Cirka 120 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2021/22.

Identifiering, repatriering och restitution av samiska kvarlevor och föremål 

Utskottets förslag i korthet 

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om identifiering, repatriering och restitution av samiska kvarlevor och föremål och tillkännager detta för regeringen. Jämför reservation 1 (S). 

Motionerna 

Nooshi Dadgostar m.fl. (V) vill i partimotion 2021/22:2601 yrkande 5 att regeringen vidtar åtgärder för att intensifiera identifiering och repatriering av samiska kvarlevor. Motionärerna hänvisar till Sametingets beslut 2007 att kräva en fullständig identifiering av allt samiskt skelettmaterial i statliga samlingar tillsammans med repatriering och att Sametingets etiska råd behöver få ökade resurser för arbetet. 

Viktor Wärnick m.fl. (M) lyfter i kommittémotion 2021/22:3369 yrkande 3 frågan om repatriering av samiska kvarlevor. Motionärerna ser det som en del i försoningsarbetet med det samiska folket och menar att det är viktigt att staten skyndar på återlämnandet av samiska kvarlevor och ceremoniella föremål genom att ta ett större ansvar för processerna, både rättsligt, administrativt och finansiellt. Karin Enström m.fl. (M) har ett likalydande förslag i kommittémotion 2021/22:3792 yrkande 13. 

I kommittémotion 2021/22:3217 yrkande 8 lyfter Per Schöldberg m.fl. (C) frågan om repatriering av samiska kvarlevor. Motionärerna refererar bl.a. till ett yttrande 2020 från Samiska rådet i Svenska kyrkan, Svenska kyrkan och Sveriges kristna råd till FN:s råd för mänskliga rättigheter om vikten av att svenska staten utformar ett sammanhållet regelverk och en nationell finansiering av repatriering av samiska kvarlevor. Roland Utbult m.fl. (KD) har ett liknande förslag i kommittémotion 2021/22:4162 yrkande 8. 

I kommittémotion 2021/22:4003 yrkande 12 föreslår Christer Nylander m.fl. (L) att samiska kvarlevor och samiska ceremoniella föremål återbördas. Motionärerna vill att frågan ges hög prioritet och att de juridiska, praktiska och ekonomiska förutsättningarna reds ut samt att en arbetsplan utarbetas. 

I motion 2021/22:4109 yrkande 3 vill Camilla Hansén och Anna Sibinska (MP) göra det lättare att återbörda samiska kvarlevor och offergåvor. Motionärerna lyfter bl.a. fram att ekonomiska resurser är ett stort problem vid repatriering och att det är orimligt att det samiska folket ska behöva finansiera det som staten tidigare tagit ifrån dem. 

Utskottets överväganden

I motion 2021/22:3355 yrkande 11 vill Magnus Jacobsson (KD) att de samiska samlingar som finns inom de statliga museerna överförs till det Ájtte – Svenskt Fjäll- och Samemuseum. Motionären menar att på så sätt är samlingarna kvar i statlig ägo men det blir det samiska museet som ansvarar för att visa samlingarna på Ájtte samt genom vandringsutställningar. 

Bakgrund och pågående arbete 

I enlighet med regeringens bedömning i propositionen Kulturarvspolitik (prop. 2016/17:116) fick Riksantikvarieämbetet (RAÄ) i sitt regleringsbrev för 2018 i uppdrag att utarbeta en vägledning för identifiering och repatriering eller restitution av föremål i museernas samlingar där det kan finnas särskilda etiska skäl för återlämnande. Uppdraget genomfördes i samråd med de centrala museerna samt Sametinget. 

RAÄ redovisade uppdraget under 2020 med två rapporter som samlar professionell praxis för hantering av mänskliga kvarlevor i museisamlingar utifrån olika forskningsperspektiv och etiska frågeställningar. Rapporterna utgår från mänskliga kvarlevor som införlivats i museisamlingar genom arkeologiska undersökningar, medicinsk forskning, etnografisk eller etnologisk insamling samt legal och illegal handel, plundring, upptäcktsresor eller donationer. Syftet är att ge stöd till museerna i deras arbete med att ta fram egna styrdokument och rutiner i ärenden om identifiering, restitution och repatriering. 

RAÄ arrangerade 2021 den årliga konferensen Samlingsforum i samarbete med bl.a. Ájtte – Svenskt Fjäll- och Samemuseum. RAÄ bedömer i sin årsredovisning för 2021 att konferensen bidrog till att synliggöra museerna i norra Sverige, särskilt i frågor om förvaltning och utveckling av samiska museisamlingar. 

På Urfolkens dag den 9 augusti 2019 skedde den hittills största repatrieringsceremonin i Sveriges historia vid Gammplatsen i Lycksele. Regeringen fattade vidare i februari i år beslut om att Lunds universitet ska lämna över en samisk kvarleva till Arjeplogs sameförening och det pågår beredning inom Regeringskansliet av ett ärende om repatriering av ett skelett från universitetsmuseet Gustavianum vid Uppsala universitet till Arjeplogs sameförening. 

Stiftelsen Ájtte – Svenskt Fjäll- och Samemuseum har enligt regeringsbeslut i oktober 2021 tilldelats 180 000 kronor för att arrangera en konferens som samlar berörda aktörer på nationell, regional och lokal nivå om repatriering och återbegravning av samiska mänskliga kvarlevor. 

Utskottets ställningstagande 

Vid behandlingen av regeringens proposition Kulturarvspolitik bedömde utskottet att det är mycket angeläget att den svenska praktiken för repatriering och restitution är föredömlig sett ur ett internationellt perspektiv (prop. 2016/17:116, bet. 2016/17:KrU9). RAÄ har sedan dess, i samarbete med berörda aktörer, utarbetat vägledningar för hantering av föremål i museernas samlingar där det kan finnas etiska skäl för återlämnande. En del återlämnande har även skett under senare år och utskottet noterar att olika konferenser samlar berörda tillsammans med expertis för att komma vidare i dessa frågor. Utskottet menar dock att mer behöver göras för att Sveriges hantering av repatriering och restitution ska kunna anses vara föredömlig ur ett internationellt perspektiv. 

Staten bör, som en del i försoningsarbetet med det samiska folket, skynda på återlämnandet av samiska kvarlevor genom att ta ett större ansvar för de rättsliga, ekonomiska och administrativa processerna. Det är även viktigt att statliga samlingar inventeras eftersom mänskliga kvarlevor och vissa föremål införlivades i samlingarna under perioder när synsätten på vad som var legitima sätt att förvärva föremål var annorlunda än i dag. 

Regeringen bör utreda de juridiska, ekonomiska och praktiska förutsättningarna för att nå ett sammanhållet regelverk för identifiering och återbördande av samiska föremål och kvarlevor. Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anfört och tillkännager detta för regeringen. 

Utskottet tillstyrker därmed motionerna 2021/22:2601 (V) yrkande 5, 2021/22:3217 (C) yrkande 8, 2021/22:3369 (M) yrkande 3, 2021/22:3792 (M) yrkande 13, 2021/22:4003 (L) yrkande 12, 2021/22:4109 (MP) yrkande 3 och 2021/22:4162 (KD) yrkande 8. Motion 2021/22:3355 (KD) yrkande 11 bör delvis bifallas.

Reservationer 1. Identifiering, repatriering och restitution av samiska kvarlevor och föremål, punkt 1 (S) av Lawen Redar (S), Hans Hoff (S), Lars Mejern Larsson (S), Azadeh Rojhan Gustafsson (S) och Åsa Karlsson (S). 

Förslag till riksdagsbeslut 

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: 

Riksdagen avslår motionerna 2021/22:2601 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5, 2021/22:3217 av Per Schöldberg m.fl. (C) yrkande 8, 2021/22:3355 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 11, 2021/22:3369 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 3, 2021/22:3792 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 13, 2021/22:4003 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 12, 2021/22:4109 av Camilla Hansén och Anna Sibinska (båda MP) yrkande 3 och 2021/22:4162 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 8. 

Ställningstagande 

Frågan om rätten till repatriering av samiska mänskliga kvarlevor är viktig och ska främjas. Repatriering ska ske genom rättssäkra, transparenta och effektiva processer, i former som utvecklas i samarbete och dialog mellan berörda parter. Rättsliga förutsättningar för avyttrande eller återlämnande av föremål och kvarlevor finns idag inom ramen för befintliga regelverk, vilket processen bland annat i Lycksele år 2019 visade. Från denna process inhämtas nya kunskaper och erfarenheter. 

Med bidrag från regeringen anordnar Ájtte – Svenskt Fjäll- och Samemuseum en konferens om repatriering och återbegravning i samråd med bl.a. Sametinget och Riksantikvarieämbetet. Konferensen äger rum den 10–11 maj 2022 i Jokkmokk. Konferensens slutsatser kommer ligga till grund för framtida repatrieringsprocesser. Att därför utreda de juridiska förutsättningarna för identifiering och återbördande av samiska föremål och kvarlevor är att förgå en redan pågående process. Istället bör erfarenheterna från Lycksele och tillkomsten av fler goda exempel kunna underlätta kommande processer. Vi menar att processer för repatriering bör ske inom ramen för det samiska självbestämmandet och i nära dialog med Sametinget. 

Det finns en pågående dialog mellan regeringen och Sametinget om bland annat repatrieringsfrågor. En process framåt bör initieras från samisk sida utifrån ursprungskompetens och efterfrågan, inte genom utredning begärd av riksdagen och framtaget av RESERVATIONER 46 2021/22:KrU6 regeringen. 

Det är därutöver viktigt att slå vakt om museernas självständiga roll gentemot regeringen och principen om armlängds avstånd. Museilagen slår fast att museihuvudmännen ska säkerställa att ett museum har ett bestämmande inflytande över verksamhetens innehåll. Att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att analysera och föreslå hur museer praktiskt ska arbeta med specifika föremål bedöms därför som olämpligt. 

Av samma skäl bedömer Kulturdepartementet att det inte är möjligt eller lämpligt att fastställa en fast form för repatriering och återbegravning. Processerna måste i varje enskilt fall utvecklas i dialog mellan berörda parterna och utifrån det aktuella ärendet. Erfarenhetsöverföring och goda exempel kan underlätta kommande initiativ och processer gällande repatriering och återbegravning av samiska kvarlevor. 

Frågor om återlämnande bör i första hand skötas på en bilateral nivå mellan institutioner, vilket det i november 2021 initierade samarbetet mellan Ájtte – Svenskt Fjäll- och Samemuseum och Stiftelsen Nordiska museet är ett gott exempel på. Detta möjliggörs av museilagen som medger att museerna fritt överlåter föremål inom det allmänna museiväsendet. 

De senaste åren har det skett ett flertal större reformer inom samepolitiken. De mest betydande är konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket och beslut om en sannings- och försoningskommission. Konsultationsordningen innebär att samiska företrädare ska involveras i alla frågor som rör det samiska folket, exempelvis i hantering av kulturarv. 

Sannings- och försoningskommissionen har även i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder för försoning framöver. Att nu initiera en utredning om repatriering av föremål skulle föregå konsultationsordningens praktiska genomförande och sannings- och försoningskommissionens arbete. 

Dessutom finns det redan rättsliga förutsättningar för återlämnande av föremål och kvarlevor. Förslaget om en utredning menar vi föregår redan viktiga initiativ för förstärkt urfolkspolitik. 

Mot denna bakgrund anser vi att det inte bör göras något tillkännagivande till regeringen om att utreda de juridiska, ekonomiska och praktiska förutsättningarna för att nå ett sammanhållet regelverk för identifiering och återbördande av samiska föremål och kvarlevor. Motionsyrkandena bör avslås.

Scroll to Top