Regeringsuppdrag: Återlämnande av samiska föremål och mänskliga kvarlevor

Regeringen ger Riksantikvarieämbetet i uppdrag att analysera rådande förutsättningar för identifiering och återbördande av samiska föremål och mänskliga kvarlevor samt lämna förslag till hur dessa processer kan underlättas. 

Regeringen har också beslutat att Uppsala universitet får överlämna kvarlevor efter arton samer till Sametinget för att återbegravas på Rounalakyrkogården i Karesuando kommun.

Amnesty Sápmi välkomnar beskeden. Det har gått 15 år sedan urfolksdeklaration antogs, som ger urfolk rätten till sina ceremoniella föremål och rätten att begrava kvarlevor efter sina anfäder och anmödrar.

– Vi har arbetat i ett par år för att öka kännedomen om att Sverige inte lever upp till urfolksrätten. Nu hoppas vi verkligen att processen påskyndas, säger Kerstin Andersson, styrelseledamot inom Amnesty Sápmi.

– Återlämnande av samiska föremål och mänskliga kvarlevor handlar om en försoningsprocess mellan urfolken och statsmakterna, men det är samtidigt en komplicerad process som kräver noggranna utredningar och avvägningar som ibland kan vara svåra. Nu vill regeringen påskynda arbetet med att underlätta dessa processer, säger kulturminister Parisa Liljestrand i ett pressmeddelande.

– Idag tvingas enskilda sameföreningar agera för att få tillåtelse att begrava anförvanter som finns på museer i Sverige. Enskilda samer driver också frågan om återbördande av heliga föremål till det samiska folket. Vår förhoppning är att nya regler och ekonomiska resurser bidrar till en förändring, säger Kerstin Andersson.

Uppdraget till Riksantikvarieämbetet innebär att myndigheten ska analysera förutsättningarna för att identifiera och återbörda samiska föremål och mänskliga kvarlevor, samt ett sammanhållet regelverk kring detta. Uppdraget ska genomföras i samverkan med Sametinget och flera andra berörda aktörer. En redovisning av uppdragets första del ska lämnas till Kulturdepartementet senast den 6 oktober 2023, medan hela uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2024.

Regeringen har också beslutat att Uppsala universitet får överlämna kvarlevor från arton samer, som grävdes upp på kyrkogården i Rounala, till Sametinget för att återbegravas.

– Det samiska folket har historiskt drabbats hårt, bland annat genom de gravplundringar och undersökningar som gjordes för den rasbiologiska forskningen. Det kan aldrig göras ogjort, däremot måste vi lära oss av historien och göra vårt yttersta för att den inte upprepar sig, säger utbildningsminister Mats Persson.

Amnesty Sápmi och Samiska föreningen i Uppsala arrangerade en ljusmanifestation utanför Gustavianum i februari 2022. Med 46 ljus hedrade de minnet av de 46 samer var kvarlevor finns på universitetsmuseet i Uppsala.

– Det är glädjande att vi får tända färre ljus nästa år, men vi kommer inte ge upp förrän alla samer har fått sin sista vila där de hör hemma, säger Eva Forsgren, ordförande för Samiska föreningen i Uppsala.

Ulrika Bergman och Ann-Kristin Blind från Arjeplogs sameförening sänker ner näverasken med kranium från en samisk man vid en begravning i september 2022. Foto: Marianne Hofman
Ett 30-tal samer från byarna kring den samiska offerplatsen Unna Saiva i norra Lappland driver frågan om återbördande av offergåvorna som fördes till Historiska museet 1915. De vill att offergåvorna ska få en värdig placering på ett museum nära offerplatsen. 
I februari 2022 tände Amnesty Sápmi och Samiska föreningen i Uppsala 46 ljus utanför Gustavianum i Uppsala för att hedra minnet av de 46 samer vars kvarlevor finns på universitetsmuseet. Ylva Gustafsson från Stockholms sameförening jojkade. Foto: Magnus Aronsson
Rulla till toppen