Industrialiseringen av Sápmi – en affärsidé från 1500-talet som inte längre är hållbar

Den svenska industrialiseringstraditionen i Sápmi är en affärsidé som har bestått sedan 1500-talet. Det började med kungliga anspråk på samiska marker och kyrkan som länge var det främsta och viktigaste exploateringsverktyget för att ta kontroll över Sápmi. Idag förvaltas affärsidén vidare av de statliga institutionerna; Kommerskollegium, Lantmäteriet, Länsstyrelsen, Bergsstaten, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen och Sveriges Geologiska Undersökningar. Motivet har alltid varit detsamma; exploatering och export av varor och produkter som bidrar till Sveriges ekonomi.

De svenska myndigheterna har traditioner, rutiner och resurser till att fortsätta exploateringen av Sápmi. De bidrar till att överföra industrialiseringstraditionen och affärsidén till nya regeringar. Det statliga bolaget Visit Sweden, med stöd av de gamla institutionerna, förmedlar den gamla svenska synen på Sápmi, men numera under hållbarhetsflagg trots att det är samma gamla affärsidé. 

Ödeland, ödemark, vildmark, oändliga vidder, obrutet land, Europas sista vildmark, arktiska landskap och urskogar är beskrivningar av Sápmi som utgår från svenska förhållanden och är en direkt felaktig bild av det samiska kulturlandskapet. Beskrivningarna är resultatet av kungens, statens och de gamla institutionernas koloniala syn på Sápmi.

Spår av samiska skatteland, betesberg och fisketräsk i källorna år 1511-1928

Okunskapen om det samiska kulturlandskapet visas regelbundet upp av riksdag och regering. Den är ett arv med sina rötter i 1500-talet och är ett resultat av århundranden av myndighetsbeslut med främsta syfte att långsiktigt säkra svenska statens inkomster. TIPS! Lyssna gärna på historieprofessor Dick Harrysson som berättar om Kommerskollegiums historia och bakgrunden till affärsidén som leder fram till dagens svenska industrialiseringstradition i Sápmi.

Motivet har alltid varit detsamma; exploatering och export av varor och produkter som bidrar till Sveriges ekonomi. Strategiskt betydelsefulla varor, som skogsråvaror, metaller och energi. 

Den svenska industrialiseringstraditionen i Sápmi löper genom tiden via rökt lax, skinn- och pälsprodukter, torkad fisk, silver, järn, träkol(skog), koppar, tjära (skog), sågade trävaror(skog), råvara till pappersmassa(skog), turism, vattenkraft (skog), vindkraft (skog), grafit samt sällsynta jordartsmetaller.

Innan den svenska statens ambitioner började påverka Sápmi i större utsträckning låg över 75 procent av de samiska landen i skogslandet, vilket innebar att staten med institutionerna och kyrkans hjälp var tvungen att omdefiniera vad som är samisk kultur och vem som är same.

På 1800-talet hade kolonisation och industrialisering uppnått så stort tryck på Sápmi att i stort sett endast nomadiserande fjällrenskötsel matchade de styrande institutionernas definition av samisk kultur. Idag har även de återstående delarna av fjällrenskötseln allt större problem på grund av den svenska affärsidén.

Aktuell vy från berget Hájkak som tidigare ingick i ett samiskt skatteland i Jokkmokks kommunHájkak betyder berget med gamla, stora furor. Foto: Per Lidström

De gamla kungliga, statliga institutionerna behandlar samisk historia, samisk närvaro och det samiska kulturlandskapet med passivitet, nedprioritering och underlåtenhet. Till exempel har fornminnesinventering ännu inte genomförts en enda gång i hela Sápmi. Inom de gamla museiinstitutionerna döljs, göms och glöms stulna samiska föremål. Att Sápmi till största delen består av skogsland undviks att beskrivas och dokumenteras.

Det är dags att sluta betrakta Sápmi som ett stort orört vildmarksområde utan historia. Det är också dags att avsluta den ensidiga råvaruexporten och exploateringen i Sápmi, till exempel borde Jokkmokks kommun vara en av de rikaste i Sverige med sin stora export av vattenkraft, men istället väljer statliga Vattenfall att sluta bidra till räddningstjänsten i kommunen – så fungerar den gamla koloniala affärsidén i Sápmi.

Krönikör: Per Lidström, Gällivare

Översta bilden: Flygfotografi över Aitik-gruvan i Gällivare skogssameby. Gruvan ägs av det privata företaget Boliden. Foto: Aitik Ecoballast

Källor:
GSTC2024-kongressen i Sverige, 23-25 april 2024 (visitsweden.com)
Hultblad, Filip 1968, Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken, Almqvist & Wiksell/Geber
Lundmark, Lennart, 2010, Stulet land: svensk makt på samisk mark, Ordfront
Fornminnesinventering | Kulturmiljö vid Norrbottens museum (kulturmiljonorrbotten.com)
Kommerskollegiums webbsida, föredrag med Dick Harrysson: Vår historia | Kommerskollegium

Rulla till toppen