Ella-Karin Nårsa, 15 år: Högt pris för gruvdrift i Gállok i 14 år

Ännu en gång har staten vänt ryggen till oss samer när man planerar att öppna en gruva i Gállok utanför Jokkmokk. En gruva som kommer påverka min framtid och alla andra generationer framöver. Vi samer har levt på renskötseln, skogen, jakten, fisket och allting annat som naturen har att ge. Allt detta kommer nu att bli förstört. Min framtid och stora delar av mitt arv, som jag är väldigt stolt över, kommer försvinna när gruvan byggs. Allt, för en gruva som kommer att vara i bruk i endast 14 år.

Hela processen med Gállok och att få en gruva där har nu pågått i cirka 10 år. Allting började med att Beowulf Mining (ett brittiskt gruvbolag) provborrade för att se hur mycket järnmalm som fanns där. Men det var nog inte bara järnmalmen som de ville åt utan i samma veva skulle de nog också se vilka andra mineraler som fanns i Gállok. Därefter skulle de börja med en gruva, som sedan skulle leda till fler. I området där gruvan ska ligga kommer bland annat tre samebyars framtid att påverkas dramatiskt – Jåhkåkaska, Sirges och Tuorpon.

År 2013 blev det en stor demonstration mot gruvprojektet. Det kom demonstranter från hela Sverige och Sápmi. Bland annat så var alla de tre sametingen från Sverige, Norge och Finland samt FN-observatörer på plats i Gállok för att visa sitt stöd för kampen mot gruvplanerna. Demonstranterna gjorde allt i sin makt för att stoppa det hela. Poliser strömmade till för att hindra demonstranterna och låta gruvfolket fortsätta göra sina sprängningar. Man rev tornen som demonstranterna byggt och plockade med våld bort blockeringarna som lagts upp på vägen. 

Tack vare detta stora motstånd samt att Länsstyrelsen, Boverket och Naturvårdsverket yrkade på ett avslag på Beowulf Minings ansökan om att öppna en gruva i Gállok så valde gruvbolaget att backa tillfälligt. Ärendet hamnade slutligen på regeringens bord. Där blev det sedan liggande fram tills nu.

Regeringen ska nu i början av februari säga antingen JA eller NEJ till en gruva. Med stor sannolikhet så kommer regeringen att säga ja, eftersom nuvarande regering säger sig älska gruvor.

Blir denna gruva till verklighet så kommer marken i området samt Luleälven och omkringliggande vattendrag att bli förorenade och förgiftade för all framtid. Men den allra största konsekvensen är att när de väl börjar spränga för gruvan så finns risken att det blir sprickbildningar i de dammar som finns i området. Om en vattendamm skulle rasa till följd av sprickbildningarna så kommer vattnet i magasinen att börja rusa fritt nerför älven med följd att även de andra dammarna som ligger längre ner längs älven rasar. Vilket gör att vattnet kommer att dränka allt i sin väg. Det kommer att bli en flodvåg så hög att det kommer lägga både Boden och Luleå under vatten.

Återigen ställer jag frågan: Var kommer jag och alla andra i kommande generationer att kunna vara för att fiska, jaga, plocka bär och bedriva renskötsel med mera om områden som Gállok blir förstörda för all framtid? Är allt det här värt en gruva som kommer att vara i bruk i endast 14 år?

Ella-Karin Nårsa, 15 år

Insändaren har publicerats i Norrbottens-Kuriren 2022-01-19
Insändaren har publicerats i Dagens Nyheter 2022-01-22

Foto: Tor L Tuorda
Bild 1: Kalhygge i Gállok där provborrningarna för gruvan har genomförts, intill Luleälven och världsarvet Laponia
Bild 2: Renkötare från Jåhkågasska tjiellde flyttar sina renar längs Lilla Lule älv på det reglerade Parkimagasinet. De stannar till under berget Átjek och fortsätter nästa dag förbi Gállok
Bild 3: Kulturlandskap vid Gállok

Scroll to Top