Besluten om EU:s nya mineralpolitik, CRMA, togs för något år sedan, men det har varit ganska oklart vilken betydelse den kommer att få. Länsstyrelsens beslut när det gäller LKAB:s Per Geijerfyndighet i Kiruna visar att CRMA kan få stor tyngd för projekt som EU har pekat ut som strategiska. Fler gruv- och prospekteringsbolag kommer att bli än mer intresserade av att få projekt klassade som strategiska. Det kan få betydelse för planerna på gruvor i alunskiffer.
Critical Raw Materials Act, CRMA, godkändes för två år sedan. Handlingsplanen innehåller flera delar. Målet att 10 procent av efterfrågan på 34 utpekade ämnen ska produceras inom EU. Det finns också procentmål för vidareförädling och återvinning av dessa ämnen. För 17 ämnen som pekas ut som strategiska öppnas möjligheten till ett snabbspår. Projekt för dessa ämnen som EU pekar ut som strategiska ska kunna få sina ansökningar om tillstånd godkända inom högst två år och tre månader.
Riktigt hur det ska funka i praktiken återstår att se. Men själva beslutet om att ett projekt klassas som strategiskt ger naturligtvis en extra tyngd i tillståndsprocessen.
Klassning som strategiskt projekt avgörande
Betydelsen av detta framgår av det resonemang Länsstyrelsen i Norrbotten för när det gäller beslutet att ge klartecken för att LKAB:s Per Geijerfyndighet ska få en bearbetningskoncession. Länsstyrelsen försöker inte dölja att det finns en djup konflikt mellan planerna på en ny järnmalmsgruva norr om Kiruna och Gabna samebys renskötsel. Gruvan kommer, med den brytningsmetod LKAB tänker använda, att orsaka deformationer av marken ovan jord. Det innebär att den sista återstående flyttleden för samebyn klipps av. I sitt yttrande konstaterar Länsstyrelsen att renskötseln blir ”kraftigt påverkad” av gruvan. Det som ändå gör att beslutet blir att ge klartecken för bearbetningskoncessionen är att projektet klassats som strategiskt av EU.
Per Geijer är i första hand en järnmalmsgruva, men det är inte det som ger klassningen som strategiskt projekt, utan den klassningen beror på de sällsynta jordartsmetaller som ska utvinnas som biprodukt. Utvinningen av dessa ämnen är idag starkt koncentrerad till Kina och det finns ett starkt intresse inom EU att få igång produktion på hemmaplan. LKAB:s projekt är det som har kommit längst när det gäller att bygga upp hela utvinningsprocessen.
Inget utrymme för ”dialog”
Både Länsstyrelsen och LKAB talar i sina kommentarer om att man nu vill se en ”dialog” mellan bolaget och samebyn. Problemet är att det är svårt att se förutsättningar för dialog när det finns oförenliga motstående intressen. Möjligen skulle det finnas en öppning om LKAB kan tänka sig att välja en brytningsmetod som inte orsakar markdeformationer. Detta är ett slående exempel på hur konflikterna kring markanvändningen för gruvor och annan exploatering kommer att bli skarpare framöver. Samebyar står i många fall utan alternativa lösningar när så stora delar av markerna redan är påverkade av exploatering av olika slag. En artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature kom fram till att 85 procent av marken på Nordkalotten utnyttjas för någon ekonomisk verksamhet.
Fler kan söka om att bli ”strategiska projekt”
I nuläget är det två gruvprojekt i Sverige som är utpekade som strategiska. Förutom Per Geijer är det även australiska Talga Groups planerade grafitgruva Nunasvaara utanför Vittangi, som fått denna status. Länsstyrelsens beslut kommer att göra att gruv- och prospekteringsbolag blir än mer intresserade av att få projekt klassade som strategiska. Det skulle till exempel kunna få betydelse för planerna på gruvor i alunskiffer. i denna bergart finns det ett brett spektrum av metaller, flera av dessa finns med på EU:s lista över strategiska ämnen. Det är också tänkbart att gruvprojekt där koppar ingår som ett viktigt ämne söker om att bli strategiska projekt. Där finns bland annat Bolidens Laverfyndighet och Arctic Minerals projekt Henneviken i Dalsland.
När det gäller Per Geijerfyndigheten stod utvinningen av mineral mot renskötseln. Framöver kommer det att finnas fall där planer på gruvor ställs mot skyddad natur. Sannolikheten är stor för fler skarpa konflikter mellan EU:s ambitioner på mer utvinning av metaller och mineral å ena sidan och renskötsel, natur och andra intressen å den andra sidan.
Arne Müller, vetenskapsjournalist och författare
Bild över dagbrottet Leveäniemi i Svappavaara i Kiruna kommun. Pressbild: LKAB
