”Regeringen sänker Sverige som gruvnation”, skriver Lars Hjälmered, närings- och energipolitisk talesperson för Moderaterna i en debattartikel i Svenska Dagbladet den 18 april. Två planerade gruvor som nämns i debattartikeln ligger inom renbetesområden i Sápmi.
”Gruvpolitiken bör skärpas – inte urvattnas” svarar Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen, den 26 april. Samma dag presenterade Stockholm Environment Institute en forskningsrapport om gruvan i Kaunisvaara och dess negativa konsekvenser för rennäringen i Muonio sameby.
Bolidens dagbrott, Aitik, utanför Gällivare är Sveriges största koppardagbrott. Här bryts dygnet runt koppar, guld och silver. Fotograf: Tor L. Tuorda.
”Vi moderater arbetar för att främja gruvnäringen”, skriver Lars Hjälmered. Han nämner i debattartikeln två planerade gruvor som ligger inom olika samebyars renbetesområden. Det handlar om Laver utanför Älvsbyn, som ligger i Semisjaur Njargs samebys vinterbetesområde, och Gállok (Kallak) utanför Jokkmokk, som ligger i Jåhkågasska samebys åretruntmarker, intill världsarvet Laponia.
När det gäller Laver-gruvan har regeringen meddelat att Boliden Mineral AB behöver ansöka om så kallat Natura 2000-tillstånd enligt miljöbalken före bearbetningskoncession kan meddelas. Och när det gäller Gállok ligger en förfrågan från regeringen hos FN-organisationen Unesco, för ett utlåtande om en gruva äventyrar Laponias världsarvsstatus.
”Beslutsfärdiga gruvor får inte beslut av regeringen och en tillsatt gruvutredning skjuter alla frågor på framtiden så att regeringen slipper agera fram till nästa val. Det imponerar inte. Hanteringen av Bolidens ansökan om att bryta koppar i Laver är ett ypperligt exempel. Ärendet har legat färdigt för regeringsbeslut i flera år när beslutet om att inte tillåta ansökan smögs ut kvällen innan julafton förra året. Den tänkta järnmalmsgruvan i Kallak är ett annat exempel. Näringsministern fälldes av riksdagens konstitutionsutskott efter att under tre år inte gjort någonting i tillståndsärendet”, skriver Lars Hjälmered.
”Moderaterna arbetar för att Sverige på ett bättre sätt ska ta tillvara på möjligheterna som den svenska gruvnäringen kan ge i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Inte bara genom vårt senaste initiativ i riksdagen om att förenkla beslutprocessen för gruvnäringen. Ett förslag som en majoritet av riksdagens partier ställt sig bakom. Däremot inte regeringspartierna eller Vänsterpartiet. Utan också genom att driva på för följande:
- Kortade och handläggningstider för gruvnäringen.
- Ny gruv- och mineralstrategi för att bättre kunna stärka och utveckla näringen.
- Skapa förutsättningar för en ökad brytning av innovationskritiska metaller.
- Främja ökad materialåtervinning inom gruvnäringen, bland annat genom att öka forskningsanslaget för återvinningssektorn”.
Bilden är tagen på kalhygget Björkholmen vid Gállok. Lule älvdal, som förser mer än hundratusen invånare från Jokkmokk, via Vuollerim och Boden till Luleå med dricksvatten, och Världsarvet Laponia syns i bakgrunden. Fotograf: Tor L. Tuorda.
Den 22 april röstade riksdagen om när en Natura 2000-prövning ska göras i processen för nya gruvor. Frågan, som initierades av Moderaterna, röstades igenom. Regeringen ska därmed återkomma till riksdagen senast den 30 juni 2022 med förslag som innebär att Natura 2000-tillstånd inte ska vara en förutsättning för att bearbetningskoncession ska kunna beviljas.
”En förnuftets seger över missriktad miljönytta. Branschen är lättad över att utskottsinitiativet röstades igenom, men tycker att uppföljningen ligger på tok för långt fram i tiden”, säger Maria Sunér, vd för Svemin, branschorganisation för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige, i ett pressmeddelande.
”Gruvpolitiken bör skärpas – inte urvattnas”, skriver Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen, i en replik till Moderaterna i Svenska Dagbladet:
”Lars Hjälmered (M) hävdar att regeringen ’sänker Sverige som gruvnation’ genom att motverka näringens intressen. Tvärtom har gruvindustrin under lång tid haft något av en gräddfil i lagstiftning och politik.
Behovet av metallerför omställningen till ett fossilfritt samhälle är stort. Men lösningen är inte att i första hand öppna nya gruvor som skadar naturen och skapar konflikter med samer, lantbrukare och annan lokalbefolkning.
Gruvor innebär en storskalig, industriell verksamhet med kraftig miljöpåverkan på biologisk mångfald, vattenresurser och klimat. De ödelägger stora naturområden vilket försvårar människors friluftsliv, jakt och fiske – men också skadar eller omöjliggör förutsättningarna för andra näringar som renskötsel, turism och jordbruk”.
Ofta är den mest betydande miljöpåverkan från gruvor utsläpp av metaller och andra ämnen till vatten och mark. Sommaren 2000 inträffade ett dammbrott i en gruvdamm vid Bolidens anläggning i Aitik i Norrbotten. Enligt en utredning kring dammsäkerhet kunde följderna av haveriet blivit omfattande. Men tack vare vad utredarna kallar för ”lyckliga omständigheter” blev skadorna begränsade. Fotograf: Tor L. Tuorda.
Gruvan i Kaunisvaara skadar rennäringen
Stockholm Environment Institute presenterade den 26 april en ny forskningsrapport om Muonio samebys erfarenheter av gruvan i Kaunisvaara, en gruva som etablerades av Northland Resources och nu drivs av Kaunis Iron i Norrbotten.
Samebyn har drabbats hårt. Studien visar omfattande markförluster, störningar på renhjorden och ekonomiska förluster. Studien synliggör bristerna i svensk lagstiftning vad gäller samiska rättigheter och behovet av ökad rättssäkerhet i tillståndsärenden.
”Med tanke på det stora intresset för gruvnäring i Sverige är det viktigt att synliggöra samernas kunskap för att stärka rättssäkerheten i tillståndsprocesserna”, säger Rasmus Kløcker Larsen, forskare på Stockholm Environment Institute. Pressbild: Kaunis Iron.
”Det bristande skyddet för samiska rättigheter i minerallagen och miljöbalken undergräver rättssäkerheten i gruvärenden. Tillståndsprocessen marginaliserade samebyn, som nu har förlorat några av sina viktigaste betesmarker och inte heller fått någon kompensation för förlusten av dessa marker. Det som hänt i Muonio sameby är inte unikt utan är ett exempel av flera, men det visar med all tydlighet att det krävs en förändring innan Sverige kan säga att samiska rättigheter respekteras”, säger Jenny Wik Karlsson, förbundsjurist vid Svenska Samernas Riksförbund.
Kaunis Iron planerar en expansion av gruvan, medan Naturvårdsverket har ansökt om en återkallelse av miljötillståndet och hänvisar till att verksamheten avviker avsevärt från tillståndet.
