Att välja bort urfolks rättigheter är inte ett alternativ

Nu väljer Amnesty Sverige att kommentera nyheten om fyndet av sällsynta jordartsmetaller i Gabna samebys traditionella marker i Kiruna kommun. Urfolk har rätt till konsultation och inflytande över alla processer och beslut som berör dem, från allra första början. Det gäller likväl i fyndigheten i Per Geijer-området som alla andra tilltänkta projekt i Sápmi. 

Under EU-toppmötet i Kiruna 12-13 januari höll energi- och näringsminister Ebba Busch och LKAB en pressträff där man meddelade att Europas största fyndighet för sällsynta jordartsmetaller finns i Kiruna. Vidare meddelades att LKAB planerar en ny gruva vid Per Geijer-området i Kiruna på samisk mark. 

Nyheten om gruvan presenterades i samband med att Sverige tar över ordförandeskapet i EU och ansvarig minister Ebba Busch gick ut och sa att Sverige har en “stolt framtid som gruvnation” framför sig och att hon också, likt tidigare näringsministern (S) Karl-Petter Thorwaldsson, “älskar gruvor”. Vidare uttryckte Ebba Busch också att fyndigheten “kommer att spela en nyckelroll för den gröna omställningen i Europa”.

Gabna sameby, vars marker kommer påverkas, menar att fyndigheten är en katastrof och att det traditionella renbetesområdet kommer att klyvas i två delar. Svenska Samernas Riksförbund och Gabna sameby anser att svenska staten, som äger LKAB, systematiskt osynliggör och tränger undan samer och samisk kultur, samt att urfolket samerna verkar sakna betydelse både för EU och Sverige.

Vi är alla överens om att mycket måste göras – och snabbt – åt klimatförändringar och för att främja grön omställning. Men faktum är att samer är en av de grupper som drabbas mest direkt av klimatförändringarna i Sverige idag. Renskötande samer och samer som ägnar sig åt jakt, fiske och andra traditionella näringar berättar om att uppvärmningen både försvårar livsvillkoren och gör dom mer oförutsägbara. Eftersom de traditionella näringarna är så nära förknippade med den samiska kulturen finns stor oro för att kulturen och centrala delar av den samiska identiteten inte ska överleva i ett drastiskt uppvärmt klimat.

”Det är inget nollsummespel, där ekonomiska intressen kan ställas mot samiska intressen.” 

Det är inget nollsummespel, där ekonomiska intressen kan ställas mot samiska intressen. Även om de skulle främja den gröna omställningen. Samer är ett urfolk, vilket också erkänts i Sveriges grundlag sedan 2011. 

Det samiska folket har enligt FN:s urfolksdeklaration och andra folkrättsliga instrument en rätt till ett fritt, informerat förhandssamtycke vid alla förslag om juridiska eller administrativa åtgärder som rör urfolk och vid alla projekt som påverkar urfolks marker, territorier och naturresurser. Det kallas FPIC och betyder att urfolk har rätt till konsultation och inflytande över alla processer och beslut som berör dem, från allra första början. Det gäller likväl i fyndigheten i Per Geijer-området som i alla andra tilltänkta projekt i Sápmi.

”Gäller det stora och oåterkalleliga ingrepp på traditionell mark som allvarligt hotar urfolkets kultur kan FPIC innebära att ingreppet inte får ske.”

FPIC är inte detsamma som ett veto. Men det är en princip som innebär att samiskt inflytande måste säkras genom hela processen, och om ett beslut ska fattas som går emot de samiska rättigheterna måste detta motiveras mycket, mycket väl för att vara urfolksrättsligt godtagbart. Gäller det stora och oåterkalleliga ingrepp på traditionell mark som allvarligt hotar urfolkets kultur, ja då, enligt FN:s expertorgan EMRIP, kan FPIC innebära att ingreppet inte får ske.

Vidare fastslår den svenska minoritetslagen, som påverkar all verksamhet i kommuner, regioner och statliga myndigheter, att de är skyldiga i sin verksamhet att främja samernas möjlighet att behålla och utveckla sin kultur och ge samer möjlighet att ha inflytande i frågor som berör dem. I den samiska kulturen ingår den naturbetesbaserade renskötseln.

Så, detta handlar inte om ett “intresse” – renskötseln – som kan vägas mot andra “intressen” – arbetstillfällen, mineralutvinning, ekonomi eller grön omställning, vilket regeringen och myndigheterna ofta hävdar i gruvärenden. Det handlar om att respektera urfolket samernas grundläggande mänskliga rättigheter och därmed också respektera att urfolk har rätt att bestämma över naturresurserna, ovan och under jord, på de traditionella markerna.

I samband med klimatomställningen riskerar samer och den mark som de sedan länge bebott och förvaltat att drabbas negativt, exempelvis genom etablering av vindkraft, gruvor och andra utvinningsprojekt. För att säkra en rättvis omställning är det därför av största vikt att samernas rättigheter respekteras och efterlevs. 

Därför vill vi återigen påminna regeringen om vikten att:

  • Väga in urfolksrättigheter vid beslut om gruvor, skog, vindkraft och annan markanvändning som påverkar samisk kultur och renskötsel.
  • Säkerställa att den gröna omställningen bygger på mänskliga rättigheter för att den ska bli hållbar på riktigt.
  • Ta hjälp av FN:s expertorgan för urfolksrättigheter för att bättre förstå hur lagstiftning och praxis kan stärkas för att ge skydd åt urfolksrätten.

Omställningen till ett hållbart samhälle är nödvändig och akut, men den måste vara rättvis. Mänskliga rättigheter i allmänhet och urfolksrättigheter MÅSTE stå i förgrunden och respekteras när det svenska samhället ska ställa om. 

Amnesty Sverige

Båda bilderna är tagna av Rebecka Forsgren ©

Rulla till toppen