Onsdag den 4 mars överlämnade Sanningskommissionen för det samiska folket en forskningsantologi till kulturminister Parisa Liljestrand (M), Sametingets styrelseordförande Marianne Gråik och Sáminuorras ordförande Sara-Elvira Kuhmunen. Forskningsantologin överlämnades på Umeå universitet, på samebyarna Gran och Rans traditionella marker.
Marianne Gråik påtalade att det handlar om en sanningskommission inte en försoningskommissionen. ”Försoning är en lång process och det är statens ansvar. Vi har skyhöga förväntningar från det samiska samhället om upprättelse och erkännande av våra rättigheter”.
Sara-Elvira Kuhmunen påminde om att det var ungdomsorganisationen, som ställde krav på en Sanningskommissionen för 18 år sedan. Hon förväntar sig konkreta resultat. ”Nästa generations samiska ungdomar ska inte behöva föra samma kamp som vi gör”.
”Det här är en stor och svår process i många stycken och därför är det också viktigt att vi visar respekt och att saker får ta litet tid. Så jag tycker inte att man ska gå för fort fram utan att vi ska ha respekt för det delbetänkande som vi idag tar emot och för den kommitté som idag arbetar med att ta fram hela betänkandet”, sa Parisa Liljestrand till SVT Sápmi.
Här nedan presenterar vi alla titlar på forskningsartiklarna, så kan du snabbt se vad som är skrivet och vad som kanske intresserar dig mest.
Sádijávrre ingår i Luleälvens huvudavrinningsområde och förvandlades genom utbyggnaden av Vietas kraftstation 1964-1971 till ett vattenmagasin. Foto: Anders Andersson
EXPLOATERING OCH KONTROLL
* Rättigheter inför rätta – det svenska rättsväsendets behandling av samiska rättigheter till land och vatten före 1800, Gudrun Norstedt
* Fördrivningspraktiker och motståndsstrategier – kronan och samerna i Mellansverige under 1700-talet, Jonas Monié Nordin och Sven Olofsson
* Skogssamernas färdväg mot 1900-talet – en studie i konsekvenserna av statlig politik, Bertil Marklund
* Gruvdrift i traditionellt samiskt område ur ett historiskt perspektiv, Judit Malmgren och Dag Avango
* Förhandling och förändring av svenska nordsamebyars användning av sommarbeten i Norge på 1900-talet, David Sjögren
* Dämningar och kraftuttag – effekter av svensk politik och praktik kring mark och vatten i Sápmi, Åsa Össbo
* Lule älv – samiska perspektiv på etnosvensk tekniknationalism och vattenkraftexploateringar, May-Britt Öhman
Återbördande av två kvarlevor efter okända samiska män bortförda från Lule lappmark, nu begravda intill S:t Petri kapell i Gammelstad. Foto: Ina Rehn
KULTURARV OCH TANKENS KOLONISERING
* Kolonialismen och svensk-samiska relationer, Gunlög Fur
* Om stöld, förstörelse och samlande av samiska trummor, Mårten Snickare
* Kulturarv i samiska landskap – kunskap och kulturmiljövård, Ingela Bergman och Inga-Maria Mulk
* Museernas samiska samlingar – en komplex och kraftfull resurs, Eva Silvén
* Rasbiologiska materialets ursprung i Sápmi – en konstnärlig resa i skallmätarnas spår, Katarina Pirak Sikku
* Att samla de döda – insamling av samiska mänskliga kvarlevor under 1800-tal och tidigt 1900-tal, Carl-Gösta Ojala
* Mänskliga kvarlevor, samlande och repatriering ur ett internationellt perspektiv, Liv Nilsson Stutz
Lärarinnan Ingrid Gaup och skolpojkar i en nomadskola i Jukkasjärvi, Kiruna kommun. Foto: Mesch, Borg, Nordiska museet.
SPRÅK OCH SKOLA
* Den samiska språkkampen, Leena Huss
* Nomadskolans språkpolitik 1909-1945, Otso Kortekangas
* Vad staten ville lära samer 1956-2011, Charlotta Svonni
* Tegel, salt och den blomstrande eller ”utrotningshotade” sydsamiskan, David Kroik
* Umesamiskans vidaste utbredning – ett nytt val av kriterium, Olavi Korhonen
Kalhygge i svenska Sápmi. Foto: Kerstin Andersson
FÖRVALTNING OCH RÄTTIGHETER
* Klimatkonsekvenser i Sápmi – vem bryr sig? Gunhild Ninis Rosqvist och Niila Inga
* Förvaltning av småviltsjakt och fiske i Sápmi, Ragnhild Nilsson, Elsa Reimerson och Camilla Sandström
* Statens förvaltningssystem i Sápmi – konsekvenser för renskötsel och samiskt självbestämmande, Kaisa Raitio, Annette Löf och Rasmus Kløcker Larsen
* Skogspolitikens konsekvenser för den samiska renskötseln, Per Sandström, Anna Skarin, Marie B. Hagsgård och Brita Stina Sjaggo
* Brister i det rättsliga skyddet för samiska markrättigheter, Malin Brännström och Christina Allard
Renar, fotografi från utställningen ”Marken minns” . Foto: Erik Nylander
HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE
* Samiska folkets hälsa – från 1800-talet till idag, Per Axelsson och Christina Storm Mienna
* En talande tystnad? Språkets betydelse för psykisk hälsa bland samer i Sverige, Jon Petter Stoor, Miguel San Sebastián och Lena Maria Nilsson
* Etnisk diskriminering och smärta i kropp och själ, Jon Petter Stoor, Per E Gustafsson, Daniel La Parra Casado och Miguel San Sebastián
* Hälsa, arbets- och livsmiljö i renskötarhushåll i Sverige – en avgränsad litteraturöversikt, Anne Edin-Liljegren, Sofia Kling och Åsa Holmner
* Upplevd diskriminering leder inte till politisk marginalisering bland samer, Ulf Mörkenstam, Ragnhild Nilsson och Kåre Vernby
* Äldre samer – en resurs för det samiska samhället, Marianne Liljequist
Motstånd – kampen mot etableringen av en gruva i Gállok, Jokkmokks kommun. Foto: Tor Tuorda
MOTSTÅND
* Religionskonfrontation och motstånd i den svenska delen av Sápmi under 1600- och 1700-talen. Håkan Rydving
* ”All vår kunskap och skicklighet om vårt liv gjordes till ingenting” Gabnásamernas rättfärdiga vrede. Kaisa Huuva
* Rättsmobilisering som metod för att hävda samiska markrättigheter i Sverige, Peter Johansson och Johan Karlsson Schaffer
* Åarjelsaepmie – vad behöver hon berätta? Anna Kråik Åström och Angelika Sjöstedt
* ”En våldtäkt på jorden! – samiska feminister mot gruvor, Ina Knobblock
* Samiskt motstånd mot svensk kolonisering – mångfald. Kreativitet och upptrappning, Tor Tuorda och Stellan Vinthagen
Länk till Sanningskommissionens forskningsantologi ”Marken, vattnet, tankarna. Konsekvenser för samer av svensk politik”
Den översta bilden på Parisa Liljestrand vid överlämnandet av forskningsantologin i Umeå är tagen av Mattias Pettersson, Umeå universitet.
