Undersökningsföretaget Demoskop genomför en undersökning där de ställer frågor renskötsel. Frågorna är formulerade så att renskötsel kan uppfattas som ett hinder för klimatomställning, medan gruvor, vindkraft och skogsbruk gynnar omställningen. Amnesty Sápmi är kritisk och har ställt frågor till en expert, professor Magnus Hagevi vid institutionen för statsvetenskap på Linnéuniversitet. Han skriver bland annat:
”Min slutsats är att Demoskops Iniziopanel om renskötsel riskerar att ge skeva svar och att dess fråge- och svarsformuleringar samt frågornas ordning i hög grad riskerar att påverka svarspersoner att avge svar som kan tolkas negativa för renskötsel och samers möjligheter att utöva renskötsel.
Fråge- och svarsformuleringarna är inte balanserade och bör öka benägenheten att besvara enkätfrågorna på ett sätt som är kritiska till renskötsel och i förlängningen den samiska minoriteten”.
Här publicerar vi Magnus Hagevis svar i sin helhet:
Amnesty Sápmi har mejlat mig frågor från Iniziopanelen om renskötsel. I Sverige är renskötsel i allt väsentligt en fråga för den etniska minoriteten samer. Det är min uppfattning att svenska allmänheten har väldigt liten kunskap i frågan och få har några färdiga åsikter i frågor kopplade till renskötsel. Detta är viktigt att ha med sig när enkätfrågor riktas till allmänheten för att undersöka den allmänna opinionen. När åsiktsförekomsten är låg finns större möjligheter att svarspersoners svar påverkas av fråge- och svarsformuleringar i enkäten. Likaså kan frågornas ordningsföljd påverka. Därmed kan inte frågorna ses isolerade, utan svaren på en fråga kan vara beroende av vilka frågor som ställts tidigare i enkäten. I den mån sådana intressen finns är det alltså möjligt att manipulera enkätundersökningen för att öka benägenheten att ge vissa svar.
I Demoskops Inizopanelen om renskötsel finns risken att fråge- och svarsformuleringar påverkar svarspersoner att avge åsikter som kan tolkas som negativ till renskötsel. Jag anger några exempel, även om det finns fler och antalet exempel inte är uttömmande.
Enkätens frågor beaktar nästan enbart renskötsel som en näringslivsfråga, medan inte någon enkätfråga finns som direkt beaktar renskötseln som central för samer som etnisk minoritet. Den enda formulering som beaktar samer som etnisk minoritet (ordagrant ”nationell minoritet”) är en ingress till en enkätfråga som fokuserar på renskötsel, jakt och fiske som ”speciella rättigheter” för samer. Själva frågeformuleringen som är knuten till denna ingress rör dock etniska grupper generellt och ställer särskild lagstiftning om etniska grupper mot ”andra grupper”. Dessa ”andra grupper” är ospecificerade och kan vara människor av annan etnicitet, ekonomiska intressen eller något annat som svarspersonen kan komma på. Inte heller anger frågan om ”grupp som har särskilda rättigheter utifrån etnisk bakgrund” om denna grupp är i minoritet eller majoritet i ett samhälle. Det kan tänkas att en svarspersons syn på etniska rättigheter under Sydafrikas apartheidregim är annorlunda än deras syn på rättigheter för en etnisk minoritet vars existens kan vara hotad.
Med tanke på allmänhetens låga kunskap om renskötsel är det att anta att få av de svarande vet innebörden i renskötselrätt och hur det påverkar den yta där sådan praktiseras. Ungefär halva Sveriges yta är också utan större precisering. Exakt vilken yta rör det sig om? Att frågan anger att ytan där renskötselrätt är ”en så stor del av landet” är inte en neutral fråga, utan påstår att landytan där renskötselrätt praktiseras är relativt stor.
Frågan om att annan näringsverksamhet måste anpassa sig till rennäringens behov anger att detta sker ”inom det område som är tillgängligt för renskötsel”. Är det samma område där renskötselrätt praktiseras? Oavsett vad, bör många av respondenternas svar vara kopplade till tidigare nämnda fråga om rimligheten i landytan för renskötselrätt. Svaren är sannolikt påverkade av tidigare fråga.
I flera frågor får svarspersonerna ta ställning till om renskötsel behöver anpassas till olika näringsverksamheter. I samtliga frågor får svarspersonen inte någon information av vad en anpassning av renskötsel till annan näringsverksamhet skulle innebära för rennäring eller för samer som etnisk minoritet. Däremot anger frågorna att andra näringsverksamheters anpassning till renskötsel kan ge negativ inverkan på klimat, export, klimatomställning och arbetstillfällen. Att vinster eller aktieutdelning för företag verksamma i annan näringsverksamhet också kan påverkas negativt nämns dock inte.
Fråge- och svarsformuleringarna är inte balanserade och bör öka benägenheten att besvara enkätfrågorna på ett sätt som är kritiska till renskötsel och i förlängningen den samiska minoriteten.
Min slutsats är att Demoskops Iniziopanel om renskötsel riskerar att ge skeva svar och att dess fråge- och svarsformuleringar samt frågornas ordning i hög grad riskerar att påverka svarspersoner att avge svar som kan tolkas negativa för renskötsel och samers möjligheter att utöva renskötsel. I min granskning av enkäten har jag inte beaktat i vad mån det är etiskt att genomföra en enkätundersökning som på olika sätt ifrågasätter en central näring för fortlevnaden av en etnisk minoritet.
För generell information om fråge- och svarsformuleringar hänvisar jag till följande bok: Magnus Hagevi och Dino Viscovi (2016) Enkäter: Att formulera frågor och svar. Lund: Studentlitteratur.
Med vänlig hälsning
Magnus Hagevi
