Amnesty Sápmi har skickat en liten renhjord på vandring. Det är sju renar – Ceavvi, Habble, Muohta, Sievlla, Slohte, Vahtsa och Åbådahka – som ska sprida kunskap med anledning av de senaste månadernas politiska uttalanden om renskötseln i Sverige.
Om du träffar någon av våra renar, ta en bild, dela i sociala medier och tagga med #renkärlek och renens namn plus den ort du befinner dig på.
VÅRA BUDSKAP
Renskötsel är inte vilken näring som helst. Renar är KULTURBÄRARE i det samiska samhället.
Renskötare bestämmer INTE över 50 procent av Sveriges yta och har INTE heller vetorätt när det gäller exploatering av markerna, som en del påstår. Det förstår nog alla som har varit i norra Sverige och sett hur kalhyggen, kraftledningar, gruvor, vägar och vindkraftsanläggningar breder ut sig.
Idag ser renbetesmarkerna ut som en trasig mosaik efter all exploatering. Drygt 70 procent av all marklav – renens viktigaste energikälla – har försvunnit sedan kalhyggesbruket infördes på 1950-talet. Det visar forskning från Sveriges lantbruksuniversitet.
Att respektera samers rättigheter är grundläggande och vilar på folkrätten, svensk grundlag och internationella åtaganden. Som urfolk har samerna rätt till självbestämmande, språk, kultur och traditioner, däribland naturbetesbaserad renskötsel.
GÖR SÅ HÄR
Våra renar vill resa runt i hela landet och hoppas att många hjälper dem att synas och färdas från ort till ort.
Om du träffar någon av våra renar, ta en bild på renen, dela i dina sociala medier och tagga #renkärlek och renens namn. Berätta också vilken ort du och renen är på. Vi vill gärna veta hur långt våra renar kommer att färdas i sommar och hur många de kommer att träffa.
Hjälp renarna att synas och färdas! Se till att de får träffa många människor på olika platser ända fram till valdagen den 13 september. Sedan tänkte vi överlämna renarna till några ministrar efter valet, som en påminnelse om statens skyldighet att främja samisk kultur där den naturbetesbaserade renskötseln ingår.
#renkärlek
Renarnas namn och dess betydelse
Ceavvi (nordsamiska) – hård snö
Habble (pitesamiska) – fjunsnö
Muohta (umesamiska) – snö
Sievlla (nordsamiska) – blöt snö
Slohte (sydsamiska) – blöt snö
Vahtsa (lulesamiska, pitesamiska) – lätt nysnö
Åbådahka (lulesamiska) – djup snö
Källa: Samiskt språkcentrum
