Gruvmotståndet ökar – både internationellt och i Sverige. I sin avhandling har forskaren Daniel Fjellborg analyserat 16 gruvkonflikter i Sverige mellan 2009 och 2022 och visar hur motståndet växer och breddas. Aktörer använder en rad olika strategier, från civil olydnad och demonstrationer till juridiska processer, opinionsbildning och politisk påverkan på flera nivåer.

I norr är samebyarna centrala aktörer i gruvmotståndet och lutar sig mot internationella avtal om urfolks rättigheter. Den juridiska linjen i det samiska motståndet stärks av en historiskt grundad misstro mot politikers vilja att beakta renskötseln och samers rättigheter. I södra delarna av landet uppstår istället konflikter oftare i relation till jordbruket. Här präglas gruvmotståndet av en högre tilltro till politiskt inflytande och jordbruksorganisationer, såsom LRF, möter därför gruvplaner främst genom politisk påverkan. I både norr och söder engagerar sig miljörörelsen och lokalboende i motståndet.

”Att samebyarna väljer den juridiska strategin handlar inte bara om deras tillgång till internationell rätt. Av historiska skäl tror de inte att politikerna är mottagliga för argument om samers rättigheter och renskötsel. LRF väljer i större grad politisk påverkan eftersom organisationen har större tilltro till att politiker lyssnar på deras argument”, säger Daniel Fjellborg.

Daniel Fjellborg visar också att strategival påverkas av rörelsernas egna erfarenheter, målsättningar och identiteter, något som bidrar till en betydande variation i hur motståndet bedrivs på olika platser i landet.

Daniel Fjellborg är forskare i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

Länk till föredraget:
https://zoom.us/j/94179998485?pwd=vQ9fimoAvSRg6BDQXUaksme62r4Bxh.1